hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 2717
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51. Alvariza, Anette
    et al.
    Lovgren, Malin
    Bylund-Grenklo, Tove
    Karolinska institutet; Linnéuniversitetet.
    Hakola, Pia
    Furst, Carl Johan
    Kreicbergs, Ulrika
    How to support teenagers who are losing a parent to cancer: Bereaved young adults' advice to healthcare professionals-A nationwide survey2017Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 15, nr 3, s. 313-319Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The loss of a parent to cancer is considered one of the most traumatic events a teenager can experience. Studies have shown that teenagers, from the time of diagnosis, are already extremely worried about the consequences of a parent's cancer but tend to be left to manage these concerns on their own. The present study aimed to explore young adults' advice to healthcare professionals on how to support teenagers who are losing a parent to cancer. Methods: This work derives from a Swedish nationwide survey and employs a qualitative approach with a descriptive/interpretive design to obtain answers to an open-ended question concerning advice to healthcare professionals. Of the 851 eligible young adults who had lost a parent to cancer when they were 13-16 years of age within the previous 6 to 9 years, 622 participated in our survey (response rate = 73%). Of these 622 young adults, 481 responded to the open-ended question about what advice to give healthcare professionals. Results: Four themes emerged: (1) to be seen and acknowledged; (2) to understand and prepare for illness, treatment, and the impending death; (3) to spend time with the ill parent, and (4) to receive support tailored to the individual teenager's needs. Significance of Results: This nationwide study contributes hands-on suggestions to healthcare staff regarding attitudes, communication, and support from the perspective of young adults who, in their teenage years, lost a parent to cancer. Teenagers may feel better supported during a parent's illness if healthcare professionals take this manageable advice forward into practice and see each teenager as individuals; explain the disease, its treatments, and consequences; encourage teenagers to spend time with their ill parent; and recommend sources of support.

  • 52.
    Alvesand, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Linder, Charlotte
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes Mellitus typ 1.: En deskriptiv litteraturstudie.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 debuterar under barn- och ungdomsåren. Behandlingen är egenvård som innebär blodglukoskontroller, läkemedelsbehandling och att följa rekommendationer om kost och motion. Sjuksköterskans yrkesområde innefattar barn- och ungdomar. Avvikande från egenvårdsaktiviteter och hemlighetsmakeri kring sjukdomen påverkar vårdkvaliteten för ungdomar. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes Mellitus typ 1 samt att beskriva de granskade studiernas undersökningsgrupper. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ samt kvalitativ- och kvantitativ ansats. Samstämmigheter och olikheter i artiklarnas resultat har kategoriserats och teman och subteman har identifierats. Huvudresultat: En del ungdomar upplevde svårigheter att acceptera sin sjukdom och önskade ha kontroll över och ta eget ansvar för sin sjukdom och öka oberoendet. Ungdomar upplevde känslan av att vara annorlunda och undvek att utföra egenvård i sociala sammanhang. Svårigheter att följa kostrekommendationer varierade och att utföra blodglukoskontroller upplevdes ansträngande. Stöd från vänner och jämnåriga underlättade utförandet av egenvård. Det upplevdes positivt att sjuksköterskor visade intresse för ungdomarnas liv utöver deras DMT1. Sjuksköterskor upplevdes brista i att kunna sätta sig in i ungdomarnas situation och vara ett känslomässigt stöd. Slutsats: Det finns ett behov av ökat stöd och förståelse från sjuksköterskor. Genom ökad förståelse kan sjuksköterskan bidra med stöd för att underlätta överföringen av ansvar. Detta kan leda till en ökad trygghet och känsla av kontroll hos ungdomarna, vilket kan bidra till att de vågar dela med sig av sin sjukdom till omgivningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Alvåg, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Anna, Ramberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mödrars upplevelse av postpartumdepression: En litterturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Alyass, Laila
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Finns det belägg för socialt stöd i arbetsplatsen?: Studie om en myndighet i Mellansverige som har i uppgift att fatta individuella beslut.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet. Detta för att kunna se om sociala stödet har samband med arbetshälsan och hur det påverkar arbetstagarnes vämående. Metod: I studien har en kvalitativ ansats använts, där 4 respondenter intervjuvades på en myndighet i ett län i Mellansverige. I studien har data analyserats och styrkats från en deskriptiv innehållsanalys, där intervjuerna transkriberades och kategoriserades för att kunna få fram resultatet. 

    Resultat: visade att samtliga respondenter upplevde att socialt stöd på arbetsplatsen är något positivt och kan även fungera som ett hjälpmedel främst vid stressiga perioder. Studien har även visat att socialt stöd från arbetskollegor skapar trygghet i arbetet. Detta genom att man vid svåra situationer får stöd från kollegor för att finna lösningar på problem som kan uppstå. Slutsatsen: visar att med ett gott arbetsteam skapas det en förutsättning för en bättre arbetshälsa med ökad välbefinnande även vid stressiga situationer. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Andarea, Jackline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Örnblom, Jeanette
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Föräldrars upplevelser av att leva med ett barn 0–13 år, med diabetes typ 1.: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag lever ca: 450 000 personer med diabetes i Sverige och det gör sjukdomen till en av de stora folksjukdomarna. Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom och drabbar framförallt unga människor. I Sverige lever ungefär 7000 barn med sjukdomen och varje år insjuknar ca: 700 barn under 15 år. Detta gör sjukdomen till en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn (0–13 år) med diabetes mellitus typ 1. Samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar varav nio artiklar av kvalitativ ansats, en av kvantitativ ansats och en mixad studie. Dessa analyserades objektivt av båda författarna. Sökningarna skedde i PubMed och Cinahl.

    Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplevde en stor påfrestning och livsomställning när ens barn drabbades av diabetes. De upplevde en känsla av ständig oro och de hade svårt att överlåta ansvaret till någon annan. Stöd och information upplevdes som bristfällig vid olika situationer men ett diabetesteam eller en mentor upplevdes som positivt. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna var till största delen intervjuer förutom en som tillämpat frågeformulär.

    Slutsatser: Föräldrar upplevde ständig oro, brist på stöd och information. Med rätt stöd och information skulle föräldrars oro minskas och det skulle även kunna stärka barnets egenvårdsförmåga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Andersson, Alexandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Den stickrädda patienten2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier visa att ca 10 % av världens befolkning lider av stickrädsla. Konsekvenser för person som känner stickrädsla är ångest och oro samt undvikande av medicinska procedurer som innefattar injektioner. Detta kan leda till hälsoproblem för individen och i värsta fall leda till att personen undviker all hälso- och sjukvård. Det är viktig att sjuksköterskan har kunskaper om vilka omvårdnadshandlingar som kan lindra lidande för patienten.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnadsåtgärder som kan förbygga stickrädsla hos barn. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En litteraturstudie där resultatet av 12 artiklar granskats, analyserats och sammanställts. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO.

    Huvudresultat: I resultatet framkom att miljöns utformning är viktig då barn ska få injektioner och att barn, behövde var väl förbered på vad som skulle hända innan nålinförandet. I resultatet framkom också att även mindre barn har möjlighet att tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer. Att anpassa tiden efter barnets behov var viktigt och att det är barnets behov som skulle få styra vården. Distraktion under själva nålinförandet visade på minskad rädsla hos barnen men att det bästa var dock om distraktion inte behövdes.

    Slutsatser: Vårdmiljöns utformning är viktig när barn ska få ett nålinföranden och sjuksköterska kan minska känslan av sjukhus eller vårdcentral genom att anpassa miljön och att tillhanda ha distraherande leksaker. Det är viktigt att barn vet vad som skulle hända vid ett nålinförande och även mindre barn kan tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer samt förstå vikten av dem. Sjuksköterskan kan genom att anpassa besökstiden efter barnets behov och bekräfta barnets känslor minska oro och rädsla hos stickrädda barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Berglund, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter om och reflektioner av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård - En intervjustudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning (MB och AA)

    Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lång yrkeserfarenhet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för deltagarna med kort yrkeserfarenhet ledde fram till följande fem kategorier: faktorer som påverkar arbetsbelastningen, faktorer som påverkar samarbetet, relationer och etiska dilemman,organisatoriska förutsättningar och ledarskap samt bristande kommunikation bidrar till minskad patientsäkerhet. Arbetet upplevdes fysiskt varierande samt att ett ökat antal patienter och tidsbrist ledde till stress. Arbetet upplevdes även glädjefullt med goda relationer till patienter och närstående. Etiska dilemman kunde uppstå vid olika syn på patientens vårdbehov.I resultatet för deltagarna med lång yrkeserfarenhet framkom fyra kategorier: att vårda i hemmiljö, faktorer som påverkar kommunikation och samarbete, att kommunalisera hemsjukvården är en omställningsprocess samt bristande ledarskap. Arbetet beskrevs somfysiskt tungt men varierande. Brister vid informationsöverföring medförde att tillgång tillviktig patientinformation saknades samt att distriktssköterskorna upplevde sin specialistkompetens underskattad. Slutsatsen är att deltagarna oavsett yrkeserfarenhet upplevde positiva och negativa aspekter på sin arbetsmiljö. Arbetet upplevdes meningsfullt men ökad förståelse och stöd för arbetssituationen från chefer önskades. Vid arbete i hemsjukvård kan det vara svårt att påverka olika faktorer av betydelse för arbetsmiljöneftersom arbetet sker i patienternas hem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Andersson, Axel
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Effektiviteten av högintensiv intervallträning som behandling för Typ 2 Diabetes: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Det finns många olika varianter av diabetes men av alla personer som har diagnostiserats med sjukdomen så har 80-90% typ 2 diabetes (T2D). Sjukdomen kan uppstå av ärftliga faktorer och förekommer ofta i äldre åldrar men kan utvecklas i samband med en ohälsosam livsstil. Vid behandling av T2D är en livsstilsförändring viktigast och sker främst genom förändrade kost- och träningssvanor. Traditionellt har länge måttligt intensiv uthållighetsträning (MICT) i 150 min/vecka rekommenderats till målgruppen som träningsform. Syfte Syftet med studien är att undersöka effektiviteten av högintensiv intervallträning som behandling för vuxna människor med typ 2 diabetes eller prediabetes. Metod Studien är en deskriptiv systematisk litteraturöversikt som innebär att tillgänglig forskning sammanställs inom ett specifikt ämnesområde för att skapa förståelse för forskningsområdet. Sökningar har skett i databaserna PubMed och samlingsdatabasen Discovery där MeSH termer och friasökningar har kombinerats för att täcka en så stor del av forskningsfältet som möjligt. Resultat 11 artiklar valdes ut och resultatet delades upp i tre olika kategorier mellan glykemisk kontroll, högintensiv intervallträning (HIIT) i jämförelse med MICT och genomförbarheten av HIIT med self-efficiency theory som utgångspunkt. HIIT gav liknande eller bättre effekter på glykemisk kontroll (HbA1c) jämfört med MICT. I studier där genomförbarheten av ett HIIT protokoll nämns så visade samtliga positiva resultat oavsett interventionens längd. Slutsats Liknande eller bättre förbättringar på glykemisk kontroll går att uppnå genom en lägre träningsvolym än de traditionellt rekommenderade 150 min/vecka med måttlig intensitet och HIIT skulle kunna rekommenderas som behandlingsmetod för typ 2 diabetiker samt personer med prediabtes inom vården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Andersson, Benita
    et al.
    Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Institute of Experimental Medicine AS CR, Prague.
    Bjelke, B.
    Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Syková, Eva
    Institute of Experimental Medicine AS CR, Prague; Department of Neuroscience, Second Medical Faculty, Charles University, Prague, Czech Republic .
    Temporal Profile of Ultrastructural Changes in Cortical Neurons after a Compression Lesion2006Ingår i: Physiological Research, ISSN 0862-8408, E-ISSN 1802-9973, Vol. 55, nr 3, s. 339-348Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     We studied the occurrence of apoptosis and secondary delayed cell death at various time points in the penumbra zone, which is the target for therapeutic intervention after stroke. A compression lesion was induced in the right sensory motor cortex of rat brains. At 0.5, 1, 3, 6, 12, 24, 48 and 72 h after lesioning, motor functions were evaluated by behavioral tests, and cortical layers IV and V were examined by electron microscopy. Behavioral recovery was observed at 48 h after lesioning. At 0.5-1 h in the lesioned area, the neuropil was expanded and contained affected cells. Apoptotic cells were found between 0.5-72 h, and at 12 h, 47.3 % of the total cell number was apoptotic cells. On the contralateral side, cells showed an enlarged endoplasmic reticulum at 3 h, indicating secondary delayed cell death. Our results show that a compression lesion is a useful model for studying ultrastructural changes in injured cells. The lesion results in the penumbra zone with apoptotic cell death between 0.5-72 h. As secondary delayed cell death occurred on the contralateral side at three hours after lesioning might be the time period during which injured, but still viable, neurons can be targets for acute treatment.

  • 60.
    Andersson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Englund, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Omvårdnadspersonalens beskrivning av sina upplevelser av möter med utåtagerande personer med demenssjukdom och betydelsen av bemötandet2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende samt att belysa betydelsen av omvårdnadspersonalens bemötande. Sexton omvårdnadspersonal från olika äldreboenden i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är uppdelat utifrån två innehållsområden. Analysen av det första, omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende resulterade i tre kategorier som behandlar mötet. Dessa var; att vara osäker, att känna en utmaning och att vara trygg. Att ha arbetskamrater nära sig ingav trygghet. En utmaning var att få den demenssjuke att må bra igen. Att vara oerfaren gjorde att omvårdnadspersonalen kände sig osäkra. Det andra innehållsområdet var; omvårdnadspersonalens beskrivning av betydelsen av bemötandet i vården av personer med demenssjukdom och utåtagerande beteende. Analysen av det innehållsområdet resulterade i fyra kategorier; att vara tydlig, att vara lugn, att vara erfaren och att vara accepterad. Att vara lugn och att använda få ord hade framgång. Ha kunskap och att vara uppskattad underlättade i omvårdnadsarbetet. Resultatet av studien illustrerar omvårdnadspersonalens olika förhållningssätt i bemötandet av patienter med demens och hur omvårdnadspersonalen upplever dessa möten

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 61.
    Andersson, Ellinor
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Har ett idrottsmedlemskap som barn någon betydelse för den fysiska aktiviteten som vuxen?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om studenter tror att deras fysiska aktivitetsnivå idag påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn, samt ta reda på deras egen upplevda aktivitetsnivå idag. Det är en kvalitativ deskriptiv undersökning och därför var intervjuer den mest lämpliga metoden att använda. Individuella intervjuer gjordes med tretton studenter på en högskola. Det framkom i resultatet att deltagarna hade inställningen att den fysiska aktivitetsnivån som äldre, kunde ha påverkats av ett medlemskap i en idrottsförening som barn och unga. Detta troddes bero på bland annat den positiva känsla som idrottande gav och som gjorde att fysisk aktivitet upplevdes som något bra och roligt. Även andra saker spelade in som sammanhållningen som fanns vid idrottande. Detta var i sin tur en orsak till att en positiv känslan för fysisk aktivitet infann sig. Det gick även att urskilja ett mönster mellan tidigare idrotter och hur deltagarna motionerade idag. De som till exempel spelat fotboll som yngre, använde det som en motionsform även idag, detta skedde både på eget organiserade träffar med vänner men också som träffar som var organiserade av utomstående.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 62.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Christina, Lindberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans vårdande på akutmottagningen – ur ett patientperspektiv: En deskriptiv litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akutmottagningen har en hög patienttillströmning och detta leder till att patienter med lågt prioriterade skador och sjukdomar/tillstånd får ökade väntetider. Den sekretess som råder inom hälso- och sjukvården förhindrar sjuksköterskan från att ge information angående varför andra patienter prioriteras före dem. Sjuksköterskor kan med kunskap om patienters erfarenheter av vården på akutmottagningen, få en ökad förståelse och genom detta ge en mer individanpassad vård och ökad tillfredställelse hos patienterna. 

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vården från sjuksköterskor på akutmottagningen. Vidare var syftet med litteraturstudien att granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. De tolv inkluderade vetenskapliga artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed. Ansatsen på dessa är kvantitativ, kvalitativ eller mixad.

    Huvudresultat: Många patienter ansåg att den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen var god. Det goda bemötandet, förmågan att lyssna och den höga kompetensen hos sjuksköterskan medförde en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Under väntetiden förekom dock att patienterna kände sig som en börda för sjuksköterskorna samt ignorerade i vissa fall. Bristen på kontakt med sjuksköterskorna under väntetiden medförde att patienterna inte fick den information de ansåg sig behöva. Patienterna beskrev att sjuksköterskans kommunikation var adekvat samt att de använde ett lättförståeligt språk.

    Slutsats: De flesta patienter var nöjda med den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen. De kände att sjuksköterskan hade en hög kompetens och kommunikationen var adekvat. Dock förekom det patienter som ansåg att informationen var bristfällig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Andersson, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Äldre motionärers upplevelser av motionsträning: en beskrivande intervjuundersökning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Forskning visar att befolkningen åldras, detta kan innebära att antalet äldre med någon form av fysisk funktionsnedsättning kommer att öka. Följderna kan bli att även vårdbehovet kommer öka. Äldre kan förebygga en rad olika åldersrelaterade sjukdomar genom att vara fysiskt aktiva. Studien vill undersöka hur äldre själva ser på fysisk aktivitet och deltagande i sociala sammanhang. Detta för att öka förståelsen kring äldres hälsa och vad som kan göras i framtiden för att förhindra att äldre blir stillasittande.

    Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Fyra halvstrukturerade intervjuer har genomförts med äldre vuxna som tränar regelbundet. En tematisk intervjuguide var behjälplig vid intervjuernas genomförande. Intervjuguiden bestod av tre teman; upplevelser i samband med motionsträning, hinder i samband med motionsträning samt möjligheter i samband med motionsträning. Under varje tema följde ett antal öppna frågor som var av beskrivande karaktär, detta för att ge informanterna utrymme och möjlighet att berätta fritt kring det som tillfrågades. Informanterna bestod av tre kvinnor och en man där den yngsta var 63 år och den äldsta 74 år. Samtliga intervjuer genomfördes på motionsanläggningen där urvalsgruppen befann sig och tog mellan 25 och 35 minuter att genomföra. Samtliga informanter har blivit informerade både muntligt och via ett informationsbrev som överlämnades innan intervjuerna genomförandes. Brevet innehöll informationen studiens syfte, deltagarnas etiska rättigheter samt kontaktinformation till författaren. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberas till text. Analysen har sedan genomförts i relation till uppsatsens syfte och frågeställningar och resulterat i fyra olika teman som fick fungera som underrubriker i resultatet.

    Resultat: Motionsträningen visade sig vara det högst primära i denna studie, men det var i samband med den sociala samvaron som träningen blev komplett enligt informanterna. Platsen för motionsträningen visade sig vara av stor vikt då samtliga informanter berättade om glädjen över att få komma till motionsanläggningen och träffa alla glada människor. Att träna tillsammans med andra, tycks alstra glädje, kraft, energi och motivation. Familj och barnbarn var också något som informanterna värdesatte högt, att vara tillsammans med barnbarnen var nästintill det enda som kunde hålla informanterna borta från motionsträningen. Informanterna var sällan sjuka och det var något de poängterade. De förklarade at de höll igång för att få fler friska år i livet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Helena Andersson folkhälsa
  • 64.
    Andersson, Izabelle
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Är Instagram en pådrivande faktor till utvecklande av Ortorexi?: En kvalitativ innehållsanalys om hur flödet av bilder på Instagram påverkar unga kvinnors kroppsuppfattning, fysiska aktivitet och matvanor i relation till fenomenet ortorexi.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utforska vad unga kvinnor i åldern 18-20 år hade för upplevelser och erfarenheter om hur Instagram påverkade deras kroppsuppfattning, deras fysiska aktivitet och deras matvanor i relation till fenomenet ortorexi. Metoden för studien var en kvalitativ innehållsanalys baserat på semi-strukturerade intervjuer med fyra unga kvinnor i åldern 18-20 år. Resultatet visade att flödet på Instagram påverkade unga kvinnors kroppsuppfattning, deras fysiska aktivitet och deras matvanor. Främst var det kroppsuppfattning och fysisk aktivitet som påverkades, matvanor påverkades mindre. Resultatet visade att det både var en positiv och en negativ påverkan, däremot var det främst en negativ påverkan. Respondenterna upplevde känslor som ångest och skuld när ett planerat träningspass uteblev eller efter konsumtion av en onyttig måltid exempelvis. Deras tankesätt och känslor kunde delvis kopplas till fenomenet ortorexi. De unga kvinnorna påverkades negativt av flödet av bilder på Instagram samt andra sociala medier. De utsatte sig själva för risken att utveckla psykisk och fysisk ohälsa. Samhället bör överväga att prioritera unga kvinnor för att undvika att de hamnar i det tankesätt som liknar fenomenet ortorexi. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Andersson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Att arbeta som jourtjej: krav och rekrytering2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Tjejjourer: krav och rekrytering
  • 66.
    Andersson, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Jansson, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt stressens konsekvenser: En kvalitativ intervjustudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor har beskrivit att upplevelsen av stress har minskat med tilltagna kunskaper och erfarenheter samt minskade krav på sig själv i yrkesrollen. Sjuksköterskeyrket har beskrivits vara stressigt på grund av en mängd olika orsaker men det finns åtgärder som kan vidtas för att minska stressen. Stressen har beskrivits kunna leda till konsekvenser både för sjuksköterskan som individ och för omvårdnaden av patienterna, vilket har beskrivits kunna resultera i känslor som frustration och otillräcklighet. I linje med Benners teori kan konstateras att nyutexaminerade sjuksköterskor genomgår en yrkesutveckling vilken leder till en upplevelse av minskad stress. Stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext problem som måste angripas från flera håll. För den nyutexaminerade sjuksköterskan är det av stor vikt att vara snäll mot sig själv i yrkesrollen genom att inte ha för höga krav på sig själv, detta för att kunna utöva sin yrkesroll som innebär att bedriva optimal patientfokuserad omvårdnad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Examensarbete
  • 67.
    Andersson, Karin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Arbetsrelaterad stress och dess inverkan på möjligheten till att vara fysiskt aktiv, hos ett urval av grundskolelärare: Intervjuundersökning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arbetsrelaterad stress och dess inverkan på möjligheten till att vara fysiskt aktiv, hos ett urval av grundskolelärare
  • 68.
    Andersson, Karin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Hedlund, Petra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Sjuksköterskans kunskaper om kvinnovåld: en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt.

    En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 69.
    Andersson Kraft, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktsköterskans arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma: En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och delar av världen. Det är en riskfaktor för andra somatiska sjukdomar och har en negativ inverkan på livskvalitén. Syftet med denna studie var att beskriva distriktsköterskors arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma. Studien var av kvalitativ ansats med deskriptiv design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län. Resultatet av studien visade att mätvärden och samtal var viktiga verktyg för att distriktssköterskorna ska kunna identifiera patientens övervikt eller fetma. I behandlingen av övervikt och fetma var motiverande samtal, tvärprofessionellt arbete, fysisk aktivitet på recept och kostråd centrala delar. Liksom de stöd som distriktssköterskan utgjorde för patienten i beteendeförändringen. Patientens brist på motivation eller vilja kunde försvåra samarbetet mellan patient och distriktssköterska. Slutsatsen av studien visade att distriktssköterskorna hade en betydande roll i patientens beteendeförändring mot en hälsosammare livsstil och viktminskning. Distriktssköterskorna hade kunskap och kompetens att hjälpa patienten i arbetet med beteendeförändringen men mer kunskap behövdes för att kunna utveckla vården. Riktlinjer för hur övervikt och fetma ska tas om hand och behandlas inom vården var viktiga och hjälpte distriktssköterskorna att motivera sitt arbete hos verksamhetschefer. Distriktssköterskorna följde delvis vårdprogrammet för fetma hos vuxna i Uppsala län.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Andersson, Kristoffer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerhet: En litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på tretton artiklar. Resultatet pekade på att kvalitén på vården som sjuksköterskorna gav var signifikant associerad med sjukhusets arbetsmiljö och antalet anställda. Det fanns ett starkt samband mellan antalet patienter per sjuksköterska och patientsäkerheten. Det visade sig även att om en arbetsplats har en dåligt organiserad arbetsmiljö så kan det motverka fördelarna med att ha mycket personal. Sjuksköterskor måste vara flexibla då patienternas behov och vårdkedjor var mycket komplexa och ständigt varierande. Det kan finnas starka kopplingar mellan patienternas säkerhet i vården och sjuksköterskornas arbetsmiljö samt flera faktorer som påverkar denna arbetsmiljö: bemanning, organisation, arbetsansvar, höga krav, arbetsledning, patienternas tillstånd, arbetsrelationer, lagarbete, arbetsvillkor, sjuksköterskans professionella inställning, kommunikation, resurser, stress, utmattningssyndrom, stora mängder administration, telefonarbete, hanterande av svåra situationer och övriga icke sjuksköterskeuppgifter. Sjuksköterskeyrket beskrivs som mycket komplext, att det förväntas mycket och att det ställs stora krav på våra sjuksköterskor. Hög arbetsbelastning, konflikter mellan kollegor, dålig ledning och emotionell börda kopplades till utmattningssyndrom bland sjuksköterskor. Slutsatsen blev att låg bemanning och dålig arbetsmiljö kan påverka vårdkvalitén och patientsäkerheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Andersson, Lina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Lärares tankar och idéer kring musik i idrottsundervisningen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse. Slutsatsen av studien är att lärarna upplever att musik motiverar och inspirerar elever till rörelseglädje samt en högre prestationsnivå. Hur de använder musiken är antingen som bakgrundmusik eller som ett hjälpmedel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Andersson, Linus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Department of Psychology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Claeson, Anna-Sara
    Department of Psychology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Not getting used to the smell – Chemical intolerance as lack of habituation2017Ingår i: Biological Psychology, ISSN 0301-0511, E-ISSN 1873-6246, Vol. 129, nr Suppl. C, s. 377-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:

    Chemical intolerance is a prevalent, medically unexplained symptom characterized by diverse symptoms following weak chemical exposure. The symptom-eliciting exposures are often odorous, and include perfume, fabric softeners and fragrant flowers. Several explanatory mechanisms have been proposed, but empirical data is scarce. By reanalyzing data from previous studies, we aimed to find a criterion for chemical intolerance based on reactions to actual chemical exposure.

    Method:

    We grouped participants from six previous studies based on their pattern of habituation to weak olfactory (amylacetate and n-butanol) and trigeminal (CO2 and acrolein) compounds. In two studies utilizing event-related potentials, and one functional magnetic resonance imaging study, stimuli were presented intranasally using a dynamic olfactometer. An exposure chamber that allowed full body exposure was used in the remaining three studies.

    Results:

    Individuals who did not habituate to weak chemical exposure, compared with those who did, reported (1) increasing symptoms during the course of the exposure, (2) greater problems with odors in everyday life, and (3) greater levels of everyday distress. They (4) performed worse on cognitively demanding tasks during exposure, and differed in measures of (5) the autonomic nervoussystem(respiratoryrateandpulseratevariability),(6)low-level inflammation and oxidative stress, and (7) the so called pain matrix of the brain.

    Discussion:

    Lack of habituation to weak chemical exposure may be a fruitful method of defining a sub-group of chemical intolerance.

  • 73.
    Andersson, Linus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Claeson, Anna-Sara
    Department of Psychology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Dantoft, Thomas Meinertz
    Danish Research Centre for Chemical Sensitivities, Copenhagen University Hospital Gentofte, Gentofte, Denmark; Department of Systems Biology, Center for Biological Sequence Analysis, Technical University of Denmark, Lyngby, Denmark.
    Skovbjerg, Sine
    Danish Research Centre for Chemical Sensitivities, Copenhagen University Hospital Gentofte, Gentofte, Denmark.
    Lind, Nina
    Department of Psychology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Nordin, Steven
    Department of Psychology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Chemosensory perception, symptoms and autonomic responses during chemical exposure in multiple chemical sensitivity2016Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health, ISSN 0340-0131, E-ISSN 1432-1246, Vol. 89, nr 1, s. 79-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Multiple chemical sensitivity (MCS) is a prevalent medically unexplained symptom characterized by symptom reactions to everyday chemical exposure below hygienic thresholds. The aim of this study was to investigate the expressions of hyper-reactivity in MCS during whole-body exposure to low concentrations of the odorant n-butanol.

    METHODS: We exposed 18 participants with MCS and 18 non-ill controls to a low concentration of the odorant n-butanol using an exposure chamber. The first 10 min constituted blank exposure, after which the n-butanol concentration increased and reached a plateau at 11.5 mg/m(3).

    RESULTS: MCS participants, compared with controls, reported greater perceived odor intensities, more unpleasantness to the exposure and increasing symptoms over time. MCS participants also expressed higher pulse rate and lower pulse rate variability than controls did. No group differences were found for breathing rate or tonic electrodermal activity responses.

    CONCLUSIONS: We conclude that MCS sufferers differ from healthy controls in terms of autonomic responses, symptoms and chemosensory perception during chemical exposure.

  • 74.
    Andersson, Linus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Claeson, Anna-Sara
    Department of Psychology, Umeå University, Sweden.
    Sandberg, Petra
    Department of Psychology, Umeå University, Sweden.
    Highlighting the large variation in perceived properties of odors over time2017Ingår i: Chemical Senses, ISSN 0379-864X, E-ISSN 1464-3553, Vol. 42, nr 2, s. E26-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Individuals differ considerably when rating the perceived properties of odors, especially over time. A second glance at previously published data-sets from our laboratory revealed that the same invariant exposure often produced both floor and roof effects. An odor that at the end of the exposure ses-sion was regarded as non-existent by one participant, could border the “absoulte maximum” rating category in another. We provide re-analyses from four exposure studies where we illustrate the perceptual variability over time, and outcomes associated with such ratings. We note that high, compared with low ratings of odor intensity over time is associated with ratings of unpleasantness and symptoms, but also with everyday distress, cognitive performance, autonomous nerv-ous system activity and deviating responses in the so-called pain or saliency matrix of the brain. We bring an open ques-tion to ECRO regarding how this considerable variability should be interpreted, and what the consequenced are for research and for setting exposure limits.

  • 75.
    Andersson, Linus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Department of Psychology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Sandberg, Petra
    Department of Psychology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Olofsson, Jonas K.
    Department of Psychology, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Nordin, Steven
    Department of Psychology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Effects of Task Demands on Olfactory, Auditory, and Visual Event-Related Potentials Suggest Similar Top-Down Modulation Across Senses2018Ingår i: Chemical Senses, ISSN 0379-864X, E-ISSN 1464-3553, Vol. 43, nr 2, s. 129-134, artikel-id bjx082Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A widely held view is that top-down modulation of sensory information relies on an amodal control network that acts through the thalamus to regulate incoming signals. Olfaction lacks a direct thalamic projection, which suggests that it may differ from other modalities in this regard. We investigated the late positive complex (LPC) amplitudes of event-related potentials (ERP) from 28 participants, elicited by intensity-matched olfactory, auditory and visual stimuli, during a condition of focused attention, a neutral condition, and a condition in which stimuli were to be actively ignored. Amplitudes were largest during the attend condition, lowest during the ignore condition, with the neutral condition in between. A Bayesian analysis resulted in strong evidence for similar effects of task across sensory modalities. We conclude that olfaction, despite its unique neural projections, does not differ from audition and vision in terms of task-dependent neural modulation of the LPC.

  • 76.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hammarqvist, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med psykiatrisk tvångsvård2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i Sverige ska bedrivas med patientens självbestämmande i fokus. I vissa fall kan patienter inom psykiatrin dock vårdas mot sin vilja. Sjuksköterskor i Sverige ska arbeta för att främja patientens autonomi och delaktighet. Att då använda tvång kan ge upphov till etiska dilemman. Att beskriva hur sjuksköterskor hanterar arbete med tvångsvård anses viktigt för att öka förståelsen för en svår situation i arbetet, och kan i förlängningen öka vårdens kvalitet.  

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med tvångsvård i den psykiatriska vården samt beskriva hur utvalda artiklar presenterar sina urvalsgrupper. 

    Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar söktes i Medline och Cinahl. Totalt valdes 14 artiklar ut och bearbetades till fyra underrubriker och en metodologisk aspekt för att svara på syftet. 

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever mestadels negativa känslor som oro, rädsla och sårbarhet vid arbete med tvångsvård. Användandet av tvång rättfärdigades genom att det beskrevs som en del av sjuksköterskornas jobb. Tvånget beskrevs skada vårdrelationen och gav upphov till etiska konflikter i sjuksköterskorna. Resultatet beskrevs i fyra underrubriker Känslor kring utförandet av tvångsåtgärder, Rättfärdigande av tvångsåtgärder, Tvångets inverkan på vårdrelationen och Etiska konflikter i samband med tvångsåtgärder. Artiklarna varierade i sina beskrivningar av urvalsgrupper, men flertalet beskrev deltagarnas kön, ålder och arbetslivserfarenhet. Majoriteten av artiklarna har 11-50 deltagare.  

    Slutsats: Föreliggande litteraturstudie har funnit att sjuksköterskor upplever tvångsvård som övervägande negativt. Det har påvisats att utbildningsgraden hos sjuksköterskan har en effekt på utförandet och hanterandet av tvångsmedel. Författarna drar slutsatsen att sjuksköterskor önskar minska på användandet av tvång, och att forskning bör koncentreras på att skapa alternativa behandlingsmetoder. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Andersson, Magdalena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Förskolan som hälsofrämjande arena: En studie om pedagogens betydelse för goda kostvanor hos barn på förskola2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen.

    Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad. Enkäten var strukturerad och innehöll både öppna och slutna frågor. Det resultat som framkom var att de flesta pedagoger ansåg att de hade en betydelsefull roll när det gällde barns lärande om mat och matvanor, och de ansåg att maten är en viktig del i förskolan. Trots detta behöver en del arbete göras för att förskolan ska vara en främjande arena för att skapa goda matvanor hos barnen, framförallt då barnens matvanor skilde sig mycket åt förskolorna emellan. Slutsatsen blir då att trots att pedagogerna själva anser sig ha stor betydelse för att ge barnen ett positivt förhållningssätt till mat, skulle kommunens förskolor kunna arbete för att förbättra måltiderna och måltidssituationen i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Andersson, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av psykiskt påfrestande situationer, hantering och stöd samt förslag på förbättring av stöd från arbetsplatsen: en intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor utsätts dagligen för psykiskt påfrestande situationer som kan vara svåra att bearbeta utan ett adekvat stöd från arbetsplatsen. Tidigare forskning visar på att intensivvårdssjuksköterskor saknar stöd vid psykiskt påfrestande situationer, men det finns sparsamt med forskning på vilket stöd som kan förbättras.

    Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av psykiskt påfrestande situationer, hur de hanterar dessa situationer och hur de upplever stödet och förslag på förbättringar på arbetsplatsen.

    Metod: Examensarbetet har en beskrivande design med en kvalitativ ansats.Semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades.

    Huvudresultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av psykiskt påfrestande situationer var subjektiva. Det kunde vara svåra situationer med patienter, men också personalrelaterade situationer. Majoriteten använder sig av problemfokuserad coping, de söker aktivt stöd från personer de har förtroende för. Det rådde delade meningar om stödet från kollegorna, cheferna och arbetsplatsen. De gav förslag på hur stödet kunde förbättras. Förslagen handlade om att både chefer och kollegor skulle bli mer uppmärksamma och lyhörda för varandras behov.

    Slutsats: Situationer som upplevdes som psykiskt påfrestande varierade för varje enskild individ. De flesta använder sig av problemfokuserad coping. Stödet som finns på arbetsplatsen och stödet från cheferna upplevs både som bra och mindre bra. Detta stöd kan förbättras genom att vara lyhörda mot kollegornas behov. Det kollegiala stödet upplevs bra, men att stödet kan förbättras ytterligare i form av en mer medmänsklighet för sina kollegor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Andersson, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Matvanor och sömn hos vårdpersonal vid nattarbete2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 80.
    Andersson, Marcus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Gulbrandsen, Cathrine
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Personer med endometrios erfarenheter i mötet med sjukvårdspersonal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en östrogenberoende sjukdom som främst drabbar kvinnor i fertil ålder och tar ofta lång tid innan den diagnostiseras. Besvären från endometrios kan leda till ett långvarigt lidande med grav smärta, påverka den drabbades arbetsförmåga, sociala tillvaro och möjligheten att bli gravid. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personer med endometrios erfarenheter i mötet med sjukvårdspersonal, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Resultat: Denna litteraturstudie visade att personer med endometrios erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal ofta präglas av att de endometriosdrabbade kände sig nonchalerade, inte blev tagna på allvar och att de, efter fastställd endometriosdiagnos, upplevde att sjukvårdspersonalen ställde orimliga krav på dem. Att mötas av empatisk och kunnig sjukvårdspersonal sågs som positivt. Slutsats: Kunskapen om sjukdomen endometrios behöver utökas både hos sjukvårdspersonalen och allmänheten för att garantera tidigare diagnos. Då sjuksköterskan är en av de professioner som de vårdsökande oftast kommer i kontakt med är god kunskap hos sjuksköterskan en förutsättning för god omvårdnad och ett led i att förbättra bemötandet gentemot de endometriosdrabbade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Andersson, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Upplevelser av Sverigestafetten – ett hälsofrämjande projekt för att öka fysisk aktivitet: En kvalitativ intervjustudie om motivation och hälsopromotion på arbetsplatsen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stillasittande arbeten med inaktiva medarbetare är ett stort problem i dagens samhälle. Låg grad av fysisk inaktivitet kan orsaka många av de allvarliga sjukdomar som också kallas vällevnadssjukdomar, vilka leder till sämre livskvalitet och i många fall förtidig död. Då arbetsplatsen är en arena som bidrar till mycket stillasittande, är det samtidigt en viktig arena för att främja den fysiska aktiviteten. Syftet med studien är att undersöka medarbetarnas upplevelser av Sverigestafetten och belysa dess motivationsfaktorer till fysisk aktivitet, samt att problematisera medarbetarnas generella upplevelser av hälsopromotion på Atea. Tre informanter som arbetar på Atea har intervjuats genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, där resultatet visar att alla informanter har blivit mer fysiskt aktiva och påverkats av både lika och olika motivationsfaktorer. Slutsatsen är att den inre motivationen är den mest väsentliga för att åstadkomma ökad fysisk aktivitet, likaså visade studien att delaktighet och möjlighet till självförverkligande i hälsopromotionsarbete är av stor vikt för motivationen

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 82.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Saunamäki, Nina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 83.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sundberg, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett globalt hälsoproblem som återfinns inom sjuksköterskeprofessionen likväl som många andra yrken. Individer som får utstå bestående aktivering av kroppens stressrespons löper en ökad risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa samt på längre sikt risk för förtidig död. I sjuksköterskeyrket är det inte bara sjuksköterskan som påverkas av den arbetsrelaterade stressen, forskning har till exempel visat på ett samband mellan hög arbetsbelastning för sjuksköterskor och sämre patientsäkerhet. I detta sammanhang är Antonovskys teori om känsla av sammanhang användbar då den visat sig kunna öka personers resiliens mot stress. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Totalt tolv vetenskapliga artiklar inkluderades varav åtta med kvalitativ ansats och fyra med kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och Medline via PubMed. Huvudresultat: Sjuksköterskor runt om i världen har många erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Hög arbetsbelastning var den mest framträdande stressorn och återkom i alla inkluderade studier. Den organisatoriska strukturen, exempelvis obalans mellan antal sjuksköterskor och antal patienter fick sjuksköterskor att uppleva stress. Emotionellt och moraliskt betungande vårdsituationer bidrog till sjuksköterskors upplevelse av “compassion fatigue” och “moral distress”. Otillfredsställande arbetsmiljö, interaktioner och relationer med patienter, anhöriga, läkare och andra sjuksköterskor resulterade i upplevelsen av stress för sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever många typer av arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor är ett globalt problem och sjuksköterskor står inför utmaningar med att upprätthålla kvaliteten på omvårdnaden och patientsäkerheten till följd av detta. Det behövs en omprioritering av den offentliga resursfördelningen för att värna om sjuksköterskors hälsa och avsikt att stanna inom professionen – något som gagnar alla i samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Andersson, Nelly
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    From, Siri
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Tonåringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1: En deskriptiv litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn och ungdomar. Sjukdomen innebär total insulinbrist och behandling sker främst genom egenvård i form av blodsockerkontroller och administrering av insulin. Sjuksköterskan spelar en stor roll i diabetesvården och genom motivation, kost- och motionsrådgivning samt undervisning ges bättre förutsättningar för egenvården. 

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva tonåringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva hur vald litteratur presenterar undersökningsgrupperna i studierna.

    Metod:En deskriptiv litteraturstudie. Tolv artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman.  

    Huvudresultat: Många tonåringar beskrev en svårighet i att acceptera sin diabetes. De upplevde en känsla av att vara annorlunda som innebar att de undvek att sköta sin diabetes offentligt. Känslan att vara annorlunda försvann när tonåringarna umgicks med personer som också hade diabetes. Många tonåringar upplevde även en känsla av oro, främst för hypoglykemi. Gällande egenvården upplevde många tonåringar en önskan om självständighet som togs över av osäkerhet och okunskap i egenvård. Tonåringarna hade också en önskan om en personlig kontakt med sitt diabetesteam inom vuxenvården. 

    Slutsats: Tonåringar uttrycker ett behov av en personlig relation i vården samt en förståelse för sjukdomen i vardagen. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskan möta tonåringarnas behov och genom detta få en bättre vårdrelation. En god vårdrelation kan innebära att tonåringar med trygghet kan uttrycka sina behov på ett bättre sätt. Tryggheten kan också innebära att tonåringen har en större acceptans för sjukdomen samt vågar vara mer öppen med sin sjukdom. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Andersson, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Fysisk aktivitets betydelse för hälsan: Hur arbetar pedagoger inom årskurs 1-3 med detta?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet fokuserar på fysisk aktivitet och hälsa inom årskurs 1–3. Syftet är att belysa på vilka sätt pedagoger arbetar för att öka elevers förståelse kring fysisk aktivitets betydelse för hälsan och vilken påverkan detta har på eleverna. Urvalsgruppen är verksamma pedagoger. Undersökningen är en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som har kompletterats med ”critical incidents” observationer. Resultatet visar att pedagogerna ofta upprepar fysisk aktivitets betydelse för hälsan för att öka elevernas förståelse kring detta, genom samtal och fysiska aktivitets upplevelser. Kunskap om människokroppen anses även behövas. Slutsatser är att kroppsuppfattning - kunskap om människokroppen, förmåga att använda sin kropp och fysiska aktiviteter - är viktigt för barns förståelse om dess betydelse för hälsan. Studiens resultat ger idéer till pedagoger inom skolan om olika arbetssätt kring fysisk aktivitet för att skapa förståelse, främja hälsosamma vanor och bättre förutsättningar för lärande. Resultatet antyder att elevers totala skolprestationer förbättras av fysisk aktivitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nilsson, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom kommunal hemsjukvård2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär att vården är lindrande och inte botande, där fokus ligger på att främja livskvalitet ända in i döden. Den palliativa vården varierar i Sverige. Palliativ vård är ett stort ansvarsområde för distriktssköterskor anställda vid kommunal hemsjukvård.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom kommunal hemsjukvård.

    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, där tio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård med erfarenhet av palliativ vård i hemmet deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att de upplevde arbetet med den palliativa vården som utmanande men även som positivt och tillfredsställande. Att kunna göra skillnad, ha involverade anhöriga och ett specialiserat palliativt team angavs som de största fördelarna i den palliativa vården. Svårigheterna var bristande samarbete, eller när patientens anhöriga inte var införstådda med situationen. Distriktssköterskorna uppgav att de var nöjda med sitt sätt att hantera sina känslor, där de flesta sökte stöd hos kollegorna i första hand. Svårare känslor uppstod oftare vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade.

    Slutsatser: Distriktssköterskorna i föreliggande studie upplevde arbetet med patienter i palliativt skede som utmanade, utvecklande och känslosamt, men att det gav mycket tillbaka. Svårigheter som belystes var framförallt bristande samarbete och svårare känslohantering vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade. Studien kan leda till ökad förståelse hos olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med patienter i palliativt skede samt belyser behovet av samarbete för att förbättra omvårdnaden av patienten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Rönnkvist, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios: en litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som tio procent av alla kvinnor lider av. Symtomen är individuella men de vanligaste är bäckenbottensmärta, smärta vid menstruation och samlagsmärta. Kvinnor bemöts med misstro och normalisering av symtom, detta på grund av bristfällig kompetens från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot dessa patienter bör innefatta lyhördhet, sympati och empati, ha en god kommunikation och finna mening vid varje möte med patienten.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter i vardagen av att leva med endometrios. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

     

    Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via PubMed och CINAHL där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats fanns, dessa låg till grund för resultatet.

     

    Huvudresultat: Vägen till diagnostisering var en lång process relaterat till misstro samt endometrios diffusa symtom. Endometrios begränsade kvinnornas fysiska, psykiska och sociala förmåga som sänkte livskvalitén. Smärta var det mest påtagliga symtomet, detta bidrog till ett ständigt sökande av strategier för att hantera smärtan. Strategierna varierade hos kvinnorna men den mest användbara strategin var kostförändringar. De tio inkluderade artiklarna i studien använde främst intervjuer för att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.

     

    Slutsats: Endometrios påverkar kvinnornas dagliga liv samt att relationer till andra människor blir lidande. Brister i hälso- och sjukvården sågs markant då de ej utgav adekvat  information samt en tydlig misstro relaterat till kvinnors symtom, vilket ligger till grund för den fördröjda diagnosen. För att hantera vardagen har kvinnorna själva funnit olika strategier som reducerar smärtan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 88.
    Andersson, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Öga-nacke/skuldra problem hos en grupp synskadade män och kvinnor i åldrarna 17-92 år: En kvantitativ tvärsnittsstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie varatt beskriva förekomsten av självskattade syn och nacke/skuldra besvär hospersoner med ögonsjukdomar. Studien syftade också till att undersöka om det fannsett samband mellan graden av självskattade synbesvär och självskattade besvär inacke/skuldra. Enkätundersökning genomfördes på patienter som besökte ensyncentral i ett län i mellersta Sverige. Totalt 18 personer deltog iundersökningen, inom ålderskategorin 17-92 år gamla. Enkäten innehöll 22 frågorinklusive bakgrundsfrågor om kön och livsfaktorer som sedan analyserades medhjälp av databasen SPSS. Resultaten visade hur fördelningarna av svaren påfrågorna om respondenternas syn respektive muskuloskeletala problem. Resultatetvisade också att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan graden avsjälvbeskattade synbesvär och graden av självbeskattade nacke/skuldra besvär.Resultaten ger stöd för hypotesen att det finns en relation mellan öga-nacke/skuldrabesvär hos synsvaga individer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Pahlbäck, Ann - Charlotte
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Vilka kunskaper om smärta beskriver litteraturen att sjuksköterskor har: En litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors kunskap om smärta.

    Metoden som använts var en systematisk litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Blackwell Synergy, Academic Search Elite och Medline. Sökorden som användes var pain, knowledge, nurses och nursing. Resultatet delades in i tre huvudrubriker: Brist i dokumentation och utvärdering. Mera utbildning behövs. Kunskap och attityder.

    Sjuksköterskorna måste bli bättre på att dokumentera och att göra det mer kontinuerligt, inte bara i slutet av deras arbetspass utan även dokumentera efter patienternas förändrade tillstånd.

    Resultatet visade att det fanns brister i grundutbildningen när det gällde kunskap om smärta och smärthantering. Vidareutbildade sjuksköterskor har mer kunskap om smärta och smärthantering.

    När det gällde kunskap och attityder vid tolkning av smärta hos patienter från en annan kultur framkom vikten att sjuksköterskan var kulturkongruent, vilket innebär att hjälpa, stödja, främja och förstärka handlingar och beslut som passar andra kulturers värderingar och livsstilar. Utbildning av smärtrådgivare tycks vara något att satsa på, eftersom arbetsplatser där smärtrådgivare införts visat att hanteringen av smärta blivit avsevärt bättre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 90.
    Andersson, Susann
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Patienters upplevelse av informationen i samband med hjärtinfarkt2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 91.
    Andersson, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Linder, Isabelle
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans attityder och betydelsefulla faktorer i mötet med patineter med självskadebeteende: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självskadebeteende har funnits i decennier med många olika termer och definitioner. Självdestruktiva känslor kan grundas av olika övergrepp och kränkningar. Självskadebeteendet kan användas för att återfå kontroll samt som självbestraffning. I dagens samhälle finns större fokus på fenomenet än tidigare och ny forskning leder till nya insikter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder och faktorer som har betydelse i mötet med patienter som lider av självskadebeteende samt beskriva urvalsmetod i artiklarna. Metod: Detta är en deskriptiv litteraturstudie med artiklar från 2005-2015 i PubMed och PsycINFO. Resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskors attityder är övervägande positiva till patienter med självskadebeteende. Trots detta uttrycker de även negativa attityder som antipati, frustration, maktlöshet och oro i mötet med självskadande patienter. Sjuksköterskorna upplever att de saknar kunskaper och resurser till att ge en god omvårdnad. Slutsats: För att sjuksköterskor ska känna sig självsäkra i sitt arbete och ge patienter med självskadebeteende en god omvårdnad så behöver de utbildning om självskador samt mer tid och stöd av ledning och kollegor. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att denna studie ska ge insikt och förståelse för självskadebeteende hos vårdgivare och vårdchefer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Andersson, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Törnhult, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    På blodigt allvar: En intervjustudie om amenorré bland lagidrottande kvinnor på elitnivå.2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Amenorré (menstruationsrubbningar och menstruationsbortfall) är ett allvarligt tillstånd som kan drabba kvinnor i fertil ålder. Amenorré är en av tre komponenter i den kvinnliga idrottstriaden, som länge ansågs som den största medicinska problematiken inom kvinnlig idrott. Konsekvenserna av amenorré kan vara infertilitet, benskörhet, fysisk- och psykisk ohälsa. Inom idrotten har namnet idrottsamenorré uppkommit. Detta på grund av ökad rapportering om amenorré drabbade kvinnor inom idrotten. Syftet med studien var att belysa kvinnliga elitidrottares tankar om amenorré. Studien baseras på sju kvalitativa intervjuer med elitidrottande kvinnor som är aktiva inom lagidrott. Intervjuerna grundades på en intervjuguide och inför intervjuerna genomfördes två pilotintervjuer. Studien visar att av de sju elitidrottande kvinnorna som deltog så har tre kvinnor personliga upplevelser av amenorré. Många av de resterande respondenterna hade upplevt amenorré hos någon närstående. De respondenter som själva varit drabbade hade under den aktuella sjukdomsperioden inte sökt hjälp. Vidare visar resultatet att informationen som kvinnliga elitidrottare får idag är otillräcklig eller i många fall obefintlig. Detta gäller som idrottskvinna men även som kvinna i samhället. Få respondenter upplevde att de fått information om amenorré utanför idrotten. Även informationen kring menstruation saknades inom idrotten och kunde också beskrivas som bristfällig i samhället. Respondenterna som deltog i studien hade många bra idéer och tankar om hur utveckling av informationsarbetet kunde se ut, både inom elitidrotten, ungdomsidrotten och i skolan.  Slutsatser som kan dras av studien är att relativt få av kvinnorna hade upplevelser av amenorré. Kvinnorna upplevde ett positivt samtalsklimat kring menstruation inom sina lag, vilket kan vara av stor vikt om man själv blir drabbad av amenorré. Informationen om amenorré inom elitidrotten ansågs bristfällig, vilket tidigare forskning bekräftar. Vidare belyser resultatet i studien hur arbetet kring informationsspridning skulle kunna se ut och hur respondenterna helst skulle motta informationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Andersson, Therés
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kjellberg, Emilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Licensierade vårdhundar som komplement till omvårdnaden av barn med Autismspektrumtillstånd2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva på vilket sätt licensierade vårdhundar kan fungera som ett komplement i omvårdnaden av barn med autismspektrumtillstånd. Syftet var också att beskriva kvaliteten av artiklarna utifrån den metodologiska aspekten urval. En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes utifrån två artiklar med kvalitativ ansats, två artiklar med kvantitativ ansats, fyra artiklar med kvalitativ ansats och kvantitativa mätningar, samt två artiklar med kvantitativ ansats och kvalitativa inslag i form av observationer. De inkluderade artiklarna hade publicerats mellan åren 1989 och 2013. De databaser som användes för artikelsökningen var Academic Search Elite, Cinahl och PubMed med sökorden: Dogs, Child, Autism Spectrum Disorders, Animal-assisted, Service dogs, Autism samt Therapy Dogs. Huvudresultatet visade att de problem som barn med AST har med att passa in i samhället på grund av sina negativa, asociala beteenden till viss del kan avhjälpas i interaktion med licensierade vårdhundar. Vårdhunden hade förmågan att hjälpa barnen med AST att utveckla och förbättra sin fysiska aktivitet samt sina psykosociala beteenden. Det visade sig också att den familjära sammanhållningen ökade i närvaro av en licensierad vårdhund. För få studier har genomförts inom området barn med AST i interaktion med licensierad vårdhund, och därför är vidare forskning inom området nödvändigt för ytterligare evidens. För att en god omvårdnad ska kunna bedrivas krävs det mer utbildning och forskning inom detta område.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Licensierade vårdhundar som komplement till omvårdnaden av barn med Autismspektrumtillstånd
  • 94.
    Andersson, Victoria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Karlsson, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att leva med Polycystiskt ovariesyndrom: en litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att leva med Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data inhämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet baserades på 14 evidensbaserade artiklar. Resultat: Kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom hade större risk att utveckla ångest och depression jämfört med normalpopulationen, orsaken till detta är inte klarlagd forskarnas åsikter går isär. Majoriteten av artiklarna i denna litteraturstudie hävdade att att ett högt Body Mass Index (BMI) var den största bidragande faktorn som orsakade psykisk ohälsa och reducerad livskvalité hos denna patientgrupp. Kvinnor med ett högt BMI hade större risk att utveckla psykisk ohälsa. Sjukvården negligerade ofta de psykologiska aspekterna som syndromet medförde. Vilket kunde leda till onödigt lidande för dessa kvinnor. Slutsats: Kvinnor med PCOS upplevde mer psykisk ohälsa och reducerad livskvalité i jämförelse med normalpopulationen. Personal inom hälso- och sjukvård behövde mer kunskap om syndromet för att kunna hjälpa denna patientgrupp på bästa sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Anderzén, Ingrid
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University.
    Karlsson, Thomas
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Strömberg, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Gustafsson, Susanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Lindberg, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Predictors of Well-being at work2016Ingår i: Scientific Programme: Wellbeing at Work 2016, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The concept of healthy workplace has been defined as an organization that maximizes the integration of worker goals for wellbeing and company objectives for profitability and productivity. Conditions in today’s working life make new approaches necessary in order to limit negative health effects of work and to enhance wellbeing and health at work. About 24 % of the working population in Sweden report to have had work-related disorders during the last twelve months. In order to achieve a sustainable working life it is likely that strategies and actions from different and new angles are needed.ObjectivesThe present study is a part of a larger study (the GodA –study; a Swedish acronym for good work environments and healthy workplaces) and aims to investigate how work environment factors, work ability, work motivation, work and life balance predict well-being at work.

    Methods

    The GodA study is a 2-year follow up study in Sweden with a survey feedback design in three companies with both blue- and white collar workers. One of the companies serves as “intervention-company”, the other two as controls. A baseline questionnaire was sent out 2013 and the results from the survey were reported back to the companies, which have been processing their results. In spring 2015 a follow up survey has been administered. Data have been analysed with univariate and multivariate linear regression analyses.

    Results

    A baseline multivariate linear regression model, which included background factors, perceived psychosocial work climate and work environmental factors (motivation, leadership, employee responsibilities, efficacy, work ability and management committed to employee health) and work life balance, showed that psychosocial work climate (B= .48, 95% CI=.27 – .69) leadership, (B= .27, 95% CI=.05– .49), work ability (B= -.12, 95% CI= .03 – .21), motivation (B= -33, 95% CI= .14 – .51) and work life balance (B= -.34, 95% CI=-.57– -.12), were signifi-cantly associated with well-being at work and explained 40% of the variance (Adjusted R2=.40, p<.001).

    Conclusions

    Results showed that not only work environment factors are important predictors. To maintain a healthy work place a promotion of balance between work and private life is needed.

  • 96.
    Anderzén, Ingrid
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University.
    Lindberg, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Karlsson, Thomas
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Strömberg, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Gustafsson, Susanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Predictors of well-being at work2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background

    The concept of healthy workplace has been defined as an organization that maximizes the integration of worker goals for wellbeing and company objectives for profitability and productivity. Conditions in today’s working life make new approaches necessary in order to limit negative health effects of work and to enhance wellbeing and health at work. About 24 % of the working population in Sweden report to have had work-related disorders during the last twelve months. In order to achieve a sustainable working life it is likely that strategies and actions from different and new angles are needed.

    The present study is a part of a larger study (the GodA –study; a Swedish acronym for good work environments and healthy workplaces) and aims to investigate how work environment factors, work ability, work motivation, work and life balance predict well-being at work.

    Methods

    The GodA study is a 2-year follow up study in Sweden with a survey feedback design in three companies with both blue- and white collar workers. One of the companies serves as “intervention-company”, the other two as controls. A baseline questionnaire was sent out 2013 and the results from the survey were reported back to the companies, which have been processing their results. In spring 2015 a follow up survey has been administered. Data from the baseline measurements have been analysed with univariate and multivariate linear regression analyses.

    Results

    A baseline multivariate linear regression model, which included background factors, perceived psychosocial work climate and work environmental factors (motivation, leadership, employee responsibilities, efficacy, work ability and management committed to employee health) and work life balance, showed that psychosocial work climate (B= .48, 95% CI=.27 – .69) leadership, (B= .27, 95% CI=.05– .49), work ability  (B= -.12, 95% CI= .03 – .21), motivation (B= -33, 95% CI= .14 – .51) and work life balance (B= -.34, 95% CI=-.57– -.12), were significantly associated with well-being at work and explained 40% of the variance  (Adjusted R2=.40, p<.001). Results from the two-year follow up will be presented at the conference.

    Conclusions

    Results showed that not only work environment factors are important predictors. To maintain ahealthy work place apromotion ofbalancebetween workand private life is needed.

  • 97.
    Andrae, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Eleonore
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskestudenters kunskap om HIV och inställningen till behovet av HIV-testning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: HIV-infektion medför en kronisk och progressiv sjukdom som, i obehandlad form, leder till en successiv försämring av immunförsvaret och utvecklandet av AIDS.

    Syfte: Att vid två lärosäten undersöka sjuksköterskestudenters kunskaper om HIV och inställningen till behovet av HIV-testning.

    Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Genomförd som enkätstudie bland studenter vid Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet (N=95), som studerade på sjuksköterskeprogrammets tredje år.

    Resultat: Majoriteten (88,4 %) angav korrekt att samlag med fler än en partner ökar risken att smittas med HIV. Tre studenter (3,2 %) angav felaktigt att det finns ett vaccin mot HIV-infektion. Nästan hälften (42,1 %) saknade kunskap om att glidmedel, tillsammans med kondom, inte minskar risken för HIV-smitta. En majoritet (78,9 %) rekommenderade ett HIV-test till en kvinna som haft oskyddat sex med en man. I studenternas motiveringar till behovet av ett HIV-test, framkom fyra kategorier; ”risk”, ”sexualvanor”, ”patientens oro” och ”ovisshet”.

    Konklusion: Sjuksköterskestudenterna hade relativt goda kunskaper om HIV. Däremot fanns betydande brister i vissa frågor. Sjuksköterskestudenternas inställning till HIV-testning överensstämmer relativt väl med gällande riktlinjer. Däremot finns ett behov att förändra ett förlegat riskgruppstänkande för att kunna ge patienter rådgivning i enlighet med den senaste kunskapen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 98.
    Andreassen Devik, S.
    et al.
    Centre of Care Research, Department of Health Sciences, Nord University, Steinkjer, Norway; Department of Health Sciences, Nord University, Namsos, Norway.
    Hellzén, Ove
    Department of Nursing Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Centre of Care Research, Department of Health Sciences, Nord University, Steinkjer, Norway; Department of Nursing Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Bereaved family members' perspectives on suffering among older rural cancer patients in palliative home nursing care: a qualitative study2017Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 26, nr 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Little is known about experiences with receiving home nursing care when old, living in a rural area, and suffering from end-stage cancer. The aim of this study was thus to investigate bereaved family members' perceptions of suffering by their older relatives when receiving palliative home nursing care. Qualitative semi-structured interviews were conducted with 10 family members, in Norway during autumn 2015, and directed content analysis guided by Katie Eriksson's theoretical framework on human suffering was performed upon the data. The two main categories identified reflected expressions of both suffering and well-being. Expressions of suffering were related to illness, to care and to life and supported the theory. Expressions of well-being were related to other people (e.g. familiar people and nurses), to home and to activity. The results indicate a need to review and possibly expand the perspective of what should motivate care. Nursing and palliative care that become purely disease and symptom-focused may end up with giving up and divert the attention to social and cultural factors that may contribute to well-being when cure is not the goal.

  • 99.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Fakultet for sykepleie og helsevitenskap, Nord universitet, Bodö, Norge.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Fakultet for sykepleie og helsevitenskap, Nord universitet, Bodö, Norge.
    Quality collaboratives used to improve drug safety for older patients in primary care in Norway2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 100.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway; Department of Health Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Enmarker, Ingela
    Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway; Nord Trøndelag University College, Namsos, Norway.
    Bitnes Wiik, Guri
    Nord Trøndelag University College, Namsos, Norway.
    Hellzén, Ove
    Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway; Department of Health Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden; Nord Trøndelag University College, Namsos, Norway.
    Meanings of being old, living on one's own and suffering from incurable cancer in rural Norway2013Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 17, nr 6, s. 781-787Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The aim of this study was to explore and understand the lived experience of older people living alone and suffering from incurable cancer in rural Norway.

    Methods and sample

    Narrative interviews were conducted with five older people with incurable cancer (three women and two men, aged 71–79), receiving outpatient and life-prolonging chemotherapy and living alone in their homes in rural areas. A phenomenological hermeneutical approach was used to interpret the meaning of the lived experience.

    Key results

    Four main themes were found: enduring by keeping hope alive, becoming aware that you are on your own, living up to expectations of being a good patient and being at risk of losing one's identity and value. Enduring this situation means struggling with terminal illness and facing death in a brave manner, and replacing former ways of living. The process of providing treatment may threaten dignity and cause additional distress.

    Conclusions

    These results show a complex and comprehensive situation where physical symptoms and emotions are interwoven. Further the results describe how the ways of suffering caused by the manner in which care is delivered, suffering related to the cancer disease and existential suffering, may increase each other's impact. The social and rural context calls for special attention as the patients may lack recourses to gain sufficient care. Their comfort depends to a large extent on the health professionals' sensitivity.

1234567 51 - 100 av 2717
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf