hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
13141516171819 751 - 800 of 943
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 751.
    Sundborg, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Mödrahälsovården i Afghanistan: en studie över religionens och traditionens roll i kvinnors liv och rättigheter2010Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Min avsikt i denna uppsats är att undersöka den afghanska kvinnans ställning och roll, dels enligt religionen/Koranen och dels enligt den afghanska kulturen, som är starkt influerad av de pashtunska levnadsreglerna pashtunwali. Jag har valt att fokusera på vilket sätt mödrahälsovårdens funktion påverkas av religionen, respektive traditionen pashtunwali.

  • 752.
    Sundkvist Björklind, Sven Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Kristendomens Gud - allsmäktig och allgod: En komparativ studie om hur fem företrädare i olika skolor inom kristendomen reflekterar över teodicéproblemet och dess natur2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet.

    Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer.

    Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem.

  • 753.
    Sundkvist, Carola
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Sandberg, Marianne
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Amishfolkets levnadssätt och tro2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anabaptiströrelsen som etablerades i Europa på 1500-talet var upphovet till många kristna samfund, bland annat mennoniterna. Jakob Amman grundade år 1693 amishrörelsen som är en utbrytargrupp från mennonitkyrkan. Under 1500- och 1600-talen fick amishanhängarna utstå kraftiga förföljelser, på grund av sina åsikter. Det ledde till att en stor emigration till Amerika ägde rum bland rörelsens anhängare. I dag påträffas amish i 22 av USA:s 52 stater. Amishkyrkan är organiserad i distrikt, varje distrikt är suveränt i förhållande till de övriga och omfattar ungefär 30-35 familjer. Varje distrikt har en biskop, två predikanter och en diakon. Biskopen är den som bestämmer i församlingen.

    Amish lever efter guds anvisningar i bibeln. Det gör att medlemmarna lever väldigt enkelt. Teknologiska moderniteter som elektricitet, telefoner och bilar är förbjudet. Anhängarnas färdmedel är häst och vagn, som de skickligt manövrerar i trafiken. Anhängarna ser sitt arbete på gården som något glädjande. De är duktiga hantverkare, jordbrukare och hovslagare. Många försörjer sig med en mindre rörelse på gården där de säljer olika hemlagade saker. Mobila snickarteam bland männen är också vanligt.

    Grunden till rörelsens tro är det tyska ordet Gelassenheit, som betyder underkastelse. Gelassenheit visar vilka attityder, värderingar, strukturer, symboler samt riter som är framträdande hos en person som präglas av Gelassenheit. Amishfolket har inte någon speciell kyrka utan har sina sammankomster i hemmen, varannan vecka. Tron regleras när det gäller praxis av Ordnung och när det gäller trosinnehåll av bibeln, Ordnung är grundstommen i det kristna livet och formandet av själva fromhetslivet. Amishrörelsens sakrament kan benämnas som livstidslöften och det är dopet, vigseln, kommunionen och ordinationen.

  • 754. Sundqvist, Gustav
    et al.
    Sundqvist, Olof
    Asterix som myt och ideologi: om mytbegreppets tillämpbarhet vid studier av ungdomskulturens ideologiska dimensioner2015Inngår i: Det postsekulära klassrummet: mot ett vidgat religionskunskapsbegrepp / [ed] David Carlsson & Peder Thalén, Gävle: Högskolan i Gävle , 2015, s. 151-166Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 755.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    An arena for higher powers: Cultic buildings and religious ruler ideology in the Late Iron Age Scandinavia2012Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 756.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Erik den helige och Gamla Uppsala: Om tolkningen av religiösa symboler vid tiden för Sveriges kristnande2012Inngår i: Norden – religion i forntid och religionsundervisning i nutid / [ed] Bodil Liljefors-Persson & Nils-Åke Tidman, Föreningen Lärare i religionskunskap (FLR) , 2012, s. 21-37Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 757.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Fenomenologiska perspektiv på religion2011Inngår i: Religion & Livsfrågor, ISSN 0347-2159, nr 4, s. 8-11Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 758.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Hans Mebius: Vaajese. Torkel Tomasson - traditionsbärare och forskare. Östersund 2008.2009Inngår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 132, s. 201-203Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 759.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Kultledare i fornskandinavisk religion2007Bok (Annet vitenskapelig)
  • 760.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Oden och Mithraskulten: Religiös ackulturation under romersk järnålder och folkvandringstid2004Bok (Annet vitenskapelig)
  • 761.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Om hängningen, de nio nätterna och den dyrköpta kunskapen i Hávamál 138-145: den kultiska kontexten2010Inngår i: Scripta Islandica - Isländska Sällskapets Årsbok, Vol. 61, s. 68-97Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
  • 762.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Recension av: Sebastian Cöllen, Der Rätselhafte Gott. Heimdallr im Licht altnordischer Vorstellungen von Ahnen und Ordnung. Teologiska institutionen, Uppsala universitet 2011. ISBN 978-91-506-2228-7. 340 s.2012Inngår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 1, nr 107, s. 69-70Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 763.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Religious Ruler Ideology in pre-Christian Scandinavia: A contextual approach2012Inngår i: More than Mythology: Narratives, ritual practices and Regional Distribution in Pre-Christian Religions / [ed] Catharina Raudvere & Jens Peter Schjödt, Lund: Nordic Academic Press, 2012, s. 225-262Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 764.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Religious Ruler Ideology in pre-Christian Scandinavia: Some New PerspectivesManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 765.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Sakralkönigtum (Forschungsgeschichte/Religionsgesch.)2004Inngår i: Reallexikon der Germanischen Altertumskunde., Vol. Band 26Artikkel, forskningsoversikt (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 766.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Sakralkönigtum (Skandinavische Quellen)2004Inngår i: Reallexikon der Germanischen Altertumskunde, Vol. Band 26, s. 279-293Artikkel, forskningsoversikt (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 767.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    The question of ancient Scandinavian Cultic Buildings. with Particular References to Old Norse hof2009Inngår i: Temenos, ISSN 0497-1817, E-ISSN 2342-7256, Vol. 45, nr 1, s. 65-84Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 768.
    Sundqvist, Olof
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Ynglingatal och den religiösa härskarideologin i vikingatida Svetjud2004Inngår i: Vikingar från alla håll: Föredrag vid seminarium på Historiska museet i Stockholm tisdagen den 3 december 2002, Stockholm: Historiska museet , 2004, s. 33-35Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 769.
    Sundqvist, Olof
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Religionsvetenskap.
    Eriksson, Katarina
    Järn, makt och kult i Gästrikland under yngre järnåldern2012Inngår i: Arkeologi i norr, ISSN 0284-558X, nr 13, s. 131-166Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 770.
    Sundqvist, Olof
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Hultgård, Anders
    The Lycophoric Names of the 6th to 7th Century Blekinge Rune Stones and the Problem of their Ideological Background2004Inngår i: Namenwelten: Orts- und Personennamen in historischer Sicht / [ed] Astrid van Nahl, Lennart Elmevik, Stefan Brink, Berlin: Walter de Gruyter , 2004, s. 583-602Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 771.
    Sundqvist, Olof
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Kaliff, Anders
    Oden och Mithraskulten: Religiös ackulturation under romersk järnålder och folkvandringstid2004Bok (Annet vitenskapelig)
  • 772.
    Sundqvist, Olof
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Vikstrand, Per
    Disevid och Distingen – spår av östnordisk diskult?Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 773.
    Sundqvist, Olof
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Zachrisson, Torun
    Recension av Richard Perkins : Thor the Wind-Raiser and the Eyrarland Image. Viking Society for Northern Research: University College London. 20012004Inngår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, nr årg 2004, s. 143-145Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 774.
    Sundström, Ivar
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Svenska kyrkans välsignelse av samkönade partnerskap2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att välsigna homosexuella partnerskap satte fart på den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats är att förstå den debatten. Handlar det om fundamentalism eller homofobi? Eller är det början på en förändring för Kyrkan och för människan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angående samlevnadsfrågor och genom enkäter intervjuat präster som ska hantera beslutet.

    Den metod jag har använt mig av för att få svar på mina frågor är en kvalitativ enkät. Resultatet tyder på att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sätter fokus på den lilla människan, hon som tidigare saknat röst. Undersökningen har bidragit till att jag personligen fått en annan syn på de homosexuellas situation i samhället. Jag tror att beslutet att välsigna dem som registrerat sitt partnerskap var ett nödvändigt beslut. Ytterst handlar det om människor av kött och blod, människor som förtjänar att tas på största allvar. Den tiden är förbi då en grupp tyst och utan protest låter sig marginaliseras. Vi ska vara tacksamma för en sådan utveckling. Annat vore ovärdigt för en demokrati. Likaledes ska Kyrkan välkomna alla, oavsett kön, hudfärg eller sexuell läggning.

  • 775.
    Sundström, Ulla
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    En järnrings förbannelse: en studie i religionshistoria om en ring från Gästriklands vikingatid2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med denna studie av Häckelsängsringen är att ta reda på om den verkligen är från vikingatiden samt om den har haft en eds-, rit- eller kultfunktion? Finns det någon vikingatida kult i området som kan komma ifråga när det gäller denna ”mystiska ring”? Till min hjälp har jag tagit litteratur som talar om ringar och eder till exempel de Isländska eddorna. För att se om det finns en vikingatida kult i området har jag besökt Hamrånge socken, både själv och tillsammans med arkeologer. Jag har studerat länsmuseets faktarum och fornminnesregistret. I fornminnesregistret har jag hittat platser såsom en reliklund med mycket gamla lindar, en tänkbar offerkälla, en stenlagd cirkel som kan vara en tingsring samt att i närheten finns ett område som på gamla kartor kallas Lundåker, en tydlig odling av hassel. Allt detta sammantaget tyder på en vikingakult i området. Järnringen har krokar på insidan och dessa har jag försökt att tolka. Det jag kommer fram till är att dessa krokar kan symbolisera olika saker beroende på vad man skulle ha den till för stunden. Det finns ett tydligt mönster som visar ett vikingaskepp mellan två krokar. Krokarna i sig själv anser jag symboliserar eldstål och dessa tillskriver jag vikingaguden Tor.

  • 776.
    Sundström, Ulla
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    I friskolans vård eller våld: en analys av ett debattprograms konsekvenser2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrån" som sändes den 8/5 år 2003. Programmets journalist kritiserade både muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den läroplan som finns för friskolorna samt för de allmänna skolorna. Journalisten kritiserade även Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda på hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick några konsekvenser för någon av de skolor som behandlades i TV-programmet.

  • 777.
    Sundström, Ulla
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Katarismen: de goda männens lära2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Katarismen är en gammal religion och livsfilosofi som hade sin storhetstid under medeltiden. Minst 500 år vet man att den existerade. Den hade sitt centrum i Frankrike med en geografisk halvmåne som sträckte sig genom Italien upp mot Flandern, Tyskland och området kring Rhendalen. De hämtade sin livsfilosofi från gnosticismen. De som brukade denna religion och livsåskådning kallades för katarer och kättare av katolska kyrkan. Oliktänkande som de var gentemot katolska kyrkan så skulle de förgöras och detta skedde också på ett mycket grymt sätt, genom att bli brända på bål.

    Katarerna var och är än i dag kända för sin starka tro på det gudomliga i naturen. De ser en helhet i naturen, att allt har en själ och att det finns en ande i allt. Dessa trodde på att människan hade en fallen ängels själ i sin kropp, och att den kunde återvända till himmelen om man levde efter ett visst sätt. Sättet att leva efter hittade de i sina böner och riter. Deras tro kallades för katarism. Idag finns det olika rörelser som hämtar inspiration från katarismen bland annat Rosenkorsorden och Den urkristliga levnadsskolan. Båda dessa finns verksamma i Sverige i vår tid och de ser sig själva som ett komplement till den kyrka som vi har.

  • 778.
    Sundström, Ulla
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Mässhaken i förändring2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte är att ta reda på om mässhaken har ändrat sitt utseende på något vis. Jag har försökt följa mässhakens utveckling från den allra tidigaste kristendomen till i dag. Vilken form av förändring har skett hos mässhaken? Har reformationen påverkat mässhaken på ett eller annat sätt? Finns det någon politisk eller social påverkan som kan ses i mässhaken? Har den möjligen påverkats av modet? Varifrån kommer mässhaken och hur har den fått sin nuvarande form?

  • 779.
    Sundström, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Håkon den godes saga: en studie av den fornskandinaviska kultens aktörer2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka litteraturen efter agenterna och deras handlingar vid de religiösa sammankomsterna, i Tröndelag, så som det beskrivs av Snorre Sturlason i ”Håkon den Godes saga” Följande frågor fokuseras:

    • Hur ser det rituella gästabudet ut i Snorres text?
    • Vilka var det som agerade i den fornskandinaviska kulten och varför?
    • Vad säger källorna om rituella gästabud och kultfunktionärer?
    • Speglar texten autentiska traditioner?
  • 780.
    Sundström, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Populärfilm i undervisningen: en handledning2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I filmens värld lär vi oss vad som är ont och vad som är gott, vilka dygderna är i vår tid, vilka ideal vi lever efter. Vad som är rätt att säga och tänka lär vi oss i filmens magiska värld. Ungefär som människor i alla tider gått till kyrkan för att få veta livets hemligheter och sanningar så går vi i vår tid allt oftare till biografen och får svaren på de stora frågorna som formar våra värderingar. I biomörkret formar vi oss, speglar oss i det samhälle vi lever i. Vi får bekräftelse på våra fantasier och lär oss vad äkta kärlek är. Vad en vän kan säga och inte säga. I biomörkret är världen verkligare och mer intensiv. Där kan allt hända och händer. Så går vi ut ur biomörkret fulladdade med nya åsikter, upplevelser, värderingar och tankar och möter vår omvärld med de glasögon vi fick inne på biografen. Oftast är vi inte medvetna om att vi har dem på oss men ändå ser vi mycket av vår värld genom dem och tolkar världen och lever livet utifrån dessa glasögon.

    För att bli medveten om dessa glasögon kan vi se en film och sedan föra genomtänkta diskussioner om den. I skolundervisningen finns det oftast inte tid till detta, mycket beroende på att film inte anses som riktigt undervisningsmaterial. Jag vill förändra synen på film i undervisningen och visa att det kan vara både roligt och givande att använda den. Jag kommer att ge några tips på hur vi kan matcha några filmer mot kursmålen i "Religion A" på gymnasiet. Inledningsvis i uppsatsen berättar jag om varför jag tyckte att det behövdes en handledning för populärfilm.

  • 781.
    Svedberg, Britt-Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Svedberg, Li
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Barn i sorg: Var kan lärare hitta vägledning i mötet med dessa barn?2003Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen.

    Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till.

    I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation.

    I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg.

    Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg.

  • 782.
    Svedvall, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Är alla lika inför Gud?: En diskursanalytisk undersökning av den kristna kvinnans roll under 1800-talet med utgångspunkt i skapelseberättelsen och Luthers hustavla2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka hur diskurser i den kristna skapelseberättelsen i Bibeln kan komma att reflekteras i ojämlika maktförhållanden främst gällande genus i en senare tidsperiod. Metoden för undersökningen har varit en kritisk diskursanalys av skapelseberättelsen och den senare nedtecknade hustavlan av Martin Luther för att finna samband mellan diskurser i texterna. I uppsatsen visas ett samband mellan de två texterna som undersökts och senare patriarkal makthierarki i Sverige under 1800-talet. Slutsatsen blir att synen på kvinnan och hennes egenskaper verkar ha förts vidare från den kristna skapelseberättelsen, till senare texter såsom hustavlan och slutligen även influerat svensk lagtext. Det synliggörs hur traditioner och berättelser inom den kristna traditionen har kommit att bidra till att upprätthålla ett patriarkalt styre i Sverige.

  • 783.
    Svensson, Mikaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Skolan, eleven – bilden av islam: Vad är medvetet och vad är omedvetet?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte var att genom enkätundersökning kombinerat med litteraturstudium kontrollera om elevers uppfattning om islam även bidrog till deras inställning om läromedel, religionsundervisning och samhällsbild. Undersökningen försökte också se de medvetna och omedvetna faktorerna som kunde ligga till grund för elevernas tyckande.

    Undersökningen gjordes på gymnasieelever från tre olika program där samtliga läste religionskunskap kurs 1 samt avslutat momentet islam.

  • 784.
    Svensson, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Religionskunskap i förändring: En komparativ studie av nuvarande och framtida kursplan i religionskunskap2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt.

    Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter.

    Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig.

    Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden. De orienterande kunskaperna som ska behandlas i kursen beskrivs mer detaljerat i den nya kursplanen jämfört med den nuvarande. Skrivningarna om lärandet i livsfrågor har likaså förändrats på djupet i den nya kursplanen. I den nuvarande kursplanen bygger lärandet i dessa frågor på att eleven är objekt och det som är föremål för en utveckling. I den nya kursplanen appliceras istället livsfrågorna på andra objekt i samhället. Den personliga reflexionen försvinner rent allmänt till stor del ur kursplanen då det tidigare var inskrivet i både strävans- och uppnåendemål medan det nu endast finns beskrivet i andra mindre explicita sammanhang. Den sista stora förändringen vad gäller kunskapsinnehåll är att de estetiska uttrycken dans, musik och konst inte längre nämns i LGR 11:s motsvarighet till strävans- och uppnåendemålen vilket de gör i den nuvarande kursplanen.

    Uppsatsen konstaterar slutligen att den nya kursplanens uttryckta kunskapsfilosofi skiljer sig från den nuvarande kursplanens filosofi. Utifrån Englunds kunskapsfilosofier har kursplanen i religionskunskap förändrats till att uttrycka en mer essentialistisk kunskapsfilosofi med ett mer ämnesbaserat kunskapsinnehåll och en större betoning på förmedling av kunskaper.

  • 785.
    Svärdh, Victoria
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Hur kan man vara kristen?: en analys av exklusivism, inklusivism och pluralism i den kristna tron2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid.

    De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är:

    1. Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron?
    2. Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?
    3. Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?

    Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.

  • 786.
    Svärdsudd, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Kenttä, Mattias
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Anslutning till Hare Krishna-rörelsen och Scientologikyrkan2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud.

    Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.

    Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning. Resultatet visar att behovsuppfyllande var en återkommande orsak till anslutning och vidare att intervjuobjektens behov var skiftande.

  • 787.
    Szenaszki, Gabriel G.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Tao´s gyllene blomma2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att ge en generell presentation av Den gyllene blommans hemlighets innehåll och funktion samt introducera två olika kommentarer och synliggöra deras specifika synsätt. De generella frågorna jag har ställt mig är följande: Vad är textens innehåll? På vilka filosofiska grunder vilar metoden? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan Jungs och Clearys kommentarer?

    Wilhelm var den person som hittade texten och som först översatte den till ett västerländskt språk år 1928. Han har både översatt och kommenterat bl. a. I Ching, Den gyllene blommans hemlighet, Tao te king mm. och därmed var han insatt i att göra Kinas själsliga skatter åtkomliga för Europa. Då var Europa fortfarande nybörjare i förståelsen av Österlandets visdom och de kristna formerna och aspekterna påverkade hans uppfattning om den. Dogma och känsla stred med varandra i honom “vilken i hans fall tog sig uttryck som en konflikt mellan väst och öst“, konstaterade Jung. Detta tvivel påverkade också Jung själv som beundrade Österlandets stora filosofer – som han benämnde dem – men han hade en oförsynt syn på deras metafysik. Jung har studerat alkemiska verk tidigare men han har själv påstått att “först genom texten i Den gyllene blomman har alkemins väsen kommit närmare“ .

    Denna text - som heter T'ai I Chin Hua Tsung Chih (Den gyllene blommans hemlighet) tillsammans med Hui Ming Ching (Medvetandets och livets bok) - är en samling av ett slags aforismer och innehåller förklaringar - med suggestiva, esoteriska terminologier - av praktisk betydelse som behandlar de alkemistiska (ev. fysiologiska) processerna. Dessa framförda tekniker antyder varken hjälp ifrån eller närvaro av en gudom eller gudomlig kraft, istället är det insiktens ljus som ger en direkt upplysning till utövaren. Med i texten finns även en ganska detaljerad beskrivning av faror och villovägar som väntar på den ouppmärksamme praktikanten.

    Det blev klart för Jung “att alkemin i symbolisk och allegorisk form i själva verket beskriver människans andliga mognad“ och att denna mognadsprocess förbinder människan med livets andliga dimensioner och hjälper henne att finna Självet, det gudomliga inom henne. Denna inre erfarenhet av “förening med det gudomliga“ var enligt Jung det mest värdefulla och viktigaste målet i livet. Därför försökte Jung i sin moderna psykoterapi ge en högre religiös bakgrund vid avlägsnandet av konfliktorsaken. Enligt Jungs tolkning omskapar och genererar den gyllene blommans metod kroppens energi för att, å ena sidan, människan ska kunna komma ur olika själsliga tillstånd som hon blivit fångad i (Projektion, Skuggan, Personan, Animus-Anima), och å andra sidan för att kunna nå fram till något hon var avskuren ifrån (det gudomliga Självet).

  • 788.
    Szenaszki, Gabriel G.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Transpersonell filosofi och ett nytt vetenskapligt paradigm2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv.

  • 789.
    Sågström, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Svensk mission i Eritrea: med fokus på inter-religiösa relationer2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika – många av dessa med sin fru som följeslagare.

    Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt:

    * Varför missionerade EFS i just Eritrea?

    * Vad åstadkom Olle Hagner?

    * Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats?

    * Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen?

    * Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer?

    Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS’ missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period.

    Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom. Hagner kom att arbeta som missionär i Eritrea i närmare 40 år och hans tid som missionär kom att innebära många konflikter, framförallt med den katolska kyrkan och den italienska staten vilka han inte värderade högt. Hagner samarbetade under sin tid i Eritrea med flertalet av andra religiösa samfund. Hagner utövade sin mission i tre olika språkområden i Eritrea. I ett av dom, Kunama, har Hagner utfört översättningsarbeten av bland annat Nya testamentet.

  • 790.
    Söberg, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Har befrielseteologin någon förankring i den latinamerikanska kulturen?: Brasilien som exempel2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade. Bland annat har de kritiserats för sitt samarbete med marxister och för att de blandar politik och religion. Befrielseteologerna har också kritiserats för att de inte har tänkt tillräckligt på kvinnofrågor och ursprungsbefolkningar.

    I denna uppsats söker författaren via litteraturstudier svaret på om befrielseteologin har någon förankring i den latinamerikanska kulturen. Latinamerika är stort. Därför har arbetet avgränsats till att handla om den brasilianska kulturen. Brasilien är ett motsägelsefullt land. Kontrasterna är stora mellan kulturerna, mellan fattiga och rika samt mellan utveckling och underutveckling. Miljöproblemen och de sociala problemen är komplicerade. Befrielseteologerna är många. Författaren har valt att titta närmare på peruanen Gustavo Gutiérrez som brukar anses som befrielseteologins grundare, brasilianaren Leonardo Boff som nyligen fick alternativa nobelpriset för fredsbevarande arbete och brasilianaren Helder Camara som levde ett långt liv i befrielseteologins tjänst.

  • 791.
    Söberg, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Sagans betydelse för barnets andliga utveckling2001Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna. De kan inte alltid uttrycka vad de känner. När orden inte räcker till för att uttrycka känslorna kan symboler vara till hjälp. De symbolerna kommer barnen i kontakt med via sagorna. Sagornas symboler kan också vara en förenande länk mellan länder och olika kulturer. Gamla folksagor har ett djupt och meningsfullt innehåll som förmedlat livsvisdom över de geografiska gränserna i generationer. Med hjälp av sagan kan barnet förstå och hantera sina känslor. Nyare sagor är anpassade till den tid barnet växer upp i. Både gamla och nya sagor kan ge barnet trygghet, framtidstro och glädje.

    Sagan kan ge svar på barns funderingar över livsfrågor. Barn behöver få känna att de kan själva och att de kan påverka sitt eget liv. Det är viktigt att inte skynda på barnets utveckling. Man ska svara på frågorna vartefter barnet självt ställer dem. En bra saga ska vara lite spännande, gärna rolig. Barnet ska kunna identifiera sig med handlingen. Det onda och det goda ska mötas och det goda ska segra. Sagan ska ge barnet upplevelser. Sagor får inte vara så otäcka att de ger mardrömmar. Barnet måste kunna förstå rädslan och bearbeta den.

    Varje sagofigur är väldigt endimensionell för att barnet ska förstå figurens handlingar och reaktioner och därmed sig självt. Barn måste få bekräftelse på att deras känslor är respekterade för att kunna förstå andras känslor. Denna bekräftelse får barnet delvis genom sagorna som också visar barnet hur en större klarhet över verkligheten kan växa fram ur fantasin. Barn gillar magi på grund av att de har ett animistiskt tänkande. De upplever världsordningen utifrån föräldrarna och vad som sker i hemmet. Sagor kan minska rädsla och fördomar. Fantasin gör att barnet har lätt för att leva sig in i andra människors känslor. Det barn som tror på sagans sanning vågar också tro på att en ny kamrat som barnet är osäkert på och därför lite skrämt av med tiden kan förvandlas till en god vän.

    Det bästa med sagor är att de kan användas för att uttrycka sig på olika sätt. Barn gillar sagor med lyckliga slut som de kan identifiera sig med och som innehåller vardagliga händelser, humor, spänning och magi. Genom att lyssna, samtala, måla, dramatisera och musicera sagan får barnet tillgång till hela sin personlighet och genom upplevelserna sagan ger sker också en andlig utveckling.

  • 792.
    Söderback, Anne Marie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Döden - en del av livet1998Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om döden, främst ur baras synvinkel. Jag redogör för vad olika författare kommit fram till, vidare för en intervju med några barn och slutligen för vad jag själv upplevt. Döden är en av de naturligaste delarna i ”livet”, fast den är för många något väldigt tabubelagt. Vi kommer alla ändå på något sätt att beröras av den. Som vuxen kanske man ofta lämnar barnen utanför, därför att man själv har svårt att hantera döden.

    Jag har läst litteratur inom detta område och försökt påvisa hur viktigt det är att skolan tar upp ämnet död med eleverna. En slutsats är att lärarna bör vara väl förberedda när de tar upp ämnet död. Så att lärarna bl a genom litteraturstudier ”fått mer kött på benen” och lärt sig hur barn tänker, känner och funderar över döden. Det viktigaste är att man vågar prata med varandra om döden, inte ta upp det när ”det händer”. Det är alltid lättare att hantera det man möter i livet om man är förberedd.

  • 793.
    Söderberg, Katarina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Religion – ett ämne under förändring?2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor. Hur ser man på ämnet religion och dess undervisning? Får man med allt från kursplanen? Hur skulle det nya ämnet påverka ämnet religion? Vad anser elever och lärare på en gymnasieskola i Mellansverige? Stämmer deras åsikter överens med vad artiklarna säger som tar upp förslaget? Majoriteten är emot förslaget. De är nöjda med dagens undervisning i religion och den etik som undervisningen tillför. Det finns andra sätt att uppnå de mål som kommittén lagt fram.

  • 794.
    Söderberg, Per-Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Integration bortom det sekulära: En teoretisk undersökning av integrationsbegreppet2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningen syftar till att utforska en postsekulär variant av integrationsbegreppet, genom att kritiskt granska aktuell forskning om integration. Detta genom ett explorativt begreppsstudium som primär metodologisk ansats, ett allmänt litteraturstudium som sekundär ansats, samt ett intersektionellt perspektiv som komplementär teoretisk ansats. Undersökningens postsekulära teoretiska ramverk utgörs av Zygmunt Baumans teori om flytande modernitet, Charles Taylors teori om den dialogiska funktionen, och Seyla Benhabibs teori om deliberativ demokrati. Undersökningen visar på fem centrala dimensioner av det postsekulära integrationsbegreppet; (i) mer än enbart religion, (ii) förändrade maktförhållanden och villkor, (iii) intersektionalitet, (iv) samtida aktivism, och slutligen (v) ideal och visioner. Den första dimensionen syftar till att problematisera den vetenskapliga debatten om postsekularitet, och påpeka dess ensidiga betoning på religion och religiositet i relation till sekulära samhällen. Den andra dimensionen syftar till att undersöka maktförhållanden och villkor, med grund i historiska, ekonomiska, sociala och globala faktorer. En tredje dimension belyser den mänskliga identitetens komplexitet och dess transformation, utifrån maktrelationer och tillhörighetskategorier. Den fjärde dimensionen som trädde fram accentuerade begrepp som deliberativ demokrati, omförhandling, försoning och solidaritet. Fokus lades främst på socialt engagemang och gräsrotsinitiativ som former av aktivism. Den femte och avslutande dimensionen anspelar på idealets och visionernas betydelse, och hur dessa träder fram i samtida sekulär kontext. Med grund i undersökningens resultat, är det möjligt att påvisa hur traditionella förståelser av integrationsbegreppet framträder som otillräckliga och kontraproduktiva i strävan efter jämlik och inkluderande integration. 

  • 795.
    Söderberg, Per-Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Muslimsk identitet och assimilation i det sekulära Sverige: En kvalitativ intervjustudie av det religiösa självförverkligandet utifrån jungiansk teori2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att utifrån jungiansk teori bilda en förståelse för hur assimilation påverkar muslimsk identitet och självförverkligande i en sekulär kontext. Detta genom en fenomenografisk analys av det empiriska materialet, vilket består av kvalitativa intervjuer med troende muslimer. Utöver detta problematiseras Jungs analytiska psykologi i och med hur väl applicerbara dessa teorier är på muslimskt identitetsskapande idag. Undersökningen visar att det svenska sekulära samhället skapar ett assimilationstryck som upplevs av respondenterna i olika grader. Dessa påtryckningar innebär dock inga märkbara negativa tendenser i religionsutövandet bland de medverkande i den utsträckningen att den muslimska identiteten drabbas. Däremot tvingas respondenterna hantera utsatthet baserat på okunskap, rädsla och hat som på intet sätt bör försummas. Slutligen visar sig jungiansk psykologi fungera relativt oproblematiskt i en analys av den här typen. Jungs teorier är dock i behov av viss modernisering för att bättre passa samtida religionsvetenskap.

  • 796.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Att tänka så det räcker2002Inngår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 9 septemberArtikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För drygt tio år sedan gjordes en studie i Upplands Väsby om hur filosofi skulle kunna fungera i undervisning för våra yngsta skolbarn.

    Studien resulterade i boken "Filosofi med barn" (Malmhester, Carlssons) och i den redogörs med noggrannhet för studiens uppläggning, genomförande och resultat. Studien visar att de barn som deltagit aktivt i filosofilektionerna förvärvade en högre grad av abstrakt tänkande än de som ej deltog och därmed även skaffade sig bättre förståelse för matematiska problem och att de utvecklade en god argumentationsförmåga och dessutom blev inre auktoritetsberoende.

  • 797.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Belönat storverk: Bok i dag1992Inngår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 25 novemberArtikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 798.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    "Bildningens väg" viktig text att läsa: Boken1991Inngår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 6 marsArtikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 799.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Ett estetiskt perspektiv: Boken2009Inngår i: Gefle Dagblad, Vol. nov, nr 21Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 800.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Fotbollens Zinedine Zidane och en massa poeter2010Inngår i: Gefle Dagblad, Vol. 14 juniArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikel om elva diktsamlingar där läsningen skett i en strävan att poetiskt förstå Zinedine Zidans handling i fotbollsfinalen 2006, när han gav den italienske spelaren Marco Materazzi en dansk skalle. Diktsamlingarna är följande:

    Sara Hallström: Torg, korg, eko, Norstedts

    Eva Ribich: Det är vatten så långt jag kan se och längre, Albert Bonniers Förlag

    Ann Hallström: Saknaden, Wahlström & Widstrand

    Niclas Nilsson: Love Me Tender, Wahlström & Widstrand

    Bengt Emil Johnson: Aftonsånger, Albert Bonniers Förlag

    Leif Holmstrand: Vid mardrömmens mål, Albert Bonniers Förlag

    Johannes Helldén: Science Fiction, Albert Bonniers Förlag

    Per Thörn: Land ska med lag byggas, Natur & Kultur

    Tomas Löfström och Birgitta Wallin (red): Innan Ganges flyter in i natten. Indiska dikter översatta från hindi, malayalam och engelska, Bokförlaget Tranan/Indiska biblioteket

    Pindaros: Olympiska och pythiska oden, Tolkning och kommentar Ingvar Björkeson, Förord Sture Linnér, Natur & Kultur

    Sture Linnér: Solglitter över svarta djup. Pindaros segerdikter – idrottspoesi om liv och död. Norstedts

13141516171819 751 - 800 of 943
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf