hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 51 - 100 av 121
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Monitoring of autonomic regulation and physical activity in workers with musculoskeletal pain2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purposes

    Neck-shoulder pain (NSP) is a common work-related musculoskeletal disorder (1). The autonomic nervous system (ANS) is a potential element in the pathogenesis of regional muscle pain (2). Altered cardiovascular regulation has been observed in chronic NSP at rest and in response to stressors (3, 4). Importantly, the ANS control of the cardiovascular system is strongly influenced by daily physical activity. Thus, the observed aberrations in ANS regulation in chronic NSP may be due to pain-related changes in daily physical activity. The present study aimed at investigating ANS regulation and physical activity in workers with chronic NSP (N = 29) and symptom-free controls (N = 27) during work and leisure time.

     

    Methods

    Ambulatory monitoring of physical activity (seven days) and ANS cardiac activity (72-hours) were performed using accelerometry and electrocardiography, respectively. Time walking, sitting/lying and standing, as well as number of steps were calculated for each hour and averaged for work and leisure time. Heart rate variability indices were calculated in both time and frequency domains, and averaged over work, leisure time and sleep.

     

    Results

    The results indicated a reduced level of leisure time physical activity in NSP compared to controls (p<0.05), while no differences were observed for sedentary time. NSP demonstrated diminished HRV during sleep (p<0.05). Positive correlations were found between leisure time physical activity and HRV during sleep (p<0.05).

     

    Conclusions

    Reduced leisure time physical activity and diminished nocturnal HRV were seen in persons with chronic muscle pain. Correlations between leisure time physical activity and HRV may indicate that ANS regulation was partly modulated by physical activity in leisure time

  • 52.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Monitoring of heart rate variability, physical activity and perceived stress and energy in daily life among persons suffering from neck-shoulder pain2010Ingår i: Nordic Conference 2010 - Interdisciplinary perspectives on health, participation and effects of sport and exercise, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 53.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Seven Days Activity Monitoring in Workers with Musculoskeletal Pain: Daily Patterns, Associations with Symptoms2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION:

    Musculoskeletal pain is highly common among the working population. It has been assumed that chronic pain may reduce the activity level in daily life, which in turn may aggravate pain and associated symptoms. However, it is not known whether pain impacts on daily activities among workers. Commonly accepted and validated protocols are needed to gain objective information about possible deviations in physical activity patterns in subjects with chronic musculoskeletal pain.

     

    PURPOSE:

    The aim of this cross-sectional study was to investigate the volume and time-pattern of daily physical activity in workers with chronic musculoskeletal pain compared with healthy controls.

     

    METHODS:

    Twenty-seven workers with chronic muscle pain primarily in the neck-shoulder region, and 27 age- and gender- matched controls participated in the study. Both groups were recruited from the same global manufacturing company within the industrial sector at a site in Sweden. Physical activity and sedentary behaviour were monitored for seven days, both during work and leisure time, using a single tri-axial accelerometer (PAL Technologies Ltd, Glasgow). Time spent walking, standing and sitting/lying and steps were calculated for each hour. The mean metabolic equivalent (MET) was estimated and used as a measure of energy expenditure. The coefficient of variation (CV) between daytime hours was calculated as a measure of variation.

     

    RESULTS:

    For overall daily activity, the mean standing time was significantly higher in the pain group (263 min/day) compared with controls (209 min/day) (p=0.04), whereas no difference was found in energy expenditure or sedentary time. The analyses of time patterns revealed lower energy expenditure in the evening and morning hours among those with pain (mean 1.6 MET/h) compared with the control group (mean 1.8 MET/h) (p<0.05). The pain group showed on average a smaller CV in MET (9%) than the control group (11%) (p=0.02), which indicated a reduced variation in physical activity. There were no significant associations between pain intensity and physical activity.

     

    CONCLUSION:

    Despite a normal level of total physical activity, workers with chronic musculoskeletal pain had an altered activity pattern in terms of reduced variation and a lower activity level in leisure time.

  • 54.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Stress och muskelsmärta - mekanismer och behandling2013Ingår i: Stress: Gen, Individ, Samhälle / [ed] Bengt Arnetz, Rolf Ekman, Stockholm: Liber, 2013, 3, s. 181-193Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 55.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lindberg, Lars Göran
    Department of Biomedical Engineering, Linköping University, Sweden.
    Circulatory and electromyographic responses to physical effort an experimental pain in subjects with trapezius myalgia2010Ingår i: Proceedings of the Premus 2010 conference (Seventh International Conference on Prevention of Work-Related Musculoskeletal Disorders), Angers, France, 2010, s. 122-122Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 56.
    Hallman, David M.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Birk Jørgensen, Marie
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark; University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Objectively measured physical activity and 12-month trajectories of neck-shoulder pain in workers: a prospective study in DPHACTO2017Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 45, nr 3, s. 288-298Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: This study aimed to investigate the association between objectively measured physical activity at work and leisure and the intensity (mean level and time course) of neck–shoulder pain (NSP) over 12 months among male and female blue collar workers. Methods: Data were obtained from 625 blue collar workers from the Danish cohort DPHACTO. Physical activity was measured objectively at baseline using accelerometers. The percentage of time spent in physical activity (walking, climbing stairs, running and cycling) was calculated for both work and leisure time. Longitudinal data on the intensity of NSP (numerical rating scale 0–10) were collected using text messages every fourth week over 12 months. Linear mixed models were used to investigate the associations between occupational physical activity (OPA) and leisure time physical activity (LTPA) and the trajectories of the intensity of NSP, adjusted for individual, biomechanical and psychosocial factors, and baseline pain. Results: OPA was not associated with the mean intensity of NSP over 12 months. LTPA was negatively associated with the mean intensity of NSP both among men (B=−0.71, 95% CI −1.31 to −0.11) and women (B=−0.85, 95% CI −1.57 to −0.13). Sex interactions on the 12-month trajectories of NSP showed that higher physical activity was associated with a slower reduction in NSP among men for OPA only (B=0.03, 95% CI 0.01-0.05) and women for LTPA only (B=0.05, 95% CI 0.00-0.09). Conclusions: We found that more time in LTPA was associated with a lower overall intensity of NSP over 12 months among blue collar workers. However, depending on sex and domain, high physical activity had an unfavourable effect on the course of NSP over 12 months.

  • 57.
    Hallman, David M.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Heiden, Marina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Gupta, Nidhi
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Birk Jørgensen, Marie
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Temporal patterns of sitting at work are associated with neck-shoulder pain in blue-collar workers: a cross-sectional analysis of accelerometer data in the DPHACTO study2016Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health, ISSN 0340-0131, E-ISSN 1432-1246, Vol. 89, nr 5, s. 823-833Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Our aim was to examine the extent to which temporal patterns of sitting during occupational work and during leisure-time, assessed using accelerometry, are associated with intense neck–shoulder pain (NSP) in blue-collar workers.

    Methods

    The population consisted of 659 Danish blue-collar workers. Accelerometers were attached to the thigh, hip, trunk and upper dominant arm to measure sitting time and physical activity across four consecutive days. Temporal sitting patterns were expressed separately for work and leisure by the proportion of total time spent sitting in brief bursts (0–5 min), moderate (>5–20 min) and prolonged (>20 min) periods. The peak NSP intensity during the previous 3 months was assessed using a numerical rating scale (range 0–10) and dichotomized into a lower (≤4) and higher (>4) NSP score. Logistic regression analyses with multiple adjustments for individual and occupational factors were performed to determine the association between brief, moderate and prolonged sitting periods, and NSP intensity.

    Results

    Time in brief bursts of occupational sitting was negatively associated with NSP intensity (adjusted OR 0.68, 95 % CI 0.48–0.98), while time in moderate periods of occupational sitting showed a positive association with NSP (adjusted OR 1.32, 95 % CI 1.04–1.69). Time in prolonged periods of occupational sitting was not associated with NSP (adjusted OR 0.78, 95 % CI 0.78–1.09). We found no significant association between brief, moderate or prolonged sitting periods during leisure, and NSP.

    Conclusion

    Our findings indicate that the association between occupational sitting time and intense NSP among blue-collar workers is sensitive to the temporal pattern of sitting.

  • 58.
    Hallman, David M.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Long-term monitoring of physical behavior reveals different cardiac responses to physical activity among subjects with and without chronic neck pain2015Ingår i: BioMed Research International, ISSN 2314-6133, E-ISSN 2314-6141, Vol. 2015, artikel-id 907482Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background We determined the extent to which heart rate variability (HRV) responses to daily physical activity differ between subjects with and without chronic neck pain.

    Method Twenty-nine subjects (13 women) with chronic neck pain and 27 age- and gender-matched healthy controls participated. Physical activity (accelerometry), HRV (heart rate monitor) and spatial location (Global Positioning System (GPS)) were recorded for 74 hours. GPS data were combined with a diary to identify periods of work, and of leisure at home and elsewhere. Time- and frequency-domain HRV indices were calculated, and stratified by period and activity type (lying/sitting, standing, or walking). ANCOVAs with multiple adjustments were used to disclose possible group differences in HRV.

    Results The pain group showed a reduced HRV response to physical activity compared with controls (p=.001), according to the sympathetic-baroreceptor HRV index (LF/HF, ratio between low and high frequency power), even after adjustment for leisure time physical activity, work stress, sleep quality, mental health, and aerobic capacity (p=.02). The parasympathetic response to physical activity did not differ between groups.

    Conclusions Relying on long-term monitoring of physical behavior and heart rate variability, we found an aberrant sympathetic-baroreceptor response to daily physical activity among subjects with chronic neck pain.

  • 59.
    Hallman, David M.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Nørregaard Rasmussen, Charlotte D.
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Jørgensen, Marie Birk
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark; Department of Sports Science and Clinical Biomechanics, University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Time course of neck-shoulder pain among workers: A longitudinal latent class growth analysis.2018Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 44, nr 1, s. 47-57, artikel-id 3690Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives

    The aims of this study were to (i) identify trajectories of neck-shoulder pain (NSP) over one year in an occupational population and (ii) determine whether these trajectories are predicted by NSP characteristics as well as personal and occupational factors at baseline.

    Methods

    This longitudinal study was conducted among Danish workers (N=748) from 2012-2014. Text messages were used to collect frequent data on NSP over one year (14 waves in total). Peak NSP intensity in the past month was rated on a 0-10 numeric scale. A baseline questionnaire covered NSP characteristics (pain intensity, duration, comorbidity, pain medication, and pain interference) as well as personal (age, gender, body mass index) and occupational (seniority, work type, physical strain at work) factors. Latent class growth analysis was used to distinguish trajectories of NSP. Multivariate regression models with odds ratios (OR) were constructed to predict trajectories of NSP.

    Results

    Six distinct trajectories of NSP were identified (asymptomatic 11%, very low NSP 10%, low recovering NSP 18%, moderate recovering NSP 28%, strong fluctuating NSP 24% and severe persistent NSP 9% of the workers). Female gender, age, physical strain at work, NSP intensity and duration, pain medication, and pain interference in daily work at baseline were positively associated with severe persistent NSP and strong fluctuating NSP (all P<0.05). Altogether, personal and occupational factors accounted for 14% of the variance, while NSP characteristics accounted for 54%.

    Conclusions

    In an occupational sample, six distinct trajectories of NSP were identified. Physical strain at work appears to be a pertinent occupational factor predicting strong fluctuating and severe persistent NSP.

  • 60.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Gupta, Nidhi
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Korshøj, Mette
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Differences between work and leisure in temporal patterns of objectively measured physical activity among blue-collar workers2015Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 15, nr 1, artikel-id 976Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Leisure time physical activity (LTPA) is generally associated with favorable cardiovascular health outcomes, while occupational physical activity (OPA) shows less clear, or even opposite, cardiovascular effects. This apparent paradox is not sufficiently understood, but differences in temporal patterns of OPA and LTPA have been suggested as one explanation. Our aim was to investigate the extent to which work and leisure (non-occupational time) differ in temporal activity patterns among blue-collar workers, and to assess the modification of these patterns by age and gender.

    Methods

    This study was conducted on a cross-sectional sample of male (n = 108) and female (n = 83) blue-collar workers, aged between 21 and 65 years. Physical activity and sedentary behavior were assessed using accelerometers (Actigraph GT3X+) worn on the thigh and trunk for four consecutive days. Temporal patterns of OPA and LTPA were retrieved using Exposure Variation Analysis (EVA), and expressed in terms of percentage of work and leisure time spent in uninterrupted periods of different durations (<1 min, 1–5 min, 5–10 min, 10–30 min, 30–60 min and > 60 min) of sitting, standing, and walking. Repeated measures ANOVA and linear regression analyses were used to test a) possible differences between OPA and LTPA in selected EVA derivatives, and b) the modification of these differences by age and gender.

    Results

    OPA showed a larger percentage time walking in brief (<5 min) periods [mean (SD): 33.4 % (12.2)], and less time in prolonged (>30 min) sitting [7.0 % (9.3)] than LTPA [walking 15.4 % (5.0); sitting 31.9 % (15.3)], even after adjustment for the difference between work and leisure in total time spent in each activity type. These marked differences in the temporal pattern of OPA and LTPA were modified by gender, but not age.

    Conclusion

    We found that the temporal patterns of OPA and LTPA among blue-collar workers were markedly different even after adjustment for total physical activity time, and that this difference was modified by gender. We recommend using EVA derivatives in future studies striving to disentangle the apparent paradoxical cardiovascular effect of physical activity at work and during leisure.

  • 61.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hed-Ekman, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Physical activity patterns in workers with neck pain assessed using accelerometry and GPS2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:

    Decreased physical activity levels have been found among subjects with work-related musculoskeletal disorders (MSD). Still, little is known about the distribution of physical activity and sedentary behavior over a work day, and whether these patterns differ between work and leisure time. Our aim was to characterize and compare physical activity patterns at work and leisure time (spent at home or elsewhere) among office workers with MSD and asymptomatic controls.

    Methods:

    Seventeen office workers (11f, 6m; mean age 41(SD=11) years) with neck-shoulder pain, and 17 age- and gender-matched asymptomatic office workers participated. Physical activity and sedentary behavior were monitored continuously for seven days using a single tri-axial accelerometer (ActivPAL). During four consecutive work-days within this period, data from a geographical positioning system (GPS) detector installed on a smartphone was combined with a written diary to identify the location (work place, leisure "at home" and "elsewhere") of the participants. Differences between groups in mean physical activity levels (excluding sleep) stratified by location were analysed with ANOVA. Physical activity patterns were expressed using Exposure Variation Analysis (EVA), showing the percentage of time spent in periods of different durations (<1min, 1-5min, 5-10min, 10-30min, 30-60min, >60min) of sitting/lying, standing, and walking.

    Results:

    In both groups, the lowest activity levels were found at work. Leisure "elsewhere" showed less %time in long bouts (>30min) of sitting/lying and more %time in walking (5-10 and 10-30 min bouts) compared with "home". Workers with pain did not increase their leisure activity level "elsewhere" compared with "home" to the same extent as controls, which was mainly reflected in a larger %time in prolonged periods (>30 min) of sitting/lying among those with pain.

    Conclusion:

    The combination of accelerometry and GPS allowed a detailed characterization of physical activity patterns stratified by location among office workers. Some differences were found between workers with and without MSD, which need further investigation as to their effects on health and well-being.

  • 62.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Heiden, Marina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Birk Jørgensen, Marie
    Holtermann, Andreas
    Rudolfsson, Thomas
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Björklund, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Svedmark, Åsa
    Djupsjöbacka, Mats
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hellström, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Rönnlund Borg, Tina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Häger, Charlotte
    Sommar, Johan
    Wahlström, Jens
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Symposium: Arbete, individ och nacksmärta: Forskning vid Forte-centret “Kroppen i arbete – från problem till potential”2018Ingår i: FALF KONFERENS 2018 Arbetet - problem eller potential för en hållbar livsmiljö? 10-12 juni 2018 i Gävle: Program och Abstracts / [ed] Per Lindberg, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 102-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Besvär ifrån kroppens muskler och leder såsom nack- och ryggbesvär är fortfarande ett stort problem inom arbetslivet. Muskuloskeletal diagnos är den vanligaste orsaken till lång sjukfrånvaro inom privat sektor och näst vanligast inom kommuner och landsting. Orsakerna till dessa besvär kan vara relaterade till exponering både under arbete och på fritid, men även till individfaktorer. Vår forskargrupp har en bred ansats för att fylla kunskapsluckor inom detta område och kommer att presentera resultat från flera forskningsprojekt i symposiet Arbete, individ och nacksmärta.

    Långvarigt sittande har blivit alltmer vanligt förekommande i många yrkesgrupper. Långvarigt sittande och låg fysisk aktivitet har också uppmärksammats som ett betydande hälsoproblem i dagens arbetsliv och även som en möjlig riskfaktor för smärta i nacke-skuldra. Men forskningen om betydelsen av långvarigt sittande för smärta i nacke-skuldra är fortfarande begränsad. Likaså är det oklart om huvudets hållning vid sittandet och nackens funktion, exempelvis nackens rörelsefunktion och styrka, har betydelse för besvärsutveckling. Statiskt arbete med nacken i vridna och böjda positioner misstänks vara en riskfaktor för nack-skuldersmärta i yrken såsom tandläkare, men det är oklart varför vissa exponerade individer drabbas medan andra inte får ont. För de med långvarig smärta krävs ofta rehabiliterande åtgärder, och hur väl dessa åtgärder lyckas kan även det vara beroende av individens fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Individens arbetsmiljö påverkar således inte bara risken för om man får besvär utan kan också ha betydelse för hur rehabiliteringen av besvären lyckas.

    Syftet med detta symposium är att presentera studier från Centrum för belastningsskadeforskning som handlar om nacksmärta i arbetslivet, sammanfatta kunskapsläget inom området och diskutera hur arbetet kan utformas för att bli hållbart och inkluderande. De forskningsexempel som presenteras berör stillasittande och hållning i arbetslivet och dess tänkbara konsekvenser för nacksmärta och hälsa, riskfaktorer för nacksmärta i tandläkaryrket och arbetsmiljöns betydelse för resultatet av rehabilitering vid nacksmärta. Symposiet avslutas med en frågestund och gemensam diskussion.

  • 63.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Jahncke, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Sitting patterns after relocation to activity-based offices: a controlled study of a natural intervention2018Ingår i: Preventive Medicine, ISSN 0091-7435, E-ISSN 1096-0260, Vol. 111, s. 384-390Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study determined the effect of relocating workers from traditional to activity-based offices on objectively measured sitting patterns. Office workers (n=493) from five office-sites within a large Swedish government agency were included in a controlled study of a natural intervention (2015-2017). At four sites, traditional offices were replaced by activity-based offices, while workers at one site with no relocation acted as controls. Sitting, standing and walking were measured objectively for 5-8days in a sub-sample (n=110) using accelerometry (Actigraph). Total sitting time (% of working time) and time spent in short (<5min), moderate (5-30min) and prolonged (>30min) uninterrupted periods in sitting were determined. Intervention effects were determined at 3- and 12-month follow-ups using linear mixed models adjusted for baseline age, gender and office type, and stratified by office-site (referencing controls). The relocation to activity-based offices did not result in an overall effect (across sites) on occupational sitting time (all p>0.05), while walking time had increased significantly by 1.4% of the working time at 12months compared with controls. Heterogeneous results were found across offices after 12months on total sitting time compared with controls (estimated change -18.3% time-1.4% time), prolonged sitting (change -18.3% to -3.8%), walking (change 0.5%-3.5%) and standing (change -1.4%-13.9%). In conclusion, relocation to activity-based offices had a limited overall effect on occupational sitting patterns in the studied organization, but differed considerably between office sites. Site-specific determinants of sitting behavior in activity-based offices need be identified.

  • 64.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    van der Beek, Allard
    Department of Public and Occupational Health, Amsterdam UMC, Vrije Universiteit Amsterdam.
    Jackson, Jennie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Coenen, Pieter
    Department of Public and Occupational Health, Amsterdam UMC, Vrije Universiteit Amsterdam.
    Calibration of self-reported time spent sitting, standing and walking among office workers: a compositional data analysis2019Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 16, nr 17, artikel-id 3111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We developed and evaluated calibration models predicting objectively measured sitting, standing and walking time from self-reported data using a compositional data analysis (CoDA) approach. A total of 98 office workers (48 women) at the Swedish Transport Administration participated. At baseline and three-months follow-up, time spent sitting, standing and walking at work was assessed for five working days using a thigh-worn accelerometer (Actigraph), as well as by self-report (IPAQ). Individual compositions of time spent in the three behaviors were expressed by isometric log-ratios (ILR). Calibration models predicting objectively measured ILRs from self-reported ILRs were constructed using baseline data, and then validated using follow-up data. Un-calibrated self-reports were inaccurate; root-mean-square (RMS) errors of ILRs for sitting, standing and walking were 1.21, 1.24 and 1.03, respectively. Calibration reduced these errors to 36% (sitting), 40% (standing), and 24% (walking) of those prior to calibration. Calibration models remained effective for follow-up data, reducing RMS errors to 33% (sitting), 51% (standing), and 31% (walking). Thus, compositional calibration models were effective in reducing errors in self-reported physical behaviors during office work. Calibration of self-reports may present a cost-e_ective method for obtaining physical behavior data with satisfying accuracy in large-scale cohort and intervention studies.

  • 65.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Niklas, Krause
    Departments of Epidemiology and Environmental Health Sciences, Fielding School of Public Health, University of California Los Angeles, Los Angeles, California, USA.
    Jensen, Magnus Thorsten
    Department of Cardiology, Copenhagen University Hospital, Gentofte, Denmark.
    Gupta, Nidhi
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Birk Jørgensen, Marie
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Objectively measured sitting and standing in workers: Cross-sectional relationship with autonomic cardiac modulation2019Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 16, nr 4, artikel-id 650Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Excessive sitting and standing are proposed risk factors for cardiovascular diseases (CVDs), possibly due to autonomic imbalance. This study examines the association of objectively measured sitting and standing with nocturnal autonomic cardiac modulation. The cross-sectional study examined 490 blue-collar workers in three Danish occupational sectors. Sitting and standing during work and leisure were assessed during 1–5 days using accelerometers. Heart rate (HR) and heart rate variability (HRV) were obtained during nocturnal sleep as markers of resting autonomic modulation. The associations of sitting and standing still (h/day) with HR and HRV were assessed with linear regression models, adjusted for age, gender, body mass index, smoking, and physical activity. More sitting time during leisure was associated with elevated HR (p = 0.02), and showed a trend towards reduced HRV. More standing time at work was associated with lower HR (p = 0.02), and with increased parasympathetic indices of HRV (root mean squared successive differences of R-R intervals p = 0.05; high-frequency power p = 0.07). These findings, while cross-sectional and restricted to blue-collar workers, suggest that sitting at leisure is detrimental to autonomic cardiac modulation, but standing at work is beneficial. However, the small effect size is likely insufficient to mitigate the previously shown detrimental effects of prolonged standing on CVD.

  • 66.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Nørregaard Rasmussen, Charlotte
    National research centre for the working environment, Denmark.
    Holtermann, Andreas
    National research centre for the working environment, Denmark.
    Time-use composition of physical behaviors at work and sick-leave trajectories due to musculoskeletal pain2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    There is limited knowledge on the influence of physical behaviors at work such as sitting, standing, low- (LIPA) and moderate-to-vigorous physical activity (MVPA) on sick leave due to pain. Studies addressing this relationship using valid objective measures of physical behaviors are scarce. The aim was to determine the prospective association between time-use compositions of physical behavior at work with sick leave trajectories due to musculoskeletal pain.

    Methods

    Data on 981 workers were analyzed in the DPHACTO cohort (2012-2014). Physical behaviors at work were assessed objectively at baseline using accelerometers, and the resulting time-line of exposure at work was classified as sitting, standing, low- (LIPA) and moderate-to-vigorous physical activity (MVPA). The number of days on sick leave due to musculoskeletal pain was reported using text messages at 4-week intervals across 1 year (14 waves in total). Latent class growth analysis was used to distinguish sub-groups with different trajectories of sick leave. Associations between time-use in physical behaviors and sick leave trajectories were determined using multinomial regression analysis with adjustment for age and gender. Compositional data analysis was used to account for the co-dependency of different behaviors.

    Results

    We identified four distinct trajectories of sick leave due to pain over one year as follows: no days (prevalence 76%), few days-increasing (19%), some days-decreasing (3%), and some days-increasing (2%). Spending more time in sitting relative to the other behaviors was associated with a reduced likelihood of few days-increasing sick leave (class 2 p<0.001), while time in LIPA was associated with an increased likelihood of some days-increasing sick leave (class 4 p=0.001).

    Conclusion

    We found that the time-use composition of physical behaviors at work was associated with sick leave trajectories due to pain over 1 year. Reducing time in occupational physical activities in favor of sitting may be useful for preventing sick leave due to musculoskeletal pain.

  • 67.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Olsson, Erik
    Inst för Folkhälso och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
    von Schéele, Bo
    School of Innovation, Design and Engineering, Mälardalen University.
    Melin, Lennart
    Department of Psychology, Uppsala University.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Effects of heart rate variability biofeedback in subjects with stress-related chronic neck pain: a pilot study2011Ingår i: Applied Psychophysiology and Biofeedback, ISSN 1090-0586, E-ISSN 1573-3270, Vol. 36, nr 2, s. 71-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     

    Recent studies focusing on autonomic nervous system (ANS) dysfunctions, together with theoretical pathophysiological models of musculoskeletal disorders, indicate the involvement of ANS regulation in development and maintenance of chronic muscle pain. Research has demonstrated the effectiveness of heart rate variability (HRV) biofeedback (BF) in increasing HRV and reducing the symptoms of different disorders characterized by ANS aberration. The study investigated the effects of resonance frequency HRV BF on autonomic regulation and perceived health, pain, stress and disability in 24 subjects with stress-related chronic neck-shoulder pain. Twelve subjects participated in 10 weekly sessions of resonant HRV BF and were compared to a control group. Subjective reports and HRV measures during relaxation and in response to a standardized stress protocol were assessed for both groups pre- and post-intervention. Group X time interactions revealed a significantly stronger increase over time in perceived health (SF-36) for the treatment group, including vitality, bodily pain and social functioning. Interactions were also seen for HRV during relaxation and reactivity to stress. The present pilot study indicates improvement in perceived health over a 10 week intervention with HRV-biofeedback in subjects with chronic neck-pain. Increased resting HRV as well as enhanced reactivity to hand grip and cold pressor tests might reflect beneficial effects on ANS regulation, and suggest that this intervention protocol is suitable for a larger controlled trial.

  • 68.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Sato, Tatiana
    Physical Therapy Department, Federal University of São Carlos (UFSCar), São Paulo, Brazil.
    Kristiansen, Jesper
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Gupta, Nidhi
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Skotte, Jørgen
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Prolonged sitting is associated with attenuated heart rate variability during sleep in blue-collar workers2015Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 12, nr 11, s. 14811-14827Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Prolonged sitting is associated with increased risk for cardiovascular diseases and mortality. However, research into the physiological determinants underlying this relationship is still in its infancy. The aim of the study was to determine the extent to which occupational and leisure-time sitting are associated with nocturnal heart rate variability (HRV) in blue-collar workers. The study included 138 blue-collar workers (mean age 45.5 (SD 9.4) years). Sitting-time was measured objectively for four days using tri-axial accelerometers (Actigraph GT3X+) worn on the thigh and trunk. During the same period, a heart rate monitor (Actiheart) was used to sample R-R intervals from the electrocardiogram. Time and frequency domain indices of HRV were only derived during nighttime sleep, and used as markers of cardiac autonomic modulation. Regression analyses with multiple adjustments (age, gender, body mass index, smoking, job-seniority, physical work-load, influence at work, and moderate-to-vigorous physical activity) were used to investigate the association between sitting time and nocturnal HRV. We found that occupational sitting-time was negatively associated (p < 0.05) with time and frequency domain HRV indices. Sitting-time explained up to 6% of the variance in HRV, independent of the covariates. Leisure-time sitting was not significantly associated with any HRV indices (p > 0.05). In conclusion, objectively measured occupational sitting-time was associated with reduced nocturnal HRV in blue-collar workers. This indicates an attenuated cardiac autonomic regulation with increasing sitting-time at work regardless of moderate-to-vigorous physical activity. The implications of this association for cardiovascular disease risk warrant further investigation via long-term prospective studies and intervention studies.

  • 69.
    Hallman, David
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Srinivasan, Divya
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Short- and long-term reliability of heart rate variability indices during repetitive low-force work2015Ingår i: European Journal of Applied Physiology, ISSN 1439-6319, E-ISSN 1439-6327, Vol. 115, s. 803-812Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose Heart rate variability (HRV) is often monitored in occupational studies as a measure of cardiac autonomic activation, but the reliability of commonly used HRV indices is poorly understood. In the present study, we determined the variability between and within subjects of common HRV indices during a repetitive low-force occupational task, i.e. pipetting, and interpreted the results in terms of necessary sample sizes in studies comparing HRV between conditions or groups.

    Methods Fourteen healthy female subjects performed a standardized pipetting task in the laboratory on three separate days within a short time-span (<2 weeks), and on one additional occasion six months later. A number of standard HRV indices were calculated in both time and frequency domains. For each HRV index, variance components were estimated between subjects, within subjects between occasions far apart in time, and within subjects between days within a two-week period.

    Results We found that the time interval between repeated measurements did not influence the extent of HRV variability, and that the reliability of most HRV indices was sufficient for even small study samples (30 subjects or less) to be able to detect, with satisfying power (>0.80), a significant 10% to 20% difference in HRV between groups, and between conditions within individuals.

    Conclusions We conclude that HRV can be used as a reliable and feasible marker of autonomic activity in occupational studies of repetitive low-force work.

  • 70.
    Hulsegge, Gerben
    et al.
    Department of Public and Occupational Health, Amsterdam Public Health research institute, VU University Medical Center, the Netherlands.
    Gupta, Nidhi
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Proper, Karin
    Centre for Nutrition, Prevention and Health Services, National Institute for Public Health and the Environment, the Netherlands.
    von Lobenstein, Natasja
    Department of Public and Occupational Health, Amsterdam Public Health research institute, VU University Medical Center, the Netherlands.
    IJzelenberg, Wilhelmina
    Department of Health Sciences, Faculty of Earth & Life Sciences, VU University Amsterdam, Amsterdam Public Health research institute, the Netherlands.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    van der Beek, Allard
    Department of Public and Occupational Health, Amsterdam Public Health research institute, the Netherlands.
    Shift work is associated with reduced heart rate variability among men but not women2018Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 258, s. 109-114Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Imbalance in the autonomic nervous system due to a disrupted circadian rhythm may be a cause of shift work-related cardiovascular diseases.

    Objective

    We aimed to determine the association between shift work and cardiac autonomic activity in blue-collar workers.

    Methods

    The study included 665 blue-collar workers aged 18–68 years in different occupations from two Danish cohort studies. Time and frequency domain parameters of heart rate variability (HRV) were measured during sleep using the Actiheart monitor, and used as markers of cardiac autonomic function. Multiple linear regression analyses were used to investigate differences in HRV between day and shift workers.

    Results

    Shift workers had no significantly different HRV parameters than day workers, except for a lower VLF (B: 0.21; 95% CI: −0.36–0.05). The lower VLF was only present among non-night shift workers (p < 0.05) and not among night shift workers (p > 0.05). Results differed significantly by gender (p for interaction < 0.10): among men, shift work was negatively associated with RMSSD (B: −7.83; 95% CI: −14.28–1.38), SDNN (B: −7.0; 95% CI: −12.27–1.78), VLF (B: −0.27; 95% CI: −0.46–0.09) and Total Power (B: −0.61; 95% CI: −1.20–0.03), while among women, shift work was only associated with the LF/HF ratio (B: −0.29; 95% CI: −0.54–0.03).

    Conclusion

    Shift work was particularly associated with lower HRV during sleep among men. This indicates that shift work causes imbalance in the autonomic nervous system among men, which might increase their risk of cardiovascular diseases.

  • 71.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Centrala funktioner2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 72.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Investering2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 73.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde IT2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 74.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Planering2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Resultatenheterna Färjerederiet, Trafikverksskolan, Fordonsresurser och Förarprov2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 76.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Stora projekt2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 77.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Trafikledning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 78.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Flexibelt arbete - Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Delområde Underhåll2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bergsten, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kjellberg, Anders
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Uppsala universitet, Arbets- och miljömedicin.
    Flexibelt arbete: Hälsofrämjande interventioner för en hållbar digitalisering: Kartlägning hösten 20162017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bjärntoft, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Symposium: Återhämtning och ledarskap i flexibla arbeten: resultat från ett forskningsprojekt på Trafikverket2018Ingår i: FALF KONFERENS 2018 Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö?   10-12 juni 2018 Gävle: Program och abstracts / [ed] Lindberg, Per, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 78-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Introduktion

    Den stressrelaterade ohälsan ökar i samhället i stort och det är möjligt att bristande återhämtning kan vara bidragande. Det finns dock ännu inte några tydliga svar på hur ett gynnsamt mönster av arbete och återhämtning bör se ut. Frågan om balansen mellan krav i arbetet och möjligheter till återhämtning är särskilt aktuell i yrken där digital teknik möjliggör flexibelt arbete, dvs. ett arbete där de anställda till stor del själva kan styra över sin arbetstid, sitt arbetsställe och/eller sitt arbetssätt. Möjligheten att arbeta flexibelt kan innebära både för- och nackdelar för såväl individen som organisationen och medföra nya utmaningar för chefer när det gäller hur de ska leda sina medarbetare på ett hälsofrämjande sätt. Samtidigt kan flexibiliteten underlätta för medarbetare att få ihop livspusslet och att anpassa arbetsinsatsen utifrån arbetstoppar, vilket kan gynna organisationens produktivitet. Risken är dock att den stressrelaterade ohälsan ökar om balansen mellan arbete och återhämtning rubbas genom t.ex. övertidsarbete och ständig tillgänglighet till arbetet på ogynnsamma tider.

    Det här symposiet presenterar resultat från ett forskningsprojekt som undersökt flexibelt arbete på Trafikverket. I ett första steg genomfördes en kartläggning av arbetsvillkor, återhämtning och hälsa med hjälp av en webbaserad enkät till 4926 anställda. Resultaten från kartläggningen har sedan legat till grund för fokusgruppsdiskussioner med chefer och medarbetare, där åtgärdsförslag har tagits fram i syfte att förstärka fördelarna och reducera riskerna med flexibelt arbete. Även åtgärdsförslagen från fokusgrupperna kommer att presenteras vid symposiet.

  • 81.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Delrapport kontor A: Effekter av aktivitetsbaserade kontor på stillasittande, koncentration och hälsa i jämförelse med traditionella kontor2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 82.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Delrapport kontor B: Effekter av aktivitetsbaserade kontor på stillasittande, koncentration och hälsa i jämförelse med traditionella kontor2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 83.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Delrapport kontor C: Effekter av aktivitetsbaserade kontor på stillasittande, koncentration och hälsa i jämförelse med traditionella kontor2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 84.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Delrapport kontor D: Effekter av aktivitetsbaserade kontor på stillasittande, koncentration och hälsa i jämförelse med traditionella kontor2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 85.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Delrapport kontor E: Effekter av aktivitetsbaserade kontor på stillasittande, koncentration och hälsa i jämförelse med traditionella kontor2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 86.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hygge, Staffan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöpsykologi.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mixter, Susanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    A cross-sectional study of alternations between physical and mental tasks2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Health and well-being at work is generally assumed to be associated with sufficient physical and mental variation. Job rotation, where workers typically alternate between different physical tasks, is a popular initiative. Controlled experiments suggest that favourable effects are associated with alternations between mental and physical tasks, but little is known about this intervention in real work. The aims of this study were (1) to describe the occurrence of alternations between mental and physical tasks, and (2) to identify key determinants of such alternations.

    Method. We developed a questionnaire combining established questions with specific questions about alternations. Workers from two occupations (industrial and non-industrial blue-collar work), in jobs containing both physical and mental tasks, were included in the study. 122 (55 females) out of 293 workers approached at four companies answered the questionnaire.

    Results. On average, the workers alternated 3.5 times per day between mental and physical tasks. In the non-industrial companies, workers reported wanting more alternations than they had, while desired and actual alternations did not differ in the industrial companies. This effect of occupation on the difference between the number of alternations wanted and the actual alternations available was significant (p < 0.001). Furthermore, there was a general preference for performing a physical task after a mental task, and vice versa. This main effect of primarily performed task type (i.e. either physical or mental) on preferred subsequent task type was significant (p < 0.001). In a univariate analysis, gender appeared to be a strong determinant of the occurrence of alternations, but the effect was absorbed when adding the occupation variable.

    Discussion. Within the studied companies, work offered alternations between mental and physical tasks and there was a preference among workers to alternate between tasks. Occupation rather than gender was a key determinant of the number of alternations reported.

  • 87.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hygge, Staffan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöpsykologi.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mixter, Susanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Variation at work: alternations between physically and mentally demanding tasks in blue-collar occupations2017Ingår i: Ergonomics, ISSN 0014-0139, E-ISSN 1366-5847, Vol. 60, nr 9, s. 1218-1227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aims of this questionnaire study were to describe the occurrence and desired number of alternations between mental and physical tasks in industrial and non-industrial blue-collar work, and determine to which extent selected personal and occupational factors influence these conditions. On average, the 122 participating workers (55 females) reported to have close to four alternations per day between mental and physical tasks, and to desire more alternations than they actually had. They also expressed a general preference for performing a physical task after a mental task and vice versa. In univariate regression models, the desired change in task alternations was significantly associated with Gender, Age, Occupation, Years with current work tasks, and Perceived job control, while Occupation was the only significant determinant in a multiple regression model including all factors. Our results suggest that alternations between productive physical and mental tasks could be a viable option in future job rotation.

  • 88.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Edvinsson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Persson, Lina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Activity-based workplaces: changes in cognitive performance among workers previously employed at cellular offices or open-plan offices2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 89.
    Jahncke, Helena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Persson, Lina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Aktivitetsbaserade arbetsplatser: Koncentration, stillasittande och hälsa i jämförelse med traditionella kontor: Kartläggning år 2015-20172017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 90.
    Januario, Leticia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap.
    Karstad, Kristina
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Dk.
    Rugulies, Reiner
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Dk.
    Bergström, Gunnar
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Dk.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Association between psychosocial working conditions and perceived physical exertion among eldercare workers: a cross-sectional multilevel analysis of nursing homes, wards and workers2019Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 16, nr 19, artikel-id 3610Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This cross-sectional multilevel study aims at investigating the associations between psychosocial working conditions of different workplace levels and perceived physical exertion among eldercare workers. Data were obtained from the ‘Danish Observational Study of Eldercare work and musculoskeletal disorderS’ (DOSES) study, including 536 eldercare workers, nested in 126 wards and 20 nursing homes. Psychosocial working conditions were measured by the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). The physical workload was measured with a self-administered scale (0–10) rating perceived physical exertion. Multilevel linear mixed models were used to determine associations of psychosocial conditions between nursing homes, wards, and workers with physical exertion. Most of the variance in the perceived physical exertion was explained by differences between workers (83%), but some variance was explained by wards (11%) and nursing homes (6%). Workers employed in nursing homes with low influence (p = 0.01) and poor leadership (p = 0.02), and in wards with high quantitative demands (p = 0.03), high work pace (p < 0.001), and low justice (p = 0.01) were at increased risk of reporting higher physical exertion. The strongest associations were found for low influence, low quality of leadership, and high work pace at nursing homes and ward levels. In conclusion, improving specific psychosocial working conditions at nursing home and ward levels may be of particular importance to reduce excessive physical workload in eldercare workers

  • 91.
    Johansson, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lund Rasmussen, Charlotte
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Compositional analysis of sedentary behavior and physical activity during work and leisure among male and female office workers2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Objective: To determine the extent to which male and female office workers differ in their time-use composition of sitting behaviors (SB) and physical activity (PA) during work and leisure.

    Methods: SB and PA was measured using thigh-worn accelerometers for up to 8 full days in 77 male and 104 female office workers. Daily time-use compositions during work and leisure were described in four exhaustive categories, i.e. sitting in short (<30  min) and long (≥30 min) bouts, standing, and active behaviors. Following a compositional data analysis procedure, isometric log-ratios (ilr) were calculated to express time in sitting relative to non-sitting, short relative to long sitting bouts, and standing relative to active behaviors. Differences between sexes (men and women) and domains (work and leisure) were examined on the basis of these ilrs using ANOVA.

    Results: At work, time spent sitting in short bouts, long bouts, standing, and active was, on average, 34%, 36%, 22% and 8% among men and 31%, 37%, 24% and 8% among women. Corresponding proportions during leisure were 34%, 25%, 28% and 13% among men and 29%, 28%, 31% and 12% among women. Time spent sitting relative to non-sitting differed significantly between work and leisure (ilr sitting-vs-non-sitting, partial eta squared=0.09, p<0.01). During leisure, men used proportionally more time than women in short sitting bouts (ilr short-vs-long, partial eta squared=0.06, p<0.01) and spent more time in active behaviors relative to standing (ilr standing-vs-active, partial eta squared=0.04, p<0.01). No significant sex differences were observed during work (p>0.05).

    Conclusions:  The leisure behavior observed among men is probably more beneficial for health than that observed for women. However, both men and women spent a major proportion of their time sitting, both at and outside their office work, and they were, in general, only little active. Thus, both men and women could benefit from interventions to reduce SB and increase PA both at work and during leisure.

  • 92.
    Johansson, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lund Rasmussen, Charlotte
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen.
    Lyskov, Eugene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Sedentary and physical activity behaviours during work and leisure among male and female office workers of different age: A compositional analysis2019Ingår i: International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, ISSN 1479-5868, E-ISSN 1479-5868Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 93.
    Kjellberg, Anders
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Ljung, Robert
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för inomhusmiljö.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Recall of words heard in noise2008Ingår i: Applied Cognitive Psychology, ISSN 0888-4080, E-ISSN 1099-0720, Vol. 22, nr 8, s. 1088-1098Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to explore if recall of words and recognition of sentences orally presented was affected by a background noise. A further aim was to investigate the role of working memory capacity in performance in these conditions. Thirty-two subjects performed a word recall and a sentence recognition test. They repeated each word to ensure that they had heard them. A reading span test measured their working memory capacity. Performance on the word recall task was impaired by the background noise. A high reading span score was associated with a smaller noise effect, especially on recall of the last part of the word list.

  • 94.
    Korshøj, Mette
    et al.
    National Research Centre for the Working Environment, Denmark.
    Birk Jørgensen, Marie
    National Research Centre for the Working Environment, Denmark.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lagersted-Olsen, Julie
    National Research Centre for the Working Environment, Denmark.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Denmark.
    Gupta, Nidhi
    National Research Centre for the Working Environment, Denmark.
    Prolonged sitting at work is associated with a favorable time course of low-back pain among blue-collar workers: a prospective study in the DPhacto cohort2018Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 44, nr 5, s. 530-538Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sitting at work is suggested to increase risk for low-back pain (LBP). Thus, an association between temporal patterns of sitting and time course of LBP, across 12 months, among 665 participants from the DPhacto cohort was conducted. We found that longer durations of total and temporal sitting periods at work were significantly associated with a favorable time course of LBP.

  • 95.
    Korshøj, Mette
    et al.
    National Research Centre for the Working Environment, Denmark.
    Gupta, Nidhi
    National Research Centre for the Working Environment, Denmark.
    Lagersted-Olsen, Julie
    National Research Centre for the Working Environment, Denmark.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Birk Jørgensen, Marie
    National Research Centre for the Working Environment, Denmark.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Denmark.
    Is there an association between temporal patterns of sitting and low-back pain?: A cross-sectional study2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Low back pain (LBP) is a major global health challenge. Sitting is a suggested risk factor for LBP among blue-collar workers. Previously, information on sitting time has been collected by self-reports, being imprecise and biased compared to objective measurements. Therefore, we aimed at investigating the association between objectively measured sitting time and LBP among blue-collar workers.

    Methods

    The analysis is based on the DPHACTO cohort, and included 601 Danish blue-collar workers recruited from the cleaning, manufacturing and transport sector. Cross-sectional information on LBP intensity (range 0-10) was collected by questionnaire. Objective measurements of sitting were collected using two accelerometers (ActiGraph GT3X+) worn on the thigh and trunk during 1-5 workdays. Sitting time were split in occupational and leisure time and analyzed as the total duration, and divided in temporal patterns of uninterrupted long (> 30 min), moderate (> 5 – 30 min) and short (< 5 min) bouts by the exposure variation analysis method. Association between sitting and LBP intensity was analyzed using univariate ANOVA adjusted for age, sex, smoking, BMI, job seniority and occupational lifting and carrying activities. Additionally, total sitting were adjusted for physical activities (standing, walking, running, walking in stairs and biking) and sitting in opposite domain (occupational/leisure); and temporal pattern variables were mutually adjusted for other lengths of sitting bouts.

    Results

    No associations were seen between total sitting time and LBP; (occupational B=0.017, p=0.53; leisure B=0.008, p=0.76). No associations seen between long (occupational B=-0.002, p=0.97; leisure B=0.010, p=0.75), moderate (occupational B=0.025, p=0.50; leisure B=0.006, p=0.90), or short (occupational B=0.035, p=0.63; leisure B=-0.009, p=0.95) bouts of uninterrupted sitting and LBP.

    Conclusions and implications

    Objectively measured sitting time was not associated with LBP in blue-collar workers; pointing toward other factors being attributed to LBP. Thus, this finding needs to be investigated in prospective designs.

  • 96.
    Korshøj, Mette
    et al.
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Aadahl, Mette
    Research Centre for Prevention and Health, The Capital Region of Denmark, Glostrup, Denmark; Department of Public Health, Faculty of Health Sciences, University of Copenhagen, Denmark.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark; Department of Sports Science and Clinical Biomechanics, University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Birk Jørgensen, Marie
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Is objectively measured sitting at work associated with low-back pain?: a cross sectional study in the DPhacto cohort2018Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 44, nr 1, s. 96-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives. Low back pain (LBP) is a substantial health challenge, due to the risk for long term sickness absence and early retirement. Several biomechanical exposures at work, including sitting, have been suggested to increase the risk for LBP. The objective of this study was to determine the extent to which temporal patterns and total amount of objectively measured sitting is associated with LBP intensity, and whether selected modifiers influence these associations.

    Methods. This cross sectional study uses baseline data from the Danish PHysical ACTivity cohort with objective measurements of physical activities in the cleaning, transport and manufacturing sectors. Peak intensity of LBP was collected by questionnaire on a 0-10 scale and sitting was expressed in terms of total duration and temporal pattern, i.e. time spent in brief bursts (≤5 minutes), moderate periods (>5 – ≤20 minutes) and prolonged periods of sitting (>20 minutes); both during work and whole day (waking hours only). Associations were determined using linear regression in models accounting for moderation and confounding. Factors evaluated as moderators or confounders were assessed by questionnaire.

    Results. The population consisted of 704 participants. No significant associations were found between total duration or temporal patterns of sitting and LBP intensity, neither during work nor for the whole day. Body Mass Index significantly moderated the association between sitting and LBP; participants with a high and low BMI showing a negative and positive association, respectively.

    Conclusion. Sitting was not independently associated with peak LBP intensity, suggesting other exposures to be more powerful risk factors for LBP.

  • 97.
    Locks, Francisco
    et al.
    Laboratory of Clinical and Occupational Kinesiology (LACO), Department of Physical Therapy, Federal University of São Carlos, São Carlos, Brazil.
    Gupta, Nidhi
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Birk Jørgensen, Marie
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Holtermann, Andreas
    National Research Centre for the Working Environment, Copenhagen, Denmark.
    Association between objectively measured static standing and low back pain - a cross-sectional study among blue-collar workers2018Ingår i: Ergonomics, ISSN 0014-0139, E-ISSN 1366-5847, Vol. 61, nr 9, s. 1196-1207Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to investigate the cross-sectional association between objectively measured total time and temporal patterns of static standing (short bouts: 0-5 min; moderate bouts: >5-10 min; and long bouts: >10 min) during work and leisure and low back pain (LBP) among 698 blue-collar workers. Workers reported LBP on a 0-10 scale. The association between time spent on static standing and LBP was tested with linear regression. A positive association with LBP intensity was found for long bouts of static standing (β = 0.27) during total day (work + leisure), and total static standing time at leisure (β = 0.12). No significant associations were found for static standing during work and LBP intensity. These findings indicate that particularly long bouts of static standing over the entire day contribute to LBP in blue-collar workers.

  • 98.
    Lyskov, Eugene
    et al.
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Monitoring of physical activity and cardiovascular characteristics in subjects with chronic muscle pain2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 99.
    Lyskov, Eugene
    et al.
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Monitoring Of Physical Activity And The Autonomous Nervous System Functions In Persons With Musculoskeletal Disorders2008Ingår i: International Conference on Ambulatory Monitoring of Physical Activity and Movement (ICAMPAM), 2008, s. 178-178Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 100.
    Lyskov, Eugene
    et al.
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Hallman, David
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Physical activity and heart rate variability in subjects with work related musculoskeletal disorders. Results of 24 hours monitoring by IDEEA system2009Ingår i: SAA 2009, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
123 51 - 100 av 121
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf