hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 772
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Berglund, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Språkutveckling inom gymnasieskolan: En kvalitativ studie med utgångspunkt i momentet buddhism2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en lärare kan arbeta språkutvecklande inom religionsundervisningen, med fokus på undervisning i momentet buddhismen. Undersökningen grundar sig på fem stycken intervjuer med tre religionslärare samt två svensklärare. Resultatet visar att lärarna anpassar det språkutvecklande arbetet till varje elevgrupp. Lärarna kan inte förutsätta att alla elever har samma språkkunskaper. Resultatet visar att religionslärarna med hjälp av olika metoder arbetar språkutvecklande i religionsundervisningen. Resultatet visar också att religionslärarnas undervisning påverkas av Lev Vygotskijs tankar om utveckling, det vill säga teorin om den närmaste utvecklingszonen. Denna teori faller in under det sociokulturella perspektivet och det är denna teori som den här undersökningen förankrar sig i.

  • 52.
    Berglund, Linda
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Väckelsen och bönhusen i Nätra församling: varför de kom, varför de var så många och vad de hade för betydelse för bygden2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.

    Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ”Norrlandsläseriet”, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen. Detta var dock förbjudet genom lag sedan 1726, det så kallade konventikelplakatet, men kom att mjukas upp via lag.

    Västerbotten var det landskap som fick mest mersmak av väckelsen och detta tros ha påverkat norra Ångermanland, den del av landet där Örnsköldsvik och Nätra ligger.

    När jag så intervjuade mina informanter, fick jag fick veta att en stor orsak till att bönhusen kom att byggas var att människor i byarna behövde någonstans att träffas för att umgås. Till detta finns flera orsaker, bland annat att man ville få bukt på alkoholismen och för att man fick en annan ruljans på livet genom industrialismen och att man jobbade på industrier.

    Att bönhusen är så många kan bero på att byarna var mer befolkade förr i tiden. Även att Nätraborna har tagit hand om bönhusen och använt dem så pass länge kan ha gjort att de står kvar än idag. Bönhusen har också betytt mycket för folket i byarna. Jag har fått många perspektiv på denna fråga, bland annat att det skulle ha betytt extra mycket för kvinnorna i Köpmanholmen, men också för alla människor i byarna i och med att de hade en plats att samlas på när det behövdes, och någonstans att gå när de ville umgås.

  • 53.
    Berglund, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Det globala klassrummet: Ett litteraturstudium om den dubbla identitetens betydelse i kulturmötet i en skolkontext2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to describe and discuss guidelines for the work of teachers in the multicultural classroom. The survey is based on what various experts stresses as fundamental in the work of teachers in the multicultural classroom. This includes the concepts of identity, especially the dual identity, culture, religion and language. Also the school as institutional practice, values and the school subject of religious studies. The method used in the study is based on a qualitative approach as a literature study. The study results show that a good integration is crucial for people with the dual identity. By coexistence people can maintain their roots and the new which provides a dual perspective. With the dual identity can the cultures that come together create a strong solidarity and completeness. People can if it retains both its roots and the new be whole, as the dual identity is about that the two identities are not mutually exclusive, but they are mutually overlaping and are valid simultaneously.  Through integration, and to retain their two identities prevents that humans encounter negative identity developments.

    The study result also show the importance of intercultural competence in schools.Teachers in religious studies can by having a good intercultural competence and knowledge of the subject show different perspectives and create a greater understanding of the similarities and differences which the dual identity is all about. To see from different perspectives, change patterns and avoid an “we and them” splitting is important. Teaching is integration if it is done properly and on the basis of elaborate lessons and approaches.

  • 54.
    Bergman, Andreas
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Hur formas undervisning 2.0?: en studie om vad som påverkar hur religionslärare på gymnasiet utformar sin undervisning2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer. Dessa var läroboken, kollegorna, läroplanen, samhället, lärarens egen personlighet och eleverna. Han kom fram till att de tre förra var perifera faktorer och de tre senare var centrala sådana.

    Jag har använt kvalitativa intervjuer som metod, jag intervjuade sex stycken religionslärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna grundades på samma påverkansfaktorer som Falkevall använde i sin studie. Mina frågeställningar har kretsat kring dessa påverkansfaktorer samt om det går att jämföra mitt resultat med Falkevalls. Jag har inte utfört intervjuerna på samma sätt som Falkevall gjorde eftersom jag anser att det finns brister i hans utförande. Till skillnad från Falkevall argumenterar jag för att det finns två påverkansfaktorer som är mer betydande än de övriga, dessa två faktorer är kursplanen och eleverna. Jag påstår dock att det inte finns någon perifer påverkansfaktor. Jag hävdar att de lärare jag intervjuat följer de riktlinjer för lärare som finns i Lpf 94. Jag anser att mitt resultat skiljer sig åt från Falkevalls på grund av att hans tillvägagångssätt inte överensstämmer med de kvalitetskriterier som kvalitativa forskare tar hänsyn till. En annan förklaring som jag kommit fram till är att Falkevalls resultat blir missvisande eftersom han delar in och definierar påverkansfaktorerna i centrala och perifera sådana. Med en sådan indelning skapade han enligt mig ett större avstånd mellan de sex påverkansfaktorerna.

  • 55.
    Bergman, Eva
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Barn och tro: barns inre funderingar1993Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.

    De frågor som jag har ställt mig är följande:

    • Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?
    • Har de några trosfunderingar?
    • Har barn några ”djupare” funderingar?
    • Hur ser dessa funderingar ut?
    • Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?
  • 56.
    Bergman Krecs, Paul
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Munkar versus Imperium: Tibets väg från hierokratisk fredsstat till en modern demokratisk icke-våldsrörelse2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det gamla Tibet var inget Shangri-La - drömland innan Kinas invasion, år 1950. Det var ett land som styrdes av en feodal överklass, samt präster och munkar men den uppfyllde alla kriterier av en nationalstat. Kinas folksrättslig illegala maktövertagande och den hårda ockupationen som medförde stort lidande för det tibetanska folket måste därför fördömas. Tibet hade en rik och unik kultur, livaktikga buddhistiska traditioner och en fredsfilosofi som låg till grund för tibetanernas icke-våldspolitik. Invasionen och den följande exiltillvaron av Dalai Lamas regering utlöste stora förändringar i tibetanernas samhälle, både till det bättre och till det sämre. Medan situationen för folket i Tibet är allvarlig pga. Kinas ockupationspolitik har tibetanerna i exil lyckats bevara den tibetanska identiteten och samtidigt förvandla den hierokratisk passiva fredskulturen till en modern demokratisk icke-våldsrörelse. Det är denna demokratiprocess som undersöktes i uppsatsen.

  • 57.
    Bergman, Nicklas
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Scientologikyrkan: en jämförelse mellan forskare och troende2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt hur religiös de anser rörelsen vara.

  • 58.
    Bergman, Tina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Etikundervisningen i grundskolan1993Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vad är etik? Varför är det viktigt? Hur skall man gå till väga? Dessa didaktiska frågor är utgångspunkten i denna rapport.

    Det här med etiska frågor har jag alltid tyckt varit intressant och när jag sedan genomgick min grundskollärarutbildning upptäckte jag hur viktigt det måste vara för barn att få jobba med dessa frågor i skolan. Dessutom insåg jag hur lite jag själv hade fått av etikundervisning under min egen grundskoletid.

    Etik och moral är två ord som ibland är svåra att skilja åt. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rätt/orätt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför. Etik är ett begrepp som täcker in många frågor inom alla möjliga ämnesområden. I Lgr 80 står det klart och tydligt att man inom religionsämnet ska behandla livsfrågor, tro och etik och vidare ges det konkreta exempel på frågor som kan tas upp. I det senaste förslaget till Lgr 92 kan man i målbeskrivningarna utläsa den vikt som läggs vid frågor av det här slaget. Där har man dessutom lagt in ett nytt ämne, samhällslära, där etikfrågor på ett naturligt sätt kan knytas ihop över ämnesgränserna.

    För att ta reda på hur eleverna ställer sig till etikfrågor har jag gjort en enkätundersökning. Resultatet av den visar att etik och moralfrågor spelar en stor roll i elevernas liv. För att finna ut lärarnas ställningstaganden i frågan har jag redovisat undersökningar som gjorts tidigare. Mina egna erfarenheter visar också att alltför många lärare är ovana vid att behandla etiska frågor och att de finner det mycket svårt att undervisa i detta ämne. Jag visar därför också på en del modeller för hur undervisningen kan gå till.

  • 59.
    Bergström, Madelene
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Ateismens utrymme i läroboken: en studie av läromedel för gymnasiet från 1960-talet fram till idag2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag.

    Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande:

    • Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik.
    • I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ”Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ”Livets mening”, ”Sökande efter en livskompass”, ”Livsåskådningar utan Gud” och ”Religioner och livsåskådningar”.
    • Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn. Det kan bli svårt för elever att skilja på att ateismen inte är likställt med marxismen.
    • Det är i princip bara i böckerna från 60- och 70-talen som det görs en åtskillnad mellan olika former av ateism.
    • Den starka kopplingen till marxismen gör även att begreppet ateism ofta beskrivs ur ett historiskt perspektiv. De senare böckerna beskriver hur det ser ut för den enskilda människan vad det gäller troende och ateism. Man uttrycker här ateismen som ett aktuellt och meningsfullt valalternativ.
    • Efter 1970-talets böcker blir det mindre viktigt att precisera olika former av ateism samt att ateismen får mindre utrymme, det skulle man kunna tolka som att ateismen blir mindre intressant som livsåskådning att lära ut.
    • Genom min undersökning tycker jag att det växer fram en bild av att ateismen får ett allt mindre utrymme i läromedlen för gymnasieskolan. Detta tycks ske i två steg. I ett första steg kan man se att i böckerna efter 1970-talet faller preciseringarna av olika former av ateism bort. I ett andra steg faller den historiska beskrivningen av ateism bort i böckerna från 1990-talet fram till idag.
  • 60.
    Bjuhr, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Sjöberg-Kleemair, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Du måste göra dig anställningsbar: En kvalitativ studie om fem utomeuropeiskt födda kvinnors möjligheter och hinder på arbetsmarknaden i Gävleborgs län2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen var att undersöka utomeuropeiskt födda kvinnors upplevelser av att vara arbetslösa och hur det har påverkat deras integration. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem kvinnor födda utanför Europa samt en intervju med två personer anställda på Arbetsförmedlingen. För att analysera det empiriska materialet tillämpades intersektionell teori som syftar till att belysa komplexiteten i maktstrukturer och ojämlikhet. Intersektionell teori innebär att synliggöra faktorer som påverkar människor såsom kön, klass och etnicitet. Genom att se hur de olika faktorerna samspelar kan en fullständig bild av problematiken framträda.  Resultatet från intervjuerna visade att kvinnorna har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden oavsett utbildningsbakgrund. Kvinnorna upplever begränsade möjligheterna till arbete i Gävleborgs län. Resultatet visar att kvinnornas integration har påverkats negativt av att ha varit arbetslösa då ett arbete främjar språkets utveckling och bidrar till ett större socialt kontaktnät. Vidare visar resultatet också att kontakten med myndigheter är bristande då kvinnorna upplever att de hade behövt mer stöd. Intervjun med arbetsförmedlarna pekar på att språk, utbildning, kultur och attityder hos arbetsgivare är faktorer som påverkar kvinnornas möjligheter till arbete.

  • 61.
    Björk, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Genus i Svenska kyrkan: En jämförelse av prästers erfarenheter och syn på genus i Svenska kyrkan i två städer2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 62.
    Björk, Eva
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Vad man ändå fått vara med om! Det är otroligt, egentligen!: körsång som en möjlig nyckel till en annan verklighet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Har kyrkan något att ge en människa som söker motvikter till den yttre pågående strävan? Ett svar på den frågan kanske en blick emot kyrkokörsången skulle kunna ge. Många människor går till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid åt sången, fortbildningen, förberedelserna inför framträdanden, gemenskapen och vilan från vardagen. Finns där också en upplevelse av en transcendent dimension som än mer motiverar sångaren att ge av sin tid till kyrkokören?

    Denna uppsats vill ge några aktiva kyrkokörsångares svar på denna fråga. Rubriken på denna uppsats; ”Vad man ändå fått vara med om…”, är ett citat från en av intervjuerna.

    Jag är intresserad av att veta om det finns körsångare som har fått en känsla av att erfara en annan dimension än det vi kallar verkligheten, under utövandet eller avlyssnandet av körsång.

    Termen man brukar använda för denna dimension, i religionsvetenskapliga sammanhang är ”das ganz Andere”. Många människor grubblar över existentiella frågor: om det finns ett liv efter döden, om Gud finns och om han eller hon i så fall kommunicerar med oss. Och om det finns människor som genom körsången tycker sig ha anat ”något mer”, hur påverkas dessa i så fall av denna upplevelse?

  • 63.
    Björn, Fredde
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Antisemitism bland araber och muslimer i Sverige: en diskursanalys av debatten efter rapporten ”Det förnekade hatet”2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter.

    Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs.

    Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige.

  • 64.
    Björnberg, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Muslimska friskolor i Sverige: en väg till integration eller segregation?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna från samhället, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en jämförande litteraturstudie där jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frågor. Väldigt få empiriska studier har gjorts på området, varav ingen specifikt har berört de frågeställningar jag ville få svar på.  I min argumentöversikt sammanställde jag de olika argumenten och upptäckte att många argument fanns både på ”för” och ”mot” sidan. Exempelvis påstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgås med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund både kunna leda till att de hade lättare att integreras i samhället men även till att de blev mer isolerade. I min diskussion använder jag mig av Hans-Ingvar Roths terminologi om positiv/negativ närhet och distans för att på så vis kunna diskutera problematiken ur ett nytt perspektiv . Jag kom framförallt fram till att det behövs större empiriska undersökningar som sträcker sig över flera år och som involverar flera skolor samt att den kommunala skolan är bristfällig i sitt arbete med att integrera muslimska elever.

  • 65.
    Blackmore, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Slöjan och Demokratin: Hör Slöjan Hemma i en Demokratisk Stat?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det är inte helt lätt att avgöra eftersom slöjbruket beror på så många olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhället, jämställdheten, Islam och demokrati och slöjan i världen. Vad gäller slöjan så är det i grund och botten en sedvänja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det så väljer många kvinnor att bära den som en symbol för sin religion. I vissa länder är slöjor av olika slag påbud. Många hävdar att slöjan endast är ett medel för att förtrycka kvinnan. Olika påståenden i media analyseras i denna uppsats i relation till demokratins grundpelare: jämlikhet och medborgerlig frihet. I en demokratisk stat torde det vara individens frihet att bära slöja eller inte. Men friheten i samhället kan inte garanteras eftersom man inte vet vilka påtryckningar och oskrivna regler som följer med traditioner och kulturer.  Så länge som man inte kan garantera att kvinnor bär slöja av egen fri vilja bör man istället uppmuntra till att alla kvinnor har rätt att synas i samhället. Slutsatsen är att en symbol som ändå står för så mycket negativt hör inte hemma i ett jämlikt samhälle och i en demokratisk stat.

  • 66.
    Blom, Nina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    New Age i Östra Mellansverige: en studie av den oorganiserade nyandligheten2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria.

    Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området.

    Följande frågeställningar besvaras i studien:

    1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag?

    Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet.

    2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet?

    Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen.

    3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp?

    Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering.

    4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet?

    I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris.

    5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age?

    Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.

  • 67.
    Blomqvist, Annica
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Sekt eller inte?: var går gränsen?2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen började som något helt annat. En studie över vad egentligen sekter är. Ju längre undersökningarna fortskred desto mer likhetstecken började jag se med ett något helt annat. Jag har varit försäljare i Tupperware i 5 år och det var i detta företag jag hittade likheterna med sekterna jag läste om. Kan det verkligen vara så att Tupperware är en sekt? Det är det vi ska ta reda på med hjälp av olika forskare och deras teorier.

  • 68.
    Blomqvist, Ingrid
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Frihetens tecken: en uppsats om konflikten mellan två föreställningsvärldar ur ett religionsvetenskapligt perspektiv2002Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll.

    Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld.

    Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar.

  • 69.
    Blomqvist, Ingrid
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Ångest i TV-soffan: en uppsats om människans existens2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Med hjälp av den fenomenologiska metoden visade det sig att fenomenet TV innehåller ångest. Programformen såpa serverar sina tittare en existentiell ångest. I sport bjuds tittaren på patologisk ångest. I ljuset av P. Tillichs existentiella ontologi (1977) framkom det att ångest beror på att samhället har fråntagit oss ödet och döden.

  • 70.
    Bodlund Jardsell, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Har religionsfriheten blivit överflödig?: En undersökning av religionsfriheten som lag och rättighet utifrån dess problematiserande i den samtida debatten2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rättighet baserat på hur den framställts i artikeln ”Avskaffa lagen om religionsfrihet”. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar.

    Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter än icketroende. Det visades på att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som eftersträvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mån tillgodose denna frihet. Att det skulle medföra större friheter för religiöst troende visade sig vara en feltolkning av begreppets innebörd och struktur.

    Den andra frågeställningen behandlade huruvida lagen om religionsfrihet är logiskt inkonsekvent. Undersökningen visade att så inte är fallet, utan religionsfrihetens logiska konsekvens ansågs inte vara tillräckligt verklighetsförankrad för att kunna ge ett tydligt svar på hur frågan bör ses. Tre modeller för hur man kan förstå religionsfrihet i samspelet barn-föräldrar presenterades. En variant av livstolkningsmodellen underströks och argument för att huvudansvaret måste ligga hos föräldrarna lades fram.

    Den tredje och avslutande frågeställningen behandlade huruvida begreppet religionsfrihet bidrar med någon mänsklig rättighet som inte redan är skyddad av övriga rättigheter, i artikeln utgjorda av tanke-, mötes- och föreningsfriheten.

    Undersökningen visade att religionsfrihet inte kunde reduceras till summan av några av dess komponenter. Efter en genomgång av olika perspektiv på frågan konstaterades att även om religionsfrihetens tillämpning kan vara svår att precisera, så utgör den en form av helhetsbegrepp som inte är reducerbart till tankefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet.  

  • 71.
    Borgenback, Rickard
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Mötet mellan själavård och psykoterapi: ur ett själavårdsperspektiv2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har behandlat skillnaderna mellan själavård och psykoterapi. Den har klargjort vad som kännetecknar de båda människostödjande insatserna, kristen själavård och profan psykoterapi. Den övergripande frågeställningen har varit om själavården kan utvecklas och berikas i mötet med psykoterapin samt om de båda professionerna ömsesidigt kan berika varandra? Är ett ökat samarbete mellan själavård och psykoterapi önskvärt? Vilka möjliga vägar syns i så fall för ett samarbete mellan dessa två? För att söka svar på min frågeställning har jag genomfört djupintervjuer enligt kvalitativ metod av fyra företrädare för själavården och fyra företrädare för psykoterapin. Svaren visade att det finns ett ömsesidigt intresse och öppenhet för varandras arbetsfält och kompetens. Trots att en del av svaren pekade på vissa risker med en ökad korsbefruktning mellan själavård och psykoterapi, så verkade fördelarna med ett ökat samarbete överväga. Min slutsats är att de intervjuade anser att psykoterapin har berikat och kommer att fortsätta berika själavården, bland annat genom vidareutveckling av olika former av pastoral psykoterapi. Det förefaller också finnas goda förutsättningar för att själavården ska kunna berika psykoterapin, främst då inom sorg, kris och katastrofarbete, arbete mot barn och ungdom samt arbete runt de existentiella frågorna i psykoterapin.

  • 72.
    Borgljung, Hanna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Samtal pågår: en belysning av den kristna bönen2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen syftar till att belysa den kristna bönen ur ett inifrånperspektiv, d.v.s. utifrån de troendes egen syn på bönen – dess innersta väsen och gestaltning. Genom studium av andlig litteratur samt genom kvalitativ analys av en enkätundersökning har jag funnit att synen på bönen, ytligt sett inte har förändrats mycket sedan bibelns tid, man talar om bönen i samma termer nu som då, men dess innebörd har fått en fokusförskjutning från gud till människan.

  • 73.
    Brehmer, Thorbjörn
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Det förlovade folkhemmet?: en studie av svensk civilreligion speglat i socialdemokraternas retorik 1928 - 20082008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to apply Robert N. Bellahs theory of civil religion, within a Swedish societal context. Bellahs theory was designed in, and influenced by American culture. Therefore, the “translation” of Bellahs theory does not come without problems. A methodological discussion concludes with methods focusing on national self-conceptions. Through this method, the Swedish social democratic notion of the “folkhem” can be related to the notions included by “the American way of life”. The “folkhem” as well as “the American way of life” includes ideas of the nation, made up by specific historical events, in both nations. Those ideas are vital parts of the national self conception in both nations. Historical premises are constantly reborn through the rhetorical reinterpretation, and through the eyes of Bellah, the notion of the folkhem creates a national embracive, ethical value system. The notion of the folkhem still is viable in the Swedish society. Contemporary use of the folkhem-notion is discerned by the threats of globalization and neoliberlismic tendencies. In the light of these threats, the folkhem-notion includes the preservation of Puritanism ideals.

     

  • 74.
    Broberg, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Att tro på sitt eget personliga vis: en diskussion av några livsåskådningsundersökningar2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syfte med denna uppsats var att undersöka om inte flera studier, som velat ta reda på vad människor tror på, skapat en onödig polarisering mellan att kalla sig kristen och att tro på sitt eget personliga vis. Målet med uppsatsen var att ta reda på om det som ibland kallas privatreligiositet kanske bara är olika sätt att närma sig den kristna tron.

    Jag ville få svar på frågor som: Ger livsåskådningsundersökningarna en rättvisande bild av den andliga situationen? Vilka är bristerna med dessa undersökningar? Hur borde dessa istället ha utformats för att ge en mer rättvisande bild?

    Livsåskådningsundersökningarna verkar inte ge en rättvisande bild av den andliga situationen. Att människor svarat som de gjort betyder inte att de varit säkra på sina svar eftersom svarsalternativen visat sig vara otydliga och svårbegripliga i många fall.

    Frågorna som ställs är ofta för många och spänner över ett för stort intresseområde för att de intervjuade skall förväntas kunna orka svara genomtänkt på dem alla. Det bekräftas av flera undersökningar att det är problematiskt att hitta sätt att jämföra åsikter på både pga. hur ett urval plockas ut, hur resultaten tolkas och redovisas men inte minst eftersom det inte finns begrepp som står för samma sak för alla människor.

    Jag anser att det är av högsta vikt att först klargöra vad som är en kristen tro och vad som krävs för att kalla sig kristen innan man kan göra undersökningar som behandlar vad svenska folket säger sig tro på.

    Jag tror att det varit mer intressant att ställa frågorna på ett mer neutralt sätt och att se på människors tro som något individuellt istället för att försöka hitta en ny religion – privatreligiositeten.

  • 75.
    Broberg, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Synen på homosexualitet i Bibeln: - En översikt2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Vad står det egentligen i Bibeln gällande homosexualitet? Vilka texter behandlar ämnet, och hur såg man på samkönade relationer i det samhälle i vilket Bibeln uppkom?

    Denna uppsats har som uppgift att ge en överblick över just detta och introducera läsaren till de texter i Bibeln som på något sätt anses behandla ämnet homosexualitet.

     

     

     

  • 76.
    Broomé, Agneta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Sigvardsson, Råsie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Invandrarbarn eller svartskallar i Bollnäs kommun: en attitydundersökning1995Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Har vi svartskallar eller invandrarbarn i Bollnäs kommun?

    Vi kan se tendenser i vårt samhälle, att ytterlighetsgrupper för främlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska läge förändrats. Den lågkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal år, med ökad arbetslöshet som följd, har förvärrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att många gånger förstärka det främlingsfientliga budskapet.

    Skolans nya läroplan, Lpo 94, säger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lärare är, att bekämpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för våra invandrarelever. Här bör skolan och lärarna aktivt medverka till att främlingsrädsla inte utvecklas till rasism.

    Vi har valt att göra en lokal undersökning om svenska Bollnäselevers attityder mot barn från andra länder. Vi har även tittat på om attityderna har förändrats under de tio år vi har haft invandrarbarn här i Bollnäs.

    Tidigare undersökningar visar ingen klar tendens om och hur attityderna har förändrats. Enligt Lange och Westins' ungdomsundersökning, 1993, kan man generellt säga att ungdomars attityder har blivit något lite mer positiva, men till svensk flyktingpolitik har ungdomarna blivit betydligt mer kritiska än tidigare.

    Attityder lärs in från föräldrar och närstående. Frågan är då om skolan kan påverka negativa attityder till invandrarbarnen? Jo, genom information och en personlig relation till invandrarna kan de negativa attityderna påverkas åt det positiva hållet.

    Vår slutsats är att invandrarbarnens situation i Bollnäs är bra och att klimatet har blivit bättre sedan 1985. Invandrareleverna är en del av skolans värld idag. De är med och leker på rasterna, okävdesorden har inte ökat under senare år, trots att det allmänna klimatet har hårdnat.

    Lärarna är medvetna om kulturskillnader mellan eleverna, men betonar likheter istället för olikheter.

    I vår undersökning säger Bollnäseleverna: ”Här har vi invandrarbarn!”

  • 77.
    Bräuner, Maja
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Alkemi och jungiansk psykologi2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos. This helps shedding light on Jung’s manner of writing in his texts on analytical psychology.

    The assignment includes an understanding of colours as understood by Goethe as well as the aspect of alchemy in the Rosicrucian movement and the kabbalah. The Jungian aspects of world religions are in this context emphasized as well as the use of symbols and symbolic speech.

  • 78.
    Bäckström, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kulturvetenskap.
    Symbolvärlden: en studie i symbolernas värld2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag vill undersöka och ge några exempel på hur människor genom sin egen personliga symbolvärld kan komma i kontakt med den omedvetna kunskapen om sig själva och världen. Jag vill även belysa några sätt på vilket människan kan göra detta och hur hon i så fall kan praktiskt gå till väga.

    • Hur kan den personliga symbolvärlden bidra till att människor förstår sig själva, sin miljö och omgivning bättre?
    • Hur kan man komma i kontakt med denna värld?

    Jag kommer att titta närmare på några aspekter av dessa frågor, några olika perspektiv på hur symbolvärlden kan vara till nytta för människor. Jag kommer sedan att ha delfrågor som ytterligare tar upp några exempel på detta tema, alla leder de fram till de övergripande svaren.

    • Vad är symboler?
    • Hur kan symboler vara ett verktyg för utveckling?
    • Vad är drömmar?
    • Hur kan vi använda oss av drömmar?
    • Vilka andra metoder finns det för att utforska symbolvärlden?
  • 79.
    Bäckvall, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Tuovila, Katarina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Relevansen av religionskunskap i Sverige ur ett individ- och samhällsperspektiv: jag menar om jag skall steka oxfilé så gör jag det inte bättre om jag vet vem Moses var2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    The aim for this essay is to investigate the importance of studying religion in an upper secondary school in Närke county, this is done by distribution of a questionnaire. The importance is studied both on the individual level and on the societal level. The result shows that although the students do not have a big interest in religious studies still the subject has an importance on both an individual and a society level.

  • 80.
    Bååth Bergstedt, Elin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Den glömda gudinnan: om Asherahs roll i den forntida israelitiska religionen i förhållande till Jahve2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka Asherahs roll i den forntida israelitiska religionen i förhållande till Jahve.

  • 81.
    Bååth Bergstedt, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Gamla bilder, nya identiteter: En queerteoretisk analys av samtida tolkningar och användningar av bilder, berättelser och föreställningar om fornskandinavisk religion2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fornskandinavisk religion har historiskt sett i hög utsträckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos människor för vilka fornskandinavisk religion är personligt betydelsefull, men som tolkar och använder sig av den på ett subversivt sätt. Undersökningen bygger på organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljämna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fält jag själv tillhör, och i studien betraktar jag därför mig själv inte bara som samtalsledare, utan även samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremål för analys genom introspektiv metod.

         

     Mitt forskningsperspektiv är queerteoretiskt, och i fokus i studien står de sätt på vilka bilder, berättelser och föreställningar om fornskandinavisk religion används som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som präglad av mångfald och jämlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk världsbild. Det queera, gränsöverskridande och kaotiska uppfattas ha en betydelsefull plats i religionen, och man betraktar detta som en källa till kreativitet och kraft. Sejden förknippas särskilt med genusöverskridande, vilket kopplas till att gränsöverskridande av olika slag ses som en källa till kraft och kunskap inom shamanska kulturer världen över. Sejden framstår även som betydelsefull i skapandet av normöverskridande genusidentiteter genom att rollen som völva särskilt försätter kvinnligt kroppsmarkerade individer i en maktposition. Normen för hur en ”kvinna” ska vara utmanas ytterligare genom de bilder av självständiga, mäktiga och ambivalenta gudinnor som framträder i samtalsdeltagarnas tolkningar.

  • 82.
    Bååth, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Gudinnan och kvinnligheten: En feministisk analys av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ”Gudinnan” med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      

    I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har. Dessa normativa perspektiv tycks innefatta både berättelser som kan betraktas som problematiska, och berättelser som kan betraktas som feministiskt kraftfulla, men utifrån Haraways teorier är det alltid att betrakta som problematiskt när vissa berättelser etablerar sig som normativa och entydiga. Sammantaget framstår det därför i denna studie som att gudinnereligiositetens kanske allra främsta feministiska utmaning är att producera en mångfald berättelser, bilder och förklaringsmodeller om gudinnor, kön, kropp och kvinnlighet, och att ge utrymme för motsägelser, motsättningar och dissensus. Snarare än att betrakta den feministiska religiositeten som ett religiöst alternativ med alternativa svar och lösningar, skulle man kunna se den som ett kritiskt perspektiv, vars uppgift är att ständigt problematisera de försök till svar och lösningar som presenteras, och göra uppror mot alla tendenser till normer och entydighet – vare sig de kommer utifrån från patriarkala idétraditioner, eller inifrån rörelsen själv.

  • 83.
    Campagnola, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Astrology in the field of psychology: A study on Jung's typology and the four astrological elements2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 84.
    Carlson, Joacim
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Kan fotboll och religion fylla samma funktion?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion.

    Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag.

    Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.

  • 85.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Constructions of RE teacher knowledge in supervision conferences2015Ingår i: Shifting borders in Religious Education: XIII Nordic Conference on Religious Education Ed: Olga Schihalejev 15 - 18 June 2015, University of Tartu, Estonia (Abstract Book), 2015, s. 40-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper presentation is to present a tentative analysis of what is constructed as “teacher knowledge” of a RE teacher through supervision conferences in Swedish teacher education. The analysis will discuss different categories related to knowledge, skills and dispositions, needed for a RE teacher to teach in upper secondary school. A theoretical assumption is made that joint talk will construct meaning and, in the present case of studying a teacher education practice, that joint talk (and the analysis of joint talk) will construct scientific knowledge about “RE teacher knowledge”. The analysis is based upon an empirical material generated from observations and transcriptions of six supervisory conferences in Swedish RE teacher education held atsix different schools in five different cities, organized by three different universities in Sweden. Each supervisory conference is a tripartite dialogue, involving a RE student teacher, a RE teacher educator from university and a RE teacher from school. In the methodological design of the study, interviews with all three participants are included, both before and after the supervision conference. An observation of a RE lesson held by the student teacher before all supervision conferences respectively, arealso included. In the presentation a comparison will be included between RE teacher knowledge which is constructed by the triad in the conference talk and knowledge categories in focus when the participants are interviewed individually. To sum up, the presentation will concern a tentative analysis of RE teacher knowledge through the construction of categories based upon observations of a teacher education supervision practice and interviews with the participants.

  • 86.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Förändring i samtiden?: Elevers livsåskådningsbeskrivningar och religionskunskap2015Ingår i: Det postsekulära klassrummet: Mot ett vidgat religionskunskapsbegrepp / [ed] David Carlsson & Peder Thalén, Gävle: Högskolan i Gävle , 2015, s. 55-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 87.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Kritiska uppmaningar från skolinspektionen till religionskunskapsämnet på gymnasiet: några svar och fortsatta frågetecken från religionsdidaktiska trepartssamtal2018Ingår i: Religion och livsfrågor, Vol. 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 88.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Representation and safe space: conflicting discourses in RE teacher education supervision2018Ingår i: British Journal of Religious Education, ISSN 0141-6200, E-ISSN 1740-7931Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores supervision conferences in RE teacher education in Sweden. Two discourses that are often articulated in supervision conferences are ‘representation’ and ‘safe space’. These are investigated and presented as necessary components for becoming a competent teacher of upper secondary school RE in Sweden. The empirical material consists of observations of six RE supervision trialogues and interviews with the participants–student teachers, upper secondary school supervisors and university-based teacher educators. Based on the analysis of the empirical material, representation and safe space emerge as essential ‘RE teacher knowledge’. Furthermore, the antagonism between representation and safe space that emerges in the supervision trialogues is explored and highlighted. By way of conclusion, the presented discursive struggle is reflected on as a battle over power within the supervision triad.

  • 89.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    "Skills" as RE teacher knowledge in supervision conferences2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 90.
    Carlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Vad är religionslärarkunskap?: En diskursanalys av trepartssamtal i lärarutbildningen2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    From an overall perspective, the aim of this thesis is to investigate teachers’ knowledge in relation to Swedish teacher education and to the school subject religious education (RE), by exploring constructions of essential knowledge for an RE teacher. Two research questions are in focus: What RE teacher knowledge is discursively constructed in teacher education supervision trialogue and in interviews with student teachers, teacher educators from school and teacher educators from university? How are those discourses constructed in supervision trialogue between student teachers, teacher educators from school and teacher educators from university? The results are based on empirical material consisting of six observations of teacher education supervision trialogues (three-way conferences) in RE and interviews with RE student teachers, RE teacher educators from upper secondary school and RE teacher educators from university, both before and after each trialogue. This empirical material is worked through and analysed using discourse analysis that mainly draws on the perspectives of Norman Fairclough. The findings give rise to an order of discourse regarding essential RE teacher knowledge. Three discourses are constructed. The dominant discourse is called “Knowing one’s subject” and refers to an RE teacher’s capacity to master the content, problematise it and both know and teach the content in an up-to-date manner. The second discourse is entitled “Knowing and meeting the pupils”. Within this discourse, it is important for a teacher in RE to be familiar with, and use, the pupils’ different pre-understandings and to communicate with the pupils in the RE classroom. The third discourse is called “Knowing oneself”. This discourse highlights the importance of being objective, reflective and being a leader. Moreover, the analysis shows that the discourses are primarily constructed as complementary in relation to one another. There seems to be a common agreement among students and teacher educators about the fact that RE teachers need to know the subject, know the pupils and know themselves. However, discursive conflicts can arise when discourses are initiated in an antagonistic manner. These RE conflicts imply neither consensus nor hegemony. Antagonistic discourses reflect aspects of dominance mainly in relation to discourses, i.e. RE teacher knowledge, but also in relation to positions.

  • 91.
    Carlsson, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Lantz, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Att undervisa i religionskunskap i en postsekulär samtid: en avslutande reflektion2015Ingår i: Det postsekulära klassrummet: mot ett vidgat religionskunskapsbegrepp / [ed] David Carlsson & Peder Thalén, Gävle: Högskolan i Gävle , 2015, s. 193-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 92.
    Carlsson, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Thalén, Peder
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Teaching secular worldviews in a post-secular age2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper discusses how secular world views should be included in RE. Knowledge of secular world views can be understood in different ways. The paper distinguishes between two types of knowledge of secular world-views. The first type reflects the self-understanding of modernity while the second one represents a more critical stance influenced by post-modern thinking. It is argued that only the latter type is suitable for RE in public schools if the aim is to conduct an inclusive, non-confessional education.

  • 93.
    Clason, Per-Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    I dina händer, O Tärning!: En religionspsykologisk litteraturanalys av protagonisten i George Cockcrofts berättelse om Tärningsspelaren2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen.

  • 94.
    Cogburn, Barry Floyd
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Filmens påverkan på människans religionsuppfattning2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika. The Passion of the Christ som är en film vars mest framträdande budskap är att man bör inse Jesus lidande och vända sig till den kristna tron, fungerar konsoliderande för de redan kristna, de som redan har det religiösa språket färdigt för sig. Däremot misslyckas filmen med sina missionerande intentioner så till den grad att ungdomar utan ett färdigt religiöst språk inte förefaller tolka in Kristi lidande i en frälsningshistorisk aspekt utan helt sonika reagerar på det fysiska våldet utan att dra längre paralleller på samma sätt som ungdomar med en kristen tolkningsgrund.

  • 95.
    Cowlin, Justin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Military elite or sect?: A qualitative analysis of the British Royal Marines.2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to investigate if there exists any relation between what is generally considered Britain’s foremost elite military unit, HM Royal Marines and a manipulative religious sect. With theoretical data defining a manipulative religious sect, and empirical data gathered from interviews with a number of former royal marines, this essay looks at the attributes common to these two very different organisations. Interestingly, even though the experiences of members of such organisations seemed to bare some resemblance; the motivation for any comparability was quite different. This phenomenon seemed to affect the whole study, and the findings did not confirm any substantial relation between the two organisations in accordance with the strict definitions applicable to a manipulative religious sect.

     

  • 96.
    Cowlin, Justin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Military elite or sect?: A qualitative analysis of the British royal marines2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to investigate if there exists any relation between what is generally considered Britain’s foremost elite military unit, HM Royal Marines and a manipulative religious sect. With theoretical data defining a manipulative religious sect, and empirical data gathered from interviews with a number of former royal marines, this essay looks at the attributes common to these two very different organisations. Interestingly, even though the experiences of members of such organisations seemed to bare some resemblance; the motivation for any comparability was quite different. This phenomenon seemed to affect the whole study, and the findings did not confirm any substantial relation between the two organisations in accordance with the strict definitions applicable to a manipulative religious sect. 

  • 97.
    Dahlin, Olov
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Andar, Karma och Nangijala: tro och föreställningar bland ett urval gymnasieelever i Gävle2015Ingår i: Det postsekulära klassrummet: mot ett vidgat religionskunskapsbegrepp / [ed] David Carlsson & Peder Thalén, Gävle: Högskolan i Gävle , 2015, s. 71-85Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vad tror egentligen ungdomar i Sverige på idag? I vilken utsträckning lever det kristna arvet kvar hos dem och vilka andra influenser har de gjort till sina? Syftet med min undersökning var att få en förståelse för just detta med utgångspunkt från intervjuer med ett antal ungdomar i Gävle.

  • 98.
    Dahlin, Olov
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Hur framställs etniska religioner i svenska läromedel?2006Ingår i: Nya mål?: religionsdidaktik i en tid av förändring / [ed] Birgit Lindgren Ödén och Peder Thalén, Uppsala: Swedish Science Press , 2006, s. 38-54Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 99.
    Dahlin, Olov
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Pokémon Go och den mer-än-mänskliga världens betydelse i det senmoderna Sverige2017Ingår i: Kunskap, motstånd, möjlighet: Humanistisk forskning i dag / [ed] Ulrika Serrander & Peder Thalén, Halmstad: Molin & Sorgenfrei, 2017, 1, s. 193-216Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 100.
    Dahlin, Olov
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    The New Student - individualized and subjectivized2011Ingår i: The New Student as a Didactic Challenge / [ed] Jari Ristiniemi och Olof Sundqvist, Gävle: Högskolan i Gävle , 2011, s. 87-102Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
1234567 51 - 100 av 772
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf