hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 51 - 61 av 61
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Vesterlund, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    Ur Harry Scheins arkiv: Nedslag i 1900-talets svenska mediehistoria2019Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Harry Schein är en person som har fascinerat den svenska offentligheten i decennier. Han var inte bara en omsusad celebritet utan också en av den moderna svenska mediehistoriens mest inflytelserika personer. Hans insats i inrättandet av Svenska Filminstitutet 1963 är väldokumenterad och omskriven, men han hade också en rad andra viktiga uppdrag inom filmbransch, press och etermedier. Dessutom var han en flitig skribent och samhällsdebattör. I boken Ur Harry Scheins arkiv. Nedslag i 1900-talets svenska mediehistoria framträder i ett antal fall­studier olika dimensioner av Scheins professionella livsbana. Han undersöks som filmkritiker, mediepolitiker och utredare av kommunikationsteknologi. Hans position i samhällsliv och politiska och kultu­rella nätverk är en återkommande referenspunkt.

  • 52.
    Vesterlund, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    Vem dödade Leif?: Sjukhuset i den svenska tvåkanalstelevisionens dramatik2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När första säsongen av den svenska TV-serien Jourhavande hade premiär den 17 mars 1974 var den på flera sätt typisk för svenska TV-dramatik av sin tid. Den kännetecknades av en realistisk estetik, den adresserade samhälleliga problem, och den blev häftigt uppmärksammad och debatterad i pressen.

    Under 1970-talet blev denna så kallade TV-teater en nationell angelägenhet av vikt. I en tid av biografkris framstår i efterhand den inhemska tv-dramatiken som en av de mest publikt centrala audiovisuella nationella produktions- och distributionsformen för sin tid. TV-serierna och pjäserna präglades av tidens politiserade anda och fungerade som projektionsytor för aktuella samhälleliga konflikter. Ofta fokuserade TV-dramatiken välfärdsstatens funktioner. Företeelser som arbetslöshet (Friställd, 1969) eller migration från landsbygden (Hem till byn, 1971-1976; Fiskeläget, 1974) och institutionella kontexter i välfärdsstaten som skola (Lära för livet, 1977) eller idrottsrörelse (Hammarstads BK, 1977) i fokus.

    Ett återkommande tema i dessa produktioner var hälso- och sjukvård. De kanske främsta exemplen är de två serierna Jourhavande (1974) och Babels hus (1981). Båda fokuserar maktmissbruk, stordrift och ekonomism i den svenska sjukvården. Båda har det stora sjukhuset som spelplats. Jourhavande regisserades av Jackie Söderman efter manus av Gunnar E. Sandgren. Den visades i två säsonger 1974 och 1975. Babels hus regisserades av Jonas Cornell, efter manus av förlagans författare P C Jersild, och hade premiär i januari 1981. Båda serierna sågs av en stor publik och ledde till häftig debatt. Det var inte så mycket själva serierna som debatterades utan den verklighet de beskrev – och kritiserade.

    I min presentation kommer jag dels att tala om hur sjukvårdens problem gestaltades och berättades i dessa serier, samt om hur sjukhuset konstrueras som dystopisk miljö. Dels kommer jag att diskutera mottagandet i pressen av serierna. Jag kommer också att anknyta till skildringar av sjukhusmiljö i andra TV-produktioner från perioden.

  • 53.
    Vesterlund, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    Vulnerable representations of urbanization – Rekordåren 1966, 1967, 1968... (The Record Years 1966/1967/1968)2018Ingår i: Consuming the Environment 2017: Multidisciplinary approaches to urbanization and vulnerability, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 114-126Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 54.
    Vesterlund, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    Vulnerable Representations of Urbanization: Rekordåren 1966, 1967, 1968… (The Record Years 1966/1967/1968)    2017Ingår i: Consuming the environment 2017 / [ed] Eva Ekstrand, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ”The human in society. Society is a process. The distance between human beings and the decisions about their life conditions is increasing”. These words begin the final voice-over in the Swedish documentary film Rekordåren 1966, 1967, 1968…  from 1969.

    This film was the subject of one of the most intense debates in Swedish film culture in the late 1960s. In her film director Lena Ewert focused the city planning of Stockholm. With the national project “miljonprogrammet”(the million program), a mass housing public program supposed to put an end to the housing shortages, as a case Ewert discussed intertwining structures of regional planning, politics and national and international economics. The tendency of the film was overtly political, stating in the beginning of the film that through the “structural change” the institutions of international banking would strengthen their position and thus “influence would lay in the hands of a very few human beings”.

    The criticism of international capitalism was however not the major theme of the film. Instead Ewert and her collaborators heavily discussed the cooperation between the social-democratic government, local politicians of different ideological colour and representatives of banks, industry and building companies.

    This was not a very unusual theme of leftist activism in Sweden in the late 1960s. What makes Ewerts film especially interesting here - beside the fact that the film even nearly 50 years after its release stands out as a well-made, fresh and well informed cinematic statement of the most critical views of the time – is the way in which the film was discussed. Ewert made the film as a final examination in the national film school of The Swedish Film Institute (SFI). The filmed interviews with politicians, architects and researchers were thus done under the implicit assumption that the film was an internal work not to be shown in public. Short after the theatrical release, the film was withdrawn from public viewings after protests from some of the interviewed persons. Some of these were close friends with head of SFI.

    In my paper, I will discuss both the themes of the film and these political implications of how the film met (and did not meet) the public life in social democratic late 1960s Sweden. I will also discuss how the concept of documentary filmmaking changed during these years, making the interviewees (with obsolete notions on objectivity and trust) naïve victims of the observational and interactive modes of the then new documentary filmmaking that Ewert represented. The asymmetric relationship between the (filmed) men of power, the powerless (female) filmmaker and the world of Sweden in 1969 viewed in the film, could finally lead to intriguing perspectives of vulnerability – regarding public life and notions of the representation of reality, as well as power and society in a larger sense. 

  • 55.
    Vesterlund, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Filmvetenskap.
    Vägen till filmavtalet: Harry Scheins filmpolitiska aktivitet innan 19632013Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, Vol. 16, nr 1, s. 45-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Harry Schein (1924–2006) is without question one of the most influential Swedish film and media politicians. His most famous achievement was the major Swedish film reform of 1963, when the state and the film industry came to an agreement on the financing and administration of a new film subsidy. The process that preceded the Swedish film reform of 1963 was longer and more complex than is usually noted. In the article this process is described and investigated through two interwoven narratives: one deals with the institutional and cultural conditions that preceded the reform, the other with the role of Harry Schein in the process. This is accomplished in the article by focusing on Harry Schein’s own writings and activities in the area of film politics from 1946 to 1962; the time when the film reform was initiated.

  • 56.
    Vesterlund, Per
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Filmvetenskap.
    Andersson, Lars Gustaf
    Lunds universitet.
    Sundholm, John
    Karlstads universitet.
    Introduction2013Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, Vol. 16, nr 1, s. 5-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 57. Vesterlund, Per
    et al.
    Hyvönen, Mats
    Department of Media and Communication Science (MKV), Mid Sweden University, Sundsvall.
    Snickars, Pelle
    Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, Umeå.
    Efterord2015Ingår i: Massmedieproblem: Mediestudiets formering / [ed] Mats Hyvönen, Pelle Snickars & Per Vesterlund, Lund: Lunds universitet , 2015, 1, s. 397-405Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 58. Vesterlund, Per
    et al.
    Hyvönen, MatsDepartment of Media and Communication Science (MKV), Mid Sweden University, Sundsvall.Snickars, PelleInstitutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, Umeå.
    Massmedieproblem: Mediestudiets formering2015Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 59.
    Vesterlund, Per
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    Hyvönen, Mats
    Mittuniversitetet.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet.
    Mediestudiets formering: En introduktion2015Ingår i: Massmedieproblem: Mediestudiets formering / [ed] Mats Hyvönen, Pelle Snickars & Per Vesterlund, Lund: Lunds universitet , 2015, s. 13-52Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 60.
    Vesterlund, Per
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Filmvetenskap.
    Snickars, PelleIlshammar, Lars
    Citizen Schein2010Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 61.
    Vesterlund, Per
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Filmvetenskap.
    Snickars, Pelle
    Ilshammar, Lars
    Citizen Schein: En introduktion2010Ingår i: Citizen Schein / [ed] Lars Ilshammar, Pelle Snickars, Per Vesterlund, Stockholm: Kungliga biblioteket , 2010, 1, s. 6-29Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
12 51 - 61 av 61
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf