hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 563
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Utveckling och utmaningar för nyblivna lärare2004Ingår i: Första steget, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 9-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 52.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Veiledning av nyutdannede lærere i Sverige2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 53.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Vilka är förutsättningarna för en bra grundskola och desslärare i framtiden?2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 54. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, ÅsaHögskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.Nilsson, RoyHögskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för naturvetenskap.Schüllerqvist, BengtHögskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Didaktikens mångfald: artiklar presenterade vid 2002 års Rikskonferens i Didaktik vid Högskolan i Gävle2003Konferensmeddelanden, proceedings (Refereegranskat)
  • 55.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    van Lakerveld, Jaao
    PLATO Institute, Nederlands.
    Rohtma, Valdek
    Tartu University, Estonia.
    To be a facilitator of in-service learning: challenges, roles and professional development2008Ingår i: Becoming a teacher educator: theory and practice for teacher educators, Berlin: Springer , 2008, s. 75-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In recent decades the requirements for teachers’ work and competences have changed profoundly. The teaching profession has had to face new challenges related to new developments such as new technologies, ethical dilemmas due to migration and social tensions in society and the development of entire schools as “learning communities” within the local community and the outside world. In this changing context teachers’ own professional development and in-service learning has become more important. As a consequence, there is a growing need for in-service learning facilitators. They have developed from in-service trainers to facilitators of teachers’ in-service learning. The central issue of the chapter is this changing role of in-service learning facilitators. More than ever they have become catalysts, problem solvers, process helpers and experts knowledgeable and competent in acquiring, and producing knowledge, skills and competencies of others. In addition to this the need for a code of conduct for in-service learning facilitators to face these challenges and changing roles is stressed in this chapter.

  • 56.
    Gill, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Öhlund, Lennart
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Lärare för små barn hamnar i skolans B-lag2002Ingår i: Lärarnas tidning, ISSN 1101-2633, Vol. 7, s. 39-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 57.
    Gill, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Öhlund, Lennart
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Återställ läraryrkets akademiska nivå2002Ingår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, nr 20 aprilArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 58.
    Golan, Michal
    et al.
    Academic School of Education, Oranim, Israel.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Professional codes of conduct: towards an ethical framework for novice teacher educators2008Ingår i: Becoming a teacher educator: theory and practice for teacher educators, Berlin: Springer , 2008, s. 45-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Educational realities, being based on human relations and on mutual influences, bear the potential to contain many ethical aspects, in which questions about ‘right’ and wrong’ are raised. Teachers struggle everyday to handle situations, solve problems and cope with dilemmas in the most appropriate way according to certain (and sometimes contradictory) norms, values and actions. In this context teacher educators have an important role in preparing future teachers to deal with the complexity of the profession. Teacher educators also have to handle ethical issues connected to the teacher education program itself.

    The central issue of the chapter is the range of ethical dilemmas framing teaching and learning in the context of teacher education. Ethical aspects of cheating, dishonesty and plagiarism in higher education are discussed as well as ethical dilemmas connected to teacher educators’ relations to field-based studies, to students and to colleagues. The development of an ethical competence, i.e. to the ability to discover, analyze and tackle ethical dimensions in teaching and learning, is crucial for teacher educators, teacher students and teachers in general. How to train teacher students to develop an ethical competence is central in the chapter, as well as the development of professional codes of conducts for teacher educators. How these professional codes could serve as key components in the process of professionalisation of teacher educators is discussed.

  • 59.
    Grannäs, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Centrala begrepp - i praktiken2003Ingår i: Lek, musik, könsroller och centrala begrepp: Fyra exempel på sociala konstruktioner / [ed] Gerhard Arfwedson, Stockholm: HLS Förlag , 2003, s. 58-71Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 60.
    Grannäs, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    En för alla, alla för en: ungdomar om tolerans och solidaritet i olika gruppers sociala dynamik2006Ingår i: Den mångtydiga skolan: utbildning i det postmoderna samhället / [ed] Säfström, Carl-Anders, Lund: Studentlitteratur , 2006, s. 135-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 61.
    Grannäs, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Not yet a democratic citizen?: young people and the transition from becoming to being a democratic citizen2009Ingår i: 11th CiCe Annual Conference: "Human Rights and Citizenship Education": School of Teacher Education, Malmö University, Sweden, from the 21st to the 23rd of May 2009, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Democracy is always related to a place. This location is bordered by boundaries, such as the nation state. The boundaries of democratic citizenship are mostly based on the idea of universality. Modern democracies claim to extend the civic franchise and citizenship rights to all, or to all members of the community. However, this universality is always, historically and in the present, conditional. The notion of universal refers to some particular universe with its own rationale and discursive boundaries - both including and excluding individuals from citizenship. Individuals and groups marked by categorical markers such as women, Jews, blacks, gypsies, criminals, having a status with limited or no citizenship rights. In this paper I’m addressing age and the notion of adolescence in particular, as a categorical marker, and how this has an effect on young people’s democratic citizenship – in the present and in the future. 

  • 62.
    Grannäs, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Peer engagement in learning democracy2007Ingår i: International Journal of Learning, ISSN 1447-9494, E-ISSN 1447-9540, Vol. 14, nr 8, s. 189-196Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses youths in peer groups who, during their leisure time, play music in a rock band. What I intend to explore in this paper is organizational aspects in relation to how the band came together and how the group manages their interaction and leadership issues, in order to study the relations, positions and the games of negotiations that takes place within the group. My empirical data is collected through observations and interviews with youth in the age of 16-20 year old. All interviews and observations are conducted in one location in the middle part of Sweden. I then use negotiation theories as analytical tools in order to translate young people’s experiences of interaction and organizing of peer groups into an understanding of what meanings they hold for their learning of democracy. The purpose with this paper is to develop theoretical concepts based on empirical material. In turn, these theoretical concepts might contribute to a wider understanding of democratic fostering processes within schooling.

  • 63.
    Grannäs, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    What about developing the pupils' sense of solidarity?: Youths about the boundaries of solidarity within different teaching contexts.2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With respect to the relation between group ties and democracy, this paper focuses how different types of pedagogies and teaching contexts lead to different expressions of solidarity between students. In one public school with a music profile, the middle-class students experience a strong group connection (‘tightness’ is the word frequently used by the students), which fuels robust interpersonal relations and a strong degree of openness between the individuals in the group; however, this loyalty to group members does not lead to solidarity across group boundaries. Solidarity as expressed in the Swedish curriculum is a much broader social, democratic attitude. The results shows that learning through group work and thematic studies does not seem to provide the conditions for solidarity either; instead, it fosters weak relations in the group since often one or two persons in the group take entire responsibility for getting the work done. In relation to goals of the national curriculum to foster solidarity, this is an interesting and troublesome result pointing at the need for making the normative dimensions of curriculum explicit in pedagogical practice as opposed to being merely a regulatory ideal.

  • 64.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Frelin, Anneli
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Possibilities for a Negotiated Curriculum Space?2008Ingår i: Nordic Educational Research Association, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper addresses the value of teacher-student relations within schooling. More specifically we aim to explore the occasional possibility of an open-ended negotiated curriculum. Our point of departure is a critical stance towards the discursive shift that is taking place within the Swedish as well as other countries school systems. The new discourse of learning is influenced by the market ideology of neo-liberalism and its contemporary management vocabulary. A new formalism of this kind reduces teaching to an instrumental act based on predefined content far from the complex interactions within the dynamics of teacher-student relations. In the findings from two different interview studies, one with teachers and the other with students, certain spaces where education can take place emerge in negotiation between teacher and student. How can we understand these spaces and what consequences do the increasing inspection and control, accountability, measurability and order have for the possibility of such spaces in school?

  • 65.
    Grannäs, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Frelin, Anneli
    Uppsala universitet, Institutionen för Didaktik.
    Visualizing the Neglected In-between Spaces of Teacher-Student Negotiation and Their Significance for Education2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we argue against a view of curriculum as means for moulding students into, and making teachers accountable for, something pre-determined and singularly governed by (labour market) qualification demands. We make a case for the value of intersubjective teacher-student relationships in education and address the significance of negotiations and open-endedness in these. This paper draws its empirical material from case studies where interviews are the main source for gathering data. The data analyses were made using the AtlasTi software designed for qualitative analysis. In our empirical material we have found instances of negotiations in which intersubjective relationships are established and maintained, negotiations which are rendered obscured or even invisible from a qualification purpose but which influence the educational processes. Our results show that teachers and students creatively use potentials within the contextual conditions to attain relationships which sometimes constitute a precondition for education.

  • 66.
    Gunnarsson, Ylva
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Social interaktion genom Alternativ Kompletterande Kommunikation och teckenspråk i förskolan2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om språkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag är förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner på 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benämns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har också problem med talet. Det kan bero på olika saker, till exempel specifik språkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvärvade hjärnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsättning/dövhet (Heister Trygg, 2003). För dessa barn kan det vara svårare än för andra barn att klara av det sociala samspelet på en förskola. Alternativ kommunikation kan för barn med annat modersmål vara till stöd för deras språkutveckling och sociala kompetens.

     

    Syftet med den här studien har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med social interaktion för barn med Alternativ Kompletterande Kommunikation och teckenspråk i förskolan. I forskning har det framkommit att en stor drivkraft för att Homo Sapiens utvecklade ett verbalt språk var att det verbala språket stärkte den sociala samvaron (Gärdenfors, 2000).

     

    Denna studie är gjord i två steg på tre förskolor. Steg ett består av observationer av barngrupp under den fria leken. Steg två består av intervjuer av personal på samma förskolor samt ytterligare en förskola.

     

    Resultatet visar att Alternativ Kompletterande Kommunikation, teckenspråk, seriesamtal och sociala berättelser är bra för alla barns utveckling och lärande. Framförallt främjar det den språkliga och sociala utvecklingen. Det leder automatiskt till ett lägre samtalstempo, att upp-märksamheten och lyssnandet ökar hos barnen under samlingar och i samtal.Samt att konflikt-lösningar underlättas och förståelsen för sin egen roll i konflikten ökas med Alternativ Kompletterande Kommunikation, teckenspråk, seriesamtal och sociala berättelser.

     

    En slutsats av studien är att barn i förskolan, oavsett funktionshinder eller ej, är hjälpta av Alternativ Kompletterande Kommunikation för sin utveckling och lärande, såväl socialt som kognitivt.

  • 67.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Att ”lära ut” och ”lära in” i högskolan: en balansakt i otakt2006Ingår i: Livslång nyfikenhet: en vänbok till Gunilla Härnsten / [ed] Wingård, Britta, Stockholm: HLS Förlag , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 68.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Degree project in higher education, especially teacher training programmes : grown out and objectives2007Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 69.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Degree project in higher education2008Ingår i: Examining praxis: Assessment and knowledge construction in teacher education / [ed] Matts Mattsson, Inge Johansson och Birgitta Sandström, Rotterdam: Sense , 2008, s. 17-34Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 70.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Examensarbetet i högre utbildning, särskilt lärarutbildningen: framväxt och mål2007Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 71.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Forskningsgruppens funktion – vetenskaplig profilering, empiriska vinster eller något annat? Uppsala universitet: I Skolan och tusenårsskiftet. En vänbok till Ulf P. Lundgren2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 72.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Temaintroduktion: Högre utbildning i ljuset av högskolelagen – exemplet lärarutbildning2005Ingår i: Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, ISSN 1652-2729, nr 2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 73.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Vems ansvar är det att pedagogiska meriter dokumenteras och blir värderade på ”rätt” sätt?2004Ingår i: Conference for development of higher education / [ed] Council for the Renewal of Higher Education, Stockholm: Council for the Renewal of Higher Education , 2004, s. 177-190Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 74.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Vikten av att beforska montessoripedagogiken2008Ingår i: M:E:R: om Montessori. Tidskrift för utbildning och forskning inom montessoripedagogik, ISSN 2000-1290, Vol. 1, nr 1, s. 9-25Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Vikten av att beforska montessoripedagogiken2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 76.
    Gustafsson, Christina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Nordqvist, Ingrid
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Att arbeta i högskolan: utmaningar och möjligheter2006Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Under de närmaste åren kommer ett betydande antal nya lärare av olika kategorier att behöva rekryteras till högskolor och universitet. Genom ett ökat antal studenter, en strävan att rekrytera studenter ur ett mångfaldsperspektiv samt kvalitativt bättre kunskaper om vad lärande och kunskapsbildning är, blir det allt viktigare att lärare och doktorander får en bra yrkesintroduktion i högskolan och får möjlighet att lyckas väl i sin professionella yrkesutveckling.

    I boken problematiseras såväl högskolornas uppdrag som förutsättningarna för högskolelärares arbete. Det innebär bl.a. att undervisningen i högskolan diskuteras, att exempel visas och att vägledning ges i fråga om t.ex. föreläsningar, seminarier, handledning, distansutbildning och värderingar. Boken behandlar även högskolelärares utvecklings- och karriärmöjligheter inklusive en diskussion om dokumentation av meriter.

    Författarna vänder sig främst till relativt nyblivna lärare och doktorander inom högskolan, men även mer erfarna lärare har nytta av boken. Att arbeta i högskolan – utmaningar och möjligheter är därmed lämplig som litteratur vid högskolepedagogiska och högskoledidaktiska utbildningar. Men den är också angelägen läsning för högskolelärare som i grupp eller på egen hand vill utveckla sin yrkeskompetens eller bättre förstå högskolan som system.

  • 77.
    Gustafsson, Christina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Monica, Hallström
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Examensarbetet inom lärarutbildningen – En analys i relation till Högskolelagens mål2005Ingår i: Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, ISSN 1652-2729, nr 2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 78.
    Gustafsson, Christina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Ett försök att organisera genomförandet av examensarbeten i lärarutbildningen2006Ingår i: Didaktikens forum, ISSN 1652-2583, Vol. 3, nr 3, s. 7-34Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Hammarlund, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Små barn närmar sig läsning och skrivning: ur ett svenskt forskningsperspektiv2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna litteraturstudie handlar om hur det går till när små barn närmar sig läsning och skrivning. Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska forskare resonerar kring förskolebarns tidiga läsning och skrivning. Avhandlingar och litteratur har valts ut och studerats med fokus på de yngre barnen som ännu inte börjat skolan. Undersökningen visade bl.a. att forskning om läsning och skrivning i förskolan inte finns i lika stor utsträckning som forskning om barn som redan börjat skolan.

    Resultatet visar att barn i de flesta fall genomgår olika faser under processen mot målet att bli en läsande och skrivande person. Barnets börjar att ”klottra” sina första meddelanden och sedan börjar det att ”lekskriva” innan det förstår att bilder och bokstäver har olika funktioner.

      I resultatet framhålls även hur populärkulturen påverkar och har betydelse för små barns berättande, skrivande och läsande. Barn praktiserar läsande och skrivande långt före skolstarten. I leken använder sig barn av bl.a. leksakskataloger, dataspel och samlarkort när de umgås tillsammans.

    I undersökningen framkommer även hur språkstimulering påverkar den senare läs- och skrivinlärningen på ett positivt sätt. Vikten av att stimulera språket redan i förskoleåldern och under tiden som barnet lär sig läsa och skriva, betonas starkt av forskare. Forskare har även påvisat att barn lyckas bättre med läs- och skrivinlärningen om de får ta del av tal- och skriftspråksstimulering och högläsning.

    Forskare har studerat barn i naturliga situationer och har på detta sätt fått fram ny kunskap som påvisar hur även små barn praktiserar läsning och skrivning både i vardagen och på förskolan. Inom ramen för denna forskning framhålls att det finns fler områden än den i förskolan ”traditionella” språkstimuleringen att stödja och stimulera hos små barn. Eftersom även små barn ser sig själva som läsare och skrivare bör barnens läs- och skrivaktiviteter tas mer på allvar och även de stimuleras av förskollärare.

    Resultatet visar även hur forskare framhåller förskollärarens yrkesroll och hur förskolläraren genom olika metodiska insatser och förhållningssätt kan påverka både barns språk- läs- och skrivutveckling. Genom att tillrättalägga den fysiska miljön och bedriva en medveten pedagogisk verksamhet kan barnen i ett lekfullt sammanhang upptäcka funktionen och syftet med att läsa och skriva.

  • 80.
    Hecht, Christian
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Erfarenheter med läsning inom nybörjarundervisningen i tyska på olika nivåer1996Ingår i: Språk - utvärdering - test: rapport från ASLA:s höstsymposium, Karlstad, 10-12 november 1994 / [ed] Linnarud, Moira, Uppsala: Association suédoise de linguistique appliquée (Svenska fören. för tillämpad språkvetenskap) (ASLA) , 1996, s. 49-59Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 81.
    Hedlund, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Berg, Johanna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Kultur i förskolan: sju förskollärare beskriver sitt arbete med att tillvarata barns kulturella bakgrund2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.

    I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser. Intervjumaterialet har skrivits ut i sin helhet och analyserats i syfte att finna likheter och skillnader i de deltagandes svar.

    Resultaten visar att tillvaratagandet av barnens kulturella bakgrund och intresset för dessa kulturella bakgrunder skiftar bland förskollärarna. Det finns en osäkerhet hos förskollärarna rörande hur de ska arbeta med olikheter och likheter tillsammans med barnen. Osynliggörande av barns kulturella bakgrund, kompensatoriskt arbetssätt och reciprokt arbetssätt är tre arbetssätt som framträder tydligare än andra i denna studie.

    En slutsats i studien är att det finns vissa brister i förskollärarnas kunskap rörande andra människors kulturella bakgrund. Detta är förmodligen anledningen till att förskollärarna använder sig av ett reciprokt eller kompensatoriskt arbetssätt i arbetet med barnen. Det är troligtvis även detta som gör att förskollärarna osynliggör barnens kulturella bakgrund i sin verksamhet. Detta sätt att arbeta gör att arbetet med interkulturell pedagogik och integration blir svårt för förskollärarna och det leder i sin tur till att det blir svårt för dem att samverka med modersmålslärare och andra vuxna personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Detta leder även till att förskollärarna inte kan hjälpa barnen med att förstå likheter och skillnader mellan kulturer vilket leder till att barnen lämnas åt att söka svar på dessa frågor på egen hand.

  • 82.
    Högberg, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Webb, Isabelle
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Dramapedagoger i förskolan: en intervjustudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 83.
    Johansson, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Problembaserat lärande: - en elevaktiv arbetsmodell för grundskolans tidigare år?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats/Examensarbete
    Abstract [sv]

    I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL.

    Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite. I ett försök att minska kunskapsglappet har denna undersökning syftat till att påvisa hur lärare arbetar och tidigare har arbetat med problembaserat lärande i grundskolans tidigare år.

    Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativt inriktade interjuver vilka resulterade i slutsatserna att det är möjligt att arbeta med PBL som en elevaktiv undervisningsmodell i grundskolan och dess tidigare år samt att eleverna tycks bli mer aktiva och delaktiga. Det är grundat på resultatet av undersökningen där några av personerna som deltog ansåg sig arbeta eller tidigare ha arbetat med problembaserat lärande och gjort detta på ett tillfredsställande sätt. Dessutom tycktes eleverna, enligt undersökningspersonerna, bli mer aktiva och delaktiga än i traditionell undervisning.

     

  • 84.
    Josefsson, Ida
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Vad förmedlar bilderboken?: En analys av barnlitteratur ur ett intersektionellt perspektiv.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    I dagens förskola, och även sedan en lång tid tillbaka, anses barnböcker vara en viktig del avdet pedagogiska material som barnen tar del av. Däremot visar studie (se bl.a. Simonsson,2004) på att valet av vilken bok som förs in i förskolan inte är lika självklart som hur passviktigt det är att den finns där. Genom detta uppmärksammas inte heller vilket innehåll somrepresenteras i boken. Detta examensarbete grundar sig i frågor som rör vilka perspektiv ochvärderingar som finns kring barnboken och som därmed barnen på förskolan tar del av.Genom analys av fyra barnböcker, När Findus var liten och försvann, Gittan ochälgbrorsorna, Familjeboken och Mamma Mu städar, uppmärksammas i denna studiebarnboken. Urvalet av barnböcker är grundat i biblioteksverksamheten, som har en närakoppling till förskolans verksamhet kring böcker. Genom listor, från tre bibliotek, på de mestlästa barnböckerna under år 2008 uppmärksammades tre böcker som närvarande från allabibliotek. Vidare kom även en fjärde bok att tilläggas, totalt har fyra böcker analyserats.Analysen grundas i ett intersektionellt perspektiv som genom ett urval av kategorier harspecificerats och fokuserats mot genus, etnicitet, sexualitet och klass. Metoden för analys ärgrundad i litteratur med inspiration av den kvalitativa innehållsanalysen.Resultatet visar på att en del kategorier är mer framträdande än andra. Dock uppmärksammasäven ett relativt stort, genom de utvalda kategorierna, intersektionellt perspektiv däruppmärksammande av alla kategorier kan påvisas men i skild utsträckning och även enskillnad böckerna emellan. Avslutningsvis funderas det i diskussionen kring det resultat somkommit fram och även vart värderingen ligger kring barnboken, om den ligger i bokensinnehåll eller i valet av bok som förskolläraren gör.

  • 85.
    Jäderlund, Christer
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Talet om lärarrollen: diskursanalys av politikers tal om lärarrollen2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.

    Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.

    Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning. Därigenom uppkommer olika diskurser avseende vilket ansvar staten skall ha i skolans uppdrag att uppfostra demokratiska individer. Skolan är en av få samhälleliga institutioner där regeringen fastställer grunden och bestämmer innehållet. Därmed är det oundvikligt för skolan och lärarrollen att inte ingå i den politiska retoriken.

    I examensarbetets resultatanalys framkommer tydliga belägg för att lärarrollen artikuleras i en kontext bunden av ideologiska värderingar och politisk korrekthet. Denna politiska korrekthet förutsätter ett aktuellt och tidstypiskt språk där vissa språkliga tecken är att föredra. Typiskt för de protokoll jag har analyserat är att talet präglas av marknadsekonomiska tecken. Den svenska skolan och lärarrollen diskuteras med ett metaforspråk där skolan liknas vid ett företag som drivs med ett vinstintresse. Detta artikuleras med ord som ”konkurrenskraftig”, ”flexibel” och ”frihet”.

    Höger- och vänsterorienterade partier har olika syn gällande hur skolan och lärarrollen ska utformas. Detta blir extra tydligt allt efter som debatten fortgår. Då ökar dessa konstraster gradvis allteftersom debattens aktörer retoriskt angriper varandras ideologiska preferenser. Då debattens dynamik växer och den retoriska duellen dras till sin spets, genomkorsas talet av ideologispecifika tecken vilka påvisar skillnaderna mellan partierna. Diskursens dynamik skapar därmed utpräglade föreställningar av skola och lärarroll. Till följd av detta utgörs det politiska talet i mångt och mycket av ett ”antingen eller tänk” och med ideologispecifika tecken konstruerar de bilden av lärarrollen som till exempel antingen ”flummig” eller ”diktatorisk”.

  • 86.
    Linander, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Westlund, Hannah
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Kunskapen som kan rädda liv2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollärare och barnskötare har gällande första hjälpen och HLR (hjärt- och lungräddning) i förskolan samt att uppmärksamma riskområden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte är att väcka ett intresse och bidra till att förskollärare och barnskötare får en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstår i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas.

     

  • 87. Lindgren, U.
    et al.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Auktorisation stärker läraryrket2006Ingår i: Pedagogiska magasinet, ISSN 1401-3320, nr 3, s. 78-79Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 88. Lindgren, U.
    et al.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Kvalitet i skolan hotas2006Ingår i: Svenska Dagbladet., ISSN 1101-2412, nr 10 marsArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 89.
    Lundberg, Dan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Ilmatar's Inspirations: Nationalism, globalization, and the changing soundscapes of Finnish folk music.2005Ingår i: The world of music (Wilhelmshaven), ISSN 0043-8774, Vol. 47, nr 1, s. 170-173Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 90.
    Lydén, Jessica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Edström, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Sjöberg, Helena
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Föräldrars val av förskoleform: en enkätundersökning av föräldrars motiv2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    I dagens samhälle förväntas människor göra en mängd val där det finns möjlighet att välja bland annat husläkare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan råder denna valfrihet, där föräldrar kan välja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristående förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mångfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer.

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv föräldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform. Den övergripande frågeställningen är: Vilka motiv styr föräldrars val av förskoleform?

    För att få svar på frågeställningen i undersökningen har enkäter använts. Undersökningen har genomförts bland föräldrar/vårdnadshavare i sex olika förskolor som representeras av förskoleformerna kommunala förskolor, personal- och föräldrakooperativ. Svarsfrekvensen av undersökningen blev relativt god med 78 % och resultatet visar att förskolans personal och närhet till hemmet är två framträdande motiv för föräldrarna. Detta ligger i linje med tidigare forskning som också visar dessa faktorer som viktiga. Skillnaderna är inte så stora mellan de olika förskoleformerna vad gäller viktiga faktorer som styr föräldrars val. Det framkommer inte av resultatet att själva förskoleformen är av stor betydelse, endast två svaranden har angivit det som viktigt. Däremot styrs valen mer av vissa gemensamma faktorer.

  • 91.
    Lystad, Malena
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Diskriminering i förskolan: Likabehandlingsplanen - ett effektivt redskap?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Att slippa diskriminering är en mänsklig rättighet. För den som utsätts, finns väl dokumente-rade psykiska och fysiska hälsorisker. Därför måste varje form av negativ särbehandling i samhället bekämpas. Ett aktivt arbete för en ökad förståelse människor emellan har sedan länge varit en av förskolans främsta uppgifter. Hur förskolor förhåller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete är dock ett tidigare outforskat ämne.

    I denna studie görs en text- och innehållsanalys av 14 likabehandlingsplaner från sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund är upplagd. Undersök-ningen syftar även till att studera om denna planering förändrats sedan lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ersattes med diskrimineringslagen (SFS 2008:567) den 1 januari 2009. Ytterligare en aspekt av stu-dien är att granska i vilken mån diskriminering och annan kränkande behandling erhåller samma uppmärksamhet i planeringen för likabehandlingsarbetet.

    Resultaten visar en tendens till en något ökande medvetenhet om diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanerna. Planeringen kring dessa är dock fortfarande mycket bristfällig. Kön är den diskrimineringsgrund som behandlas mest utförligt planerna. Problembeskrivning, målsättningar och åtgärdsförslag ligger på en högre konkretiseringsnivå än planeringen för andra diskrimineringsgrunder. Åtgärderna involverar dessutom oftare både barn, pedagoger, föräldrar och själva verksamheten. En diskussion förs kring huruvida genusdebatten i förskola och skola bidragit till att pedagogers medvetenhet ökat om hur könsdiskriminering och trakas-serier yttrar sig.

    Religion eller annan trosuppfattning får den minst utförliga planeringen i likabehandlingspla-nerna. Pedagogerna för inte fram några egentliga behov, och målsättningar och åtgärdsförslag är vaga. Religiös diskriminering är ett minimaliserat ämne i samhällsdebatten. Förskolan ska vara en icke konfessionell miljö, och pedagogernas vana att hantera ämnet är sannolikt liten.

    Annan kränkande behandling diskuteras ungefär dubbelt så ofta i likabehandlingsplanernas text som de fem diskrimineringsgrunderna tillsammans. Dessutom är behandlingen av ämnet påtagligt mer konkret än diskriminering. Detta förklaras i diskussionen med en större kompe-tens kring mobbning och andra kränkningar än diskriminering hos pedagogerna.

    En påtaglig brist på konkreta exempel av diskriminering från förskolans vardag, i nuvärdes-analys, mål och åtgärdsförslag, antyder att pedagogerna saknar insikt i hur diskriminering och trakasserier yttrar sig i verksamheten. Pedagogerna tycks ha behov av stödmaterial, och lika-behandlingsplanerna ger uttryck för ett upplevt utbildningsbehov kring de enskilda diskrimi-neringsgrunderna.

  • 92.
    Löfmark, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap. Department of Health, Stord/Haugesund University College, Stord, Norway.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Öhlund, Lennart S.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för folkhälsovetenskap. Department of Health Sciences, Aalesund University College, Aalesund, Norway.
    Ilicki, Julian
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för socialt arbete.
    Supervising Mentors' Lived Experience on Supervision in Teaching, Nursing and Social Care Education. A Participation-Oriented Phenomenological Study2009Ingår i: Higher Education, ISSN 0018-1560, E-ISSN 1573-174X, Vol. 57, nr 1, s. 107-123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research concerning the supervisor role in separate educational programmes has been undertaken, but cross-professional studies are few. The aim of this study was to explore the lived experience of supervising mentors in Sweden during the practice-based, off-campus sections of the education in teaching, nursing, and social care. The study used a participatory phenomenological approach in which four researchers and nineteen supervising mentors worked together in the research process which was accomplished in four different phases. The data collecting method used was interview. The results constituted a main essence entitled "Struggle of power and control of professional quality enhancement" built upon four themes: "Constitutes a motivating force", "Feelings of responsibility", "Feelings of frustration" and "Wishes for alteration". Conclusions from the study are that communication, information and contact between the professionals in the fields and university teachers need to be strengthen to keep up supervising mentors' motivating force and to give them support.

  • 93.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Med örat mot nyblivna lärare: lärarutbildningen i backspegeln2005Ingår i: Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, ISSN 1652-2729, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 94.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    SÄL: en utbildning för professionella lärare för lyckosam yrkesutveckling i framtidens skola2006Ingår i: Några erfarenheter från SÄL-projektet: en antologi / [ed] SÄL II-projektets ledningsgrupp, Göteborg: Göteborgs universitet , 2006, s. 175-193Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 95.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Utan utbildade lärare - ingen undervisning.2005Ingår i: Lärarnas Tidning, ISSN 1101-2633, nr 21, s. 39-39Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 96.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Återerövra din status och behåll titeln lärare2005Ingår i: Lärarnas Tidning, ISSN 1101-2633Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 97.
    Morberg, Åsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Utveckling av didaktik som akademiskt ämne2003Ingår i: Didaktikens mångfald: artiklar presenterade vid 2002 års Rikskonferens i didaktik vid Högskolan i Gävle / [ed] G. Fransson, Gävle: Högskolan i Gävle , 2003, s. 244-253Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 98. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Morberg, Åsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Gustafsson, Lennart
    Söderhamnsmodellen: mentorsstöd för nybörjarlärare i yrkesutveckling och lokal skolutveckling2007Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 99.
    Morberg, Åsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Andersson, Monica
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för socialt arbete.
    Norlén, Agneta
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Öhlund, Lennart S
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Anledning till handledning: ett tvärprofessionellt samarbete kring den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen, den klinisk/praktiska delen i sjuksköterskeutbildningen och den praktiska delen i sociala omsorgsutbildningen2001Ingår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 11, nr 3-4, s. 213-337Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 100.
    Morberg, Åsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Öhlund, Lennart S.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för folkhälsovetenskap.
    Ilicki, Julian
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för socialt arbete.
    Handledning i yrkesutövning: ett samverkansprojekt mellan tre akademiska yrkesutbildningar2006Ingår i: Verklighet verklighet: teori och praktik i lärarutbildning / [ed] Agneta Bronäs och Staffan Selander, Stockholm: Norstedts akademiska förlag , 2006, s. 188-197Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1234567 51 - 100 av 563
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf