hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
15161718 851 - 882 av 882
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 851.
    Wermke, Wieland
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap. Uppsala universitet.
    Development and Autonomy: On the relation between teachers’ continuing professional development and autonomy2016Ingår i: Att ta utbildningens komplexitet på allvar: en vänbok för Eva Forsberg / [ed] Maja Elmgren, Maria Folke-Fichtelius, Stina Hallsén, Henrik Román, Wieland Wermke, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2016, s. 328-343Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this chapter I want to present considerations about teachers’ continuing professional development (CPD) and how it is related to the autonomy teachers have in their profession in different national contexts. These thoughts relate to my PhD thesis developed in several discussions with Eva Forsberg. This chapter aims to honour her as a very inspiring and influential person to my academic work.

    One aspect of teachers’ CPD that is rather underexposed is the question of the impact of the context as Guskey already writes in 1995 and as it is echoed again in Bolam & McMahon (2004). Instead CPD is often treated as a phenomenon that is universal for all teachers in the world. The character of the field of research on teachers’ CPD as being fragmented in a plethora of often highly context-related individual studies could not contribute to a further conceptualisation of the impact of the context on CPD yet (ibid.). Mostly it is only stated that studies in different national contexts often produce the same results which is seen as prove that there exist universal principles [Sprinthall et. al., already in (1996), as example: Avalos’ review on teachers’ CPD from (2011) in Teaching and Teacher Education]. Consequently, models for successful school and teacher improvement are imported and exported as they were common goods from developed to the developing countries, whereas the respective status can be seen at the league tables of international large scale studies (Steiner-Khamsi, 2010). When such models do not work out then, often teachers’ hostility against reform and change is blamed. This chapter tries to tackle this situation by considering guiding mechanisms that have impact on teachers’ CPD in different national contexts. The idea is to investigate crucial aspects of the teaching profession and examining then their impact on teachers’ CPD. Such an approach might contribute to an understanding of different CPD habits of teachers in different national contexts. In this chapter I focus on one very crucial aspect of the profession: Teacher autonomy. What teachers are allowed to do in their practice is highly context related. By comparing the professional development of teachers in Germany and Sweden as example of teaching professions having different kind of autonomy, I will argue for theoretical considerations – though on a very explorative level – on how particular teacher context related autonomy relates to their continuing professional development. The chapter starts with the presentation of my understanding of teacher autonomy as a multidimensional phenomenon. Then shortly both comparative cases, Germany and Sweden are presented regarding their specific teacher autonomy. In the third part German and Swedish teachers’ perceptions on CPD are presented as they appeared in my PhD studies. In the last part both sections are combined in the earlier mentioned aim of this chapter, a theoretical framework on the relation of teachers’ CPD to teacher autonomy.

  • 852.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap. Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Forsberg, Eva
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    The changing nature of autonomy: Transformations of the late Swedish teaching profession2017Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 61, nr 2, s. 155-168Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses teacher autonomy. It questions a contemporary understanding of the phenomenon that constructs it in terms of a control vs. freedom dichotomy. In relation to Nordic research on teacher autonomy a two dimensional device consisting of institutional autonomy and  service autonomy is presented. The first dimension focus the teaching profession as a collective in terms of rights and duties as well as status. The latter dimension considers the practical aspects of professionals’ work, in schools and classrooms. Teacher autonomy is always about control, exerted internally by the profession itself and facilitated externally by state standards. The analytical device is empirically examined in relation to the development of the Swedish teaching profession since the 1980’s. The autonomy of the Swedish teaching profession has been transformed over the subsequent years. In addition, the restriction of teacher autonomy in recent times is also related to a simplified understanding of the phenomenon through the deregulation, decentralization, changed distribution of responsibilities and marketization reforms of the 1990’s. This development has in some respects led to a reduction of complexity in the Swedish school system and an increased state standardization, which restricts teacher autonomy today.

  • 853.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Forsberg, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Approaching the space issue in Nordic curriculum theory: National reflections of globalization in social studies/citizenship textbook pictures in Sweden, England and Germany2015Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, nr 1, artikel-id 27011Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on globalisation in Nordic curriculum theory by investigating the issue of space. It puts forward an increased interest in the practical levels of schooling and argues globalisation should be investigated not only as a policy phenomenon, but also as instructional matter in different contexts. It presents two perspectives of space, a container and a relational perspective. A distinction between the two perspectives contributes to an understanding of how the world is constructed at different levels of curriculum. The article tests its argument with an explorative social studies and citizenship textbook study in the national contexts of Sweden, England and Germany. It can be shown that all cases differ in their portrayals of globalisation and in the constructions of space related issues.

  • 854.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Salokangas, Maija
    Trinity College Dublin, Ireland.
    Autonomy in education: theoretical and empirical approaches to a contested concept2015Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, nr 2, artikel-id 28841Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Autonomy is a widely used concept in education policy and practice. The etymology of the concept derives from the Greek autonomos ‘having its own laws’ (Oxford Dictionaries, 2015). As such, the debates around the concept circulate around individuals’ or groups’ ability and capacity to self-rule, and the governance and/or constraints, which limit such a capacity. However, autonomy has also been widely contested in philosophy, and as suggested by Rawls (1980), for example, the concept has been defined in a variety of ways. In educational research too, the concept has been debated from varying viewpoints, as, for example, scholars engaged in education history (Smaller, 2015), education sociology and policy (Ball, 2006; Apple, 2002), legal issues (Berka, 2000) and pedagogy (Reinders, 2010; Little, 1995) have all problematised and defined its meaning in relation to education.

    When applied to educational practice, this nuanced and complex concept may indeed mean a variety of things. Take school-level autonomy as an example. Schools are complicated social systems in which multiple actors operate in different roles, and in which one's scope of action may affect the decision-making capacity of that of others. The question of who in a school community may possess autonomy (e.g. the teachers, the principals, or the learners) has fundamental implications for the ways in which the school operates. Also, the matters over which the members of the school community enjoy autonomy have important implications for what school autonomy means in practice. If we consider teacher autonomy more closely, it becomes apparent that teacher autonomy is often understood in terms of a dichotomous pairing of constraint vs. freedom (Wermke & Höstfält, 2014). It could be argued that teacher autonomy is always about constraint, and drawing from Gewirtz's and Cribb's (2009) work, we suggest focussing on the ways in which autonomy is constrained, as well as the matters over which autonomy is enjoyed and by whom. Therefore, teacher autonomy should be distinguished from other forms of autonomy, for example, school or local autonomy. Indeed, increased school autonomy, or local autonomy, as witnessed, for example, in relation to the Friskola movement in Sweden or Academies movement in England, does not automatically grant to teachers an increased scope of action (Kauko & Salokangas, 2015; Salokangas & Chapman, 2014; Wermke & Höstfält, 2014).

    Moreover, the teacher autonomy debate has been influenced by and reflects wider global education trends and international comparisons. Indeed, autonomy has been a central concept in education policy in Nordic countries (Frostenson, 2012) as well as elsewhere (Caldwell, 2008; Glatter, 2012). Recently, this could be seen, for example, in relation to ‘PISA envy’, and the ways in which Finland's consistent success in PISA has been explained, at least partly, through its highly educated and autonomous teaching workforce (Lopez, 2012; Stenlås, 2011). However, as the contributions in this issue highlight, international comparisons concerning teacher autonomy must remain sensitive to the national and local contexts in which teachers operate, and consider what autonomy actually means for teachers in those settings (Salokangas & Kauko, in press; Wermke, 2013).

    It is these complexities, inherent in the concept of autonomy, as well as its practical applications, that this edited collection was set to discuss and offer contributions to varied discourses concerning this important, widely debated, and contested concept. The special issue is divided into two sections. The first section presents three invited essays that offer theoretical perspectives on autonomy. The first two, by Gerald Dworkin and Evert Vedung, respectively, are not educational per se, but offer important conceptual contributions to the discussion. The third essay by Magnus Frostenson discusses the multidimensionality of the concept with a focus on education and teaching. The second section comprises empirical studies that discuss the concept of autonomy in different national and local contexts. The articles report on research conducted in Norway (Christina Elde Mølstadt & Sølvi Mausethagen), Germany (Martin Heinrich), Sweden (Sara Maria Sjödin, Andreas Bergh, Ulf Lundström) and England (Ruth McGinity).

  • 855.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Salokangas, MaijaTrinity College Dublin, Ireland.
    Autonomy in education: theoretical and empirical approaches to a contested concept: Special issue to Nordic Journal of Studies in Educational Policy (NordSTEP)2015Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Autonomy is a widely used concept in education policy and practice. The etymology of the concept derives from the Greek autonomos ‘having its own laws’ (Oxford Dictionaries, 2015). As such, the debates around the concept circulate around individuals’ or groups’ ability and capacity to self-rule, and the governance and/or constraints, which limit such a capacity. However, autonomy has also been widely contested in philosophy, and as suggested by Rawls (1980), for example, the concept has been defined in a variety of ways. In educational research too, the concept has been debated from varying viewpoints, as, for example, scholars engaged in education history (Smaller, 2015), education sociology and policy (Ball, 2006; Apple, 2002), legal issues (Berka, 2000) and pedagogy (Reinders, 2010; Little, 1995) have all problematised and defined its meaning in relation to education.

    When applied to educational practice, this nuanced and complex concept may indeed mean a variety of things. Take school-level autonomy as an example. Schools are complicated social systems in which multiple actors operate in different roles, and in which one's scope of action may affect the decision-making capacity of that of others. The question of who in a school community may possess autonomy (e.g. the teachers, the principals, or the learners) has fundamental implications for the ways in which the school operates. Also, the matters over which the members of the school community enjoy autonomy have important implications for what school autonomy means in practice. If we consider teacher autonomy more closely, it becomes apparent that teacher autonomy is often understood in terms of a dichotomous pairing of constraint vs. freedom (Wermke & Höstfält, 2014). It could be argued that teacher autonomy is always about constraint, and drawing from Gewirtz's and Cribb's (2009) work, we suggest focussing on the ways in which autonomy is constrained, as well as the matters over which autonomy is enjoyed and by whom. Therefore, teacher autonomy should be distinguished from other forms of autonomy, for example, school or local autonomy. Indeed, increased school autonomy, or local autonomy, as witnessed, for example, in relation to the Friskola movement in Sweden or Academies movement in England, does not automatically grant to teachers an increased scope of action (Kauko & Salokangas, 2015; Salokangas & Chapman, 2014; Wermke & Höstfält, 2014).

    Moreover, the teacher autonomy debate has been influenced by and reflects wider global education trends and international comparisons. Indeed, autonomy has been a central concept in education policy in Nordic countries (Frostenson, 2012) as well as elsewhere (Caldwell, 2008; Glatter, 2012). Recently, this could be seen, for example, in relation to ‘PISA envy’, and the ways in which Finland's consistent success in PISA has been explained, at least partly, through its highly educated and autonomous teaching workforce (Lopez, 2012; Stenlås, 2011). However, as the contributions in this issue highlight, international comparisons concerning teacher autonomy must remain sensitive to the national and local contexts in which teachers operate, and consider what autonomy actually means for teachers in those settings (Salokangas & Kauko, in press; Wermke, 2013).

    It is these complexities, inherent in the concept of autonomy, as well as its practical applications, that this edited collection was set to discuss and offer contributions to varied discourses concerning this important, widely debated, and contested concept. The special issue is divided into two sections. The first section presents three invited essays that offer theoretical perspectives on autonomy. The first two, by Gerald Dworkin and Evert Vedung, respectively, are not educational per se, but offer important conceptual contributions to the discussion. The third essay by Magnus Frostenson discusses the multidimensionality of the concept with a focus on education and teaching. The second section comprises empirical studies that discuss the concept of autonomy in different national and local contexts. The articles report on research conducted in Norway (Christina Elde Mølstadt & Sølvi Mausethagen), Germany (Martin Heinrich), Sweden (Sara Maria Sjödin, Andreas Bergh, Ulf Lundström) and England (Ruth McGinity).

  • 856.
    Westin, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Utvecklingssamtal i förskolan: En studie om utvecklingssamtal i en förskola inspirerad av Reggio Emilia-pedagogik2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Förskolans läroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) står att pedagoger i förskolan är skyldiga att skapa en dialog med föräldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle att skapa goda relationer med föräldrarna. Detta uppnås genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia är en speciell pedagogik som bygger på frågor och gensvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera ämnet på ett nytt sätt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv.

    Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola. Syftet är dessutom att ge ökade kunskaper i detta hänseende och att konkretisera vad som är viktigt att tänka på vid ett utvecklingssamtal. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerad intervjumetodik. Frågeställningarna är utformade för att klargöra vad som är viktigt att tänka på när man genomför ett utvecklingssamtal

    Resultatet visar hur viktig pedagogernas inställning till samt genomförande av utvecklingssamtalet är. Det påvisar vikten av att göra goda förberedelser för att uppnå optimalt resultat. De intervjuade pedagogerna anser att Reggio Emilias pedagogik är överlägsen därför att Reggio Emilia-pedagogiken alltid sätter barnets tillgångar främst vilket ger barnet stora möjligheter att lyckas. Reggio Emilia-pedagogikens grundtanke är att barnet synliggörs utifrån sina egna möjligheter. Här finns möjligtvis framtidens pedagogik.

  • 857.
    Westlund, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Det osynliga barnet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 858.
    Wikman, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Om skolattacken i Finland:: ”Hårdare tag i skolan, ger oönskad effekt”2019Ingår i: SVT Opinion, nr 02-oktArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    ”Forskning om att förebygga våld i skolan handlar om enkla saker, som att värna relationer och se till att både du själv och andra mår bra. Det finns enligt forskningen stöd för att ett systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen kan förebygga våld”, skriver Sofia Wikman.

  • 859.
    Wikner, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Förutsättningar för vuxnas lärande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Wikner, E. (2015). Förutsättningar för vuxnas lärande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i Gävle.

     

    Detta arbete är en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsättningar för lärande är vid tre specifika lärandesituationer i samhället samt att undersöka hur förutsättningarna varierar beroende på vad det är man ska lära sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrån en observationsguide vid tre icke-formella lärandesituationer. Resultatet visade att de förutsättningar för lärande som fanns vid observationstillfällena var tidsbegränsningar, lokalens begränsningar, styrgruppsfenomen, förförståelse och ledarnas agerande. De skillnader när det gäller förutsättningar för lärande som fanns mellan lärandesituationerna visade sig inte bero på vad man skulle lära sig. Istället varierade förutsättningarna på grund av mer praktiska saker som vilket utbud på lokaler som fanns, hur lokalen såg ut och hur mycket tid som fanns. Studien använder sig genomgående av Urban Dahllöfs ramfaktorteori och denna teori används även när resultatet presenteras och analyseras.

     

    Nyckelord: förutsättningar för lärande, icke-formellt lärande, vuxnas lärande, ramfaktorteori, observationsstudie.

     

    Keywords: conditions for learning, non-formal learning, adult learning, framefactortheory, observational study.

  • 860.
    Wilke Bozkurt, Angelica
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Integration av nyanlända elever i grundskoleverksamheten: Hur ser det ut i grundskolans verksamheter?2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att kunna bidra med kunskap för lärare gällande hur de kan hjälpa nyanlända eleverna integreras i grundskoleverksamheterna. Den syftar också till att ge en inblick kring lärares syn på integrering av de nyanlända eleverna i de svenska grundskoleverksamheterna och hur integrationen ser ut. I Sverige används två olika metoder för integration som båda har fördelar och nackdelar att ta i beaktning. Både de svenska och de internationella studierna visar att integrationen av nyanlända elever är varierad och prioriteras olika mycket mellan grundskoleverksamheterna. Detta framkommer även i enkätstudien som är gjord utifrån denna studies syfte. Resultatet visar att det finns många brister med integrationen av nyanlända elever i grundskoleverksamheterna. Bland annat saknas stöd till alla nyanlända elever, kunskap gällande hur lärarna ska arbeta med integrationen och tid till att planera en likvärdig utbildning för alla elever.

  • 861.
    Wiréhn, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Att utveckla hälsa hos sina medarbetare: En kvalitativ studie av hälsofrämjares salutogena arbete inom en vård- och omsorgsorganisation2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den arbetsrelaterade ohälsan inom vård och omsorg är ett växande problem. Behovet av att utveckla hälsofrämjande arbete inom vård- och omsorgssektorn är därför stort. Ett hälsofrämjande arbete utifrån ett salutogent förhållningssätt kan vara en effektiv metod och har potentialen att långsiktigt bidra till bättre hälsa bland anställda inom vård och omsorgssektorn. Denna studie har gjorts i uppdrag åt en vård- och omsorgsorganisation som arbetar utifrån ett salutogent perspektiv för att främja hälsa bland anställda. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter Hälsofrämjare inom en vård- och omsorgsorganisation har av att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent perspektiv. För att undersöka studiens syfte användes en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerad intervju som teknik. Resultatet visar att Hälsofrämjarna upplever utmaningar i form av att lyckas motivera andra, att vara den som kommer in med nya infallsvinklar och idéer och att få andra att ändra sitt sätt att tänka och agera. Tid, ekonomiska resurser och att skapa sammanhållning bland personal som inte arbetar under samma tak, är andra aspekter som också uppfattas som utmaningar. Kommunikation, personalens delaktighet och hälsofrämjarnas egen känsla av KASAM (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet), är av stor betydelse för att de ska lyckas med sin uppgift.

  • 862.
    Wärvik, Gun-Britt
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Runesdotter, Caroline
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala universitet.
    Co-production of knowledge on the educational Agora: media activities and 'logics'2019Ingår i: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: Conducting Empirically Based Research / [ed] Elde Mølstad, C. & Pettersson, D., London & New York: Routledge, 2019, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 863.
    Wärvik, Gun-Britt
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Runesdotter, Caroline
    Göteborgs universitet.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Uppsala University.
    International comparisons in Swedish mass media2017Ingår i: Online Programme and Conference App, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The interest in large scale comparative studies of students’ assessment has increased considerably during the last decades and the results have been widely spread in Swedish media. Among the different international surveys of students’ assessment PISA is standing out in publicity, meaning that the results have received an extraordinary significance as an assessment of the education system and education policy. In earlier studies of Swedish media reporting on PISA (Pettersson, 2008; Runesdotter et al., 2015), we could observe a precipitous increase dedicated to the Swedish students’ performance. Particularly the deteriorating results in relation to other countries were focused and have contributed to a publicly embraced debate of the critical state of education in Sweden and demands for political measures in order to improve the education. A point of departure for this paper is that media creates certain conditions for how educational results are classified, regulated and communicated in society (Luhmann, 1996), and has thus become a powerful actor in the making of a comparativistic paradigm (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2015) in education. We consider media as a conglomerate of actors participating in the intersection of science, educational policy, and society, the agora (Nowotny et al., 2003) where the results are communicated and measures proposed. The aim is to analyze how valid statements are produced on the basis of PISA-results: Which kind of actors are present, what kind of comparisons are made and which conclusions are drawn, what is selected by media to be in focus for the reporting. The analysis has a particular focus on the making of diversity and context, and the surveys from 2009, 2012 and 2015.

    References

    Lindblad, S., Pettersson, D. & Popkewitz, T.S. (2015): International Comparisons of School Results: A Systematic Review of Research on Large Scale Assessments in Education. Stockholm Vetenskapsrådet. Luhmann, N. (1996) Social Systems. Stanford University Press: Stanford. Nowotny, H., Scott, P. & Gibbons, M. (2003). Introduction:Mode 2'revisited: The new production of knowledge. Minerva, 41(3), 179-194. Pettersson, D (2008) Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education No 120. Uppsala universitet: Uppsala. Runesdotter, C. Wärvik, G-B., Andersson, E. & Harling, M. (2015). Media attention and representations of national and international ranking lists in Sweden.ECER, 8-11 Sept 2015 in Budapest.

  • 864.
    Wärvik, Gun-Britt
    et al.
    Gothenburg University.
    Runesdotter, Caroline
    Gothenburg University.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    PISA, Communicative Acts and the Media: The Discourse of "Failure" and "Success"2018Ingår i: NERA 2018 - 46th Congress: Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges: Abstracts, 2018, s. 107-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The interest in large-scale comparative studies of students’ assessment has increased considerably during the last decades and the results have been widely spread in media. Among the different international surveys of students’ assessment -PISA is standing out in publicity, meaning that the results have received an extraordinary significance as an assessment of the education system and education policy. The OECD seem to be well-aware of the importance of dissemination and one activity taking place in relation to the presentation of results are press-releases and “newsletters” presenting theresults for media, as well as for policymakers and others in a focused and simplified way. In the paper, we pay special attention to these activities which we consider to be communicative acts (cf. Luhmann, 1996). A point of departure for the paper is that media, through the communicative acts by OECDs strategy for dissemination, creates certain conditions for how educational results are classified, regulated and communicated in society (Luhmann, 1996), and has thus become a powerful actor in the making ofa comparativistic paradigm (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2015) in education. We consider media as a conglomerate of actors participating in the intersection of science, educational policy, and society, the Agora (Nowotny et al., 2003) where the results are communicated and measures proposed. The aim is to analyze how valid statements are produced on the basis of PISA-results: Which kind of actors are present, what kind of comparisons are made and which conclusions are drawn, what is selected by the OECD and the media to be in focus for the reporting. The analysis has a particular focus on the making of diversity and context in terms of “failure” and “success”.

  • 865.
    Yawli, Angelica
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Högläsning i förskolan: En litteraturstudie om högläsningens möjligheter att bidra till barns språkutveckling och förståelse för tryck2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en studie vars syfte är att sammanställa aktuell forskning angående högläsning i förskolan och dess möjliga inverkan på barns språkutveckling och förståelse för tryck. Detta har gjorts för att det utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) kan anses som viktigt för lärare i förskolan att få kunskap om ämnet för att på bästa sätt kunna stötta barns språkutveckling och förståelse för tryck. Sökord som jag använt är reading, preschool, read-aloud, shared reading och print. Efter databassökning valde jag ut artiklar som jag ansåg relevanta för mitt ämnesområde för att i nästa steg läsa och analysera innehållet. Det resultat jag kommit fram till tyder på att högläsning i förskolan kan bidra till att utveckla barns språk och förståelse för tryck men att det är flera yttre faktorer som också påverkar. En komponent som återkommande ansågs som viktig var läraren. De val som läraren gjorde både före, under och efter högläsning är något som enligt forskning inverkar positivt på barns språkutveckling och förståelse för tryck. Särskilt viktigt poängteras lärares vidareutbildning med fokus på högläsning vara för att läraren ska ha förmåga att under högläsning bidra till barns språkutveckling samt deras förståelse för tryck.

  • 866.
    Zackrisson, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Visuellt stöd i förskolan: hur förskollärare använder sig av alternativa metoder för kommunikation2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjälp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, även om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlättas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet där visuell tydlighet och struktur står i centrum. Studien visar på de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsägbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar även de kritiska aspekter som kan finnas runt detta.

  • 867.
    Zetterlund, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    "Alla ska få vara med på båten": En kvalitativ studie om hur föreningar arbetar med inkludering för att främja mångfald2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mångfald är något som svenska idrottsföreningar strävar efter, eftersom det ger goda effekter på samhället och gemenskapen bland alla individer. Syftetmed denna studie är att undersöka hur idrottsföreningar arbetar med inkludering för att främja mångfald. Som metod i studien användes semistruktureradeintervjuer för att kunna undersöka hur föreningarna tänker och resonerar kring inkluderingsarbetetoch det gjordes med ett målstyrt urval där 6 föreningar deltog i studien. Resultatetsom visades var att alla föreningar arbetar med inkludering på ett eller annat sätt och att det finns olika hinder som varje förening handskas med. Slutsatsenman kan dra ifrån detta är att många föreningar vill och kan arbeta med inkludering i föreningar men att det finns olika problematik kring hur man kan göra det. Vissa har större problem med att få in flickor medan andra har mer problem med att rekrytera nyanlända. Detta arbete är en viktig grund för eventuell vidare forskning.

  • 868.
    Åberg, Jessica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Lindberg, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Babblarna som språkmaterial: En intervjustudie om att använda Babblarna som ett material för att stödja de yngsta barnens språkutveckling2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie redogörs för hur några förskolepedagoger arbetar med språkmaterialet Babblarna utifrån deras mål att främja barns språkliga utveckling. Babblarna är ett material som bygger på att användas i barngrupp och som då blir som social aktivitet. Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagogerna ifråga arbetar med Babblarna samt att granska hur de uppfattar att barnen utvecklas genom språkmaterialet. I materialet med Babblarna finns bl.a. som plastfigurer, böcker och spel.

     

    Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer med åtta förskolepedagoger som arbetar inom förskolan och med de yngsta barnen. Det resultat vi fått fram och förskolepedagogernas intervjusvar har tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

    Samtliga förskolepedagoger som deltog i studien uppfattar ett tydligt intresse hos barnen i arbetet med Babblarna. Materialet med Babblarna har dessutom utvecklats vidare av förskolepedagogerna. Genom olika aktiviteter kring Babblarna blir det ett verktyg för att främja barnens språkliga utveckling.

  • 869.
    Ågren, Mathilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    En måltid är mer än maten på tallriken: En kvalitativ intervjustudie om vårdpersonal och måltider på ett äldreboende2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är inte bara maten på tallriken som ger något utan hela måltiden och sällskapet som kan bidra till lycka och gemenskap hos de äldre. Studiens syfte var att undersöka hur vårdpersonal arbetar med måltidssituationen för äldre. Bakgrunden till den här studien är att måltiden kan ses som ett socialt umgänge. Det kan vara det som bidrar till att äldre lämnar sitt rum och umgås med andra. För äldre människor blir måltiden en av de sysselsättningar som ändrar hur dagen planeras, antingen blir måltiden en höjdpunkt eller en besvikelse. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer där utgångspunkten var en intervjuguide under intervjun. Urvalet var sex respondenter på ett äldreboende. Resultatet visade att vårdpersonalen arbetar med måltider genom att de fokuserar på att försöka skapa en lugn miljö vid måltiderna och ett trevligt uppdukat bord. När olika händelser uppstår, t.ex. att de äldre spiller eller är högljudda försöker de lösa problemet så att de lugnar ner sig. Det visades också att ingen av respondenterna har en utbildning med fokus på äldre. 

  • 870.
    Åkerblom, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Discourses of lifelong learning: health as a governing technique in the shaping of the Swedish population2019Ingår i: International Journal of Lifelong Education, ISSN 0260-1370, E-ISSN 1464-519X, Vol. 38, nr 3, s. 287-300Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focus on how the Swedish population is shaped into desirable citizens as resources for the nation’s prosperity. The aim is to analyse how health operates as a governing technique in discourses of lifelong learning. Within such current discourses the population is today described as generally well-educated and healthy, but not educated or healthy enough. When constructed as being in need of enhancement, measures of learning are suggested for regulating certain groups of the population into becoming what is regarded as desirable. Making use of Foucault’s notions of governmentality and genealogy, white and green papers from the Ministry of Health and Social Affairs from 1930s and today (2017) are analysed. The analysis shows that although the population is described as having different problems originating from ignorance, the solutions that are suggested in the different time periods are basically the same. The relation between learning and health is described in different ways in the 1930s and the present. In the 1930s learning is explained merely as a means to achieve a healthy population while in the present health is described both as a prerequisite and as an effect of learning. Further, there is also a difference in how the governing is conducted. 

  • 871.
    Åkerblom, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Governing of the nation: Generation Pep as a biopolitical strategy2019Ingår i: Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243, s. 1-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores how the well-being of the Swedish population has become a joint responsibility in the mission to shape desirable and proper citizens. This is done by studying an organisation called Generation Pep (GEN-PEP), which was established as a measure to foster a well-functioning population both now and in the future. The article draws on a post-structural and discursive theorisation inspired by the work of Michel Foucault and his concept of governmentality, with the specific aims of studying how GEN-PEP functions as a biopolitical strategy aimed at fostering a desirable population and identifying governing techniques mobilised within and through the project. The population is described as having failed to function well and that this should be remedied by creating measures that are indirectly aimed at children as future useful citizens. The measures are legitimised by highlighting the population’s ill-health. As a result of ‘experts’ and national role models telling these truths, the governing reflects the idea that a power similar to sovereign power needs to be re-established, where e.g. philanthropists contribute to and enable the project’s strategies and measures. The measures taken are described as a mutual responsibility, with parents being made especially responsible for correcting faults in accordance with the suggested solutions. GEN-PEP functions as a biopolitical strategy in which corporations, philanthropists and celebrities are encouraged to work together to improve the well-being of the nation.

  • 872.
    Åkerblom, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    The will to include - education for becoming a desirable citizen2019Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Contemporary understandings about the importance of a ‘desirable population’ have become intimately related to the pursuit of education and lifelong learning. In order to enable this, higher education operates as a technology for shaping desirable citizens. This paper focuses on a project in Sweden that aimed to include students with intellectual disabilities in higher education. Drawing on Foucault’s notion on governmentality and subjectivity, the analytical focus is on which kinds of subjects are created in and emerge from the project’s policy documents. The prospective students emerge as different and in need of special measures and are assigned particular knowledge that creates expectations and opportunities for them to regulate and foster themselves as desirable subjects in spaces where governing techniques such as surveillance and confession operate. Rather than including these students, the measures instead lead to further exclusion by creating, manifesting and reproducing the otherness it was supposed to counteract.

  • 873.
    Åkerblom, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Constructing a healthy, knowledgeable and well-educated citizen: motivational interviews and physical activity on prescription2017Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 39, nr 3, s. 320-332Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent decades education has been suggested as an important solution to current problems of the population?s health. A high level of education in general is construed as essential for the nation?s well-being and competitiveness. In this article we problematise the ways in which discourses on education, learning and health have become interlinked. Drawing on a post-structural theorisation inspired by Michel Foucault, we analyse Swedish policy documents on education and public health and direct our attention to how the healthy citizen is shaped and fostered. We illustrate how the healthy citizen emerges in opposition to the non-healthy, non-desirable and abnormal citizen. Citizens are made responsible for identifying their deficits and suggesting solutions. Governing techniques, such as motivational interviews and physical activity on prescription, operates in order to shape such citizens. Through these techniques, a confessional relation emerges, where citizens are invited to disclose their deficits and problems and in so doing shape themselves in a desired way.

  • 874.
    Åkerblom, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Pedagogik.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet.
    Constructing the healthy citizen2016Ingår i: NERA 2016 Social Justice, Equality and Solidarity in Education: Book of abstracts, 2016, s. 234-234Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Lifelong learning is promoted as a means to solve a range of problems in contemporary society, with the aim of Sweden being the most knowledge intense society in the globalised world. In order to realise such society, citizens need to be active, employed and competitive on the labour market. (bill. 2001/02:1). A central topic emerging the last decade, construed as central in order for Sweden to be in the forefront in the world, is health. Citizens need to become and stay healthy. This paper directs interest at how such discourse on learning and health emerge and is shaped in current policy making on education and public health. What healthy citizen is being shaped, with what capabilities and how is such a citizens being shaped and fostered?

    The paper draws on a poststructural discourse analysis, inspired by the work of Michel Foucault (1991, 2003, 2006) and his concepts governmentality and technologies of the self. In such perspective, power and governing are practices that shapes, leads and influence the way people behave and act. A governmentality perspective makes visible in what ways, and with what techniques, such shaping plays out, constructing a self-regulating citizen.

    Analysing green and white papers on learning and public health, we illustrate what healthy subject is being shaped and fostered, and through what techniques. By doing so, we contribute to existing governmentality analyses, which only, to a limited extent, has focused on the intersection of learning and health.

  • 875.
    Åkerblom, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Florin, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Hedlund, Elisabet
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    The desirable University in a Knowledge Economy society2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The picture of contemporary societies in the political discussions is basically stories about a globalized knowledge-based economy market that nations in one way or another has to relate to. In a Swedish context Higher Education Institutions (HEI) appears as a guarantee for Sweden's opportunities on that market. As an insurance and as an answer to societies need to control HEI a changed quality system is discussed in Government Communication 2015/16:76. In that text internal quality assurance and external control appears as a necessity as well as associations with networks like OECD, EC, EUA, EQAF, EURASHE, BFUG, and ENQA and so on. In that framework each university is assigned as responsible (Government Communication 2015/16: 76; Education report 2015/16: UbU9) for its own internal quality assurance. The aim of this article is to visualize implicit control mechanisms that may appear in the new internal quality assurance system and in that the construction of the desirable university as they occur in Bill 2015/16:76 and Report 2016:15.

    Six years earlier a Bill 2009/10:149, the so-called Bill of freedom, pronounced an ambition to give HEI a higher degree of freedom. In that Bill the government emphasizes the importance of coordination and cooperation regarding internal organization within HEI nationally and internationally. At the same time the government decided to implement a new quality assurance system according to Bill 2009/10:149. In short, Bill 2009/10:149 resulted in that Sweden’s quality assurance system was questioned by ENQA and caused the exclusion of membership. As a consequence of that a new quality assurance system was implemented (Bill 2015/16:76; Report 2016:15). One of the main purposes with the new quality system was that Sweden once again should become a full member of ENQA. Requirements for coordinated internal organizations in accordance with Bill 2009/10:149 and the need of the network and Sweden’s desire to belong to the ENQA create and display the paths possible for universities to choose. In that context we have chosen to analyze two texts, Report UKÄ[1] 2016:15 and Government Bill 2015/16:76 with purpose to visualize implicit control mechanisms that may appear in the new internal quality assurance system.

    Method

    Quality assurance system can be seen as a disciplinary technology with a purpose to control activities, actions and organizations (Foucault, 2003b). In this article we draw on Foucault’s concepts governmentality and discourse analysis to visualize implicit governance and the construction of desirable university (Foucault, 2003a, 2006). Freedom can be seen as an expression of power and is based on making the right choices according to what’s produced as desirable (Foucault, 1982; Rose, 1999). Disciplinary power is characterised by the normalising system of punishment and reward (Foucault, 1980, 1983). We will problematize the constructed need of quality assurance and the desire to belong to networks and what this may be a response to. Network is seen as desirable and cooperation and coordination is portrayed as a prerequisite for national HEI in a globalized knowledge-based economy market. Larsson (2015) argues that “Meta-governance of network should thus be understood as type of governance directed towards organizations that participates in network which the meta-governors tries to control at a distance without shattering their formally autonomous character” (pp 174). Our starting point is that policies are an expression and a part of current discourse, i.e. manifestations which are made possible in and through discourses, in this case by the construction of the desirable university.

    Expected outcome

    Changes in policies regarding the governing of HEI are powered by a tangle of wires of national, international and supranational governing mechanism. A contribution to current discussions regarding governing of HEI and autonomy could be that our research shows that implicit control mechanisms could contribute to uniformity through meta-governance as a way to provide conduct of conduct of organizations that take part in networks. Network is described as desirable since they can offer a connection between the state and the civil society. Disciplinary power shows itself in the identification of problems, in that, quality assurance system is a way to create and display the paths possible for universities to choose and to discern the undesirable. Another possible contribution may be the identification of the desirable university in the discourse of the role that HEI has in a society constructed as being on a globalized knowledge-based economy market.

    References

    Foucault, M. (1980) Prison talk. In C. Gordon, red. Power/Knowledge. Selected interviews & other writings 1972-1977, s 37-54. New York: Pantheon

    Foucault, M. (1982). The subject and power. In J. D. Faubion. (eds.). Essential Works of Foucault 1954-84, vol 3, s 326-348. London: Penguin Books

    Foucault, M. (1983). The Subject and Power. Afterword. In H. L, Dreyfus & P. Rabinow. (eds). Michel Foucault: Beyond Structuralism and Hermeneutics. Chicago: The University of Chicago Press

    Foucault, M. (2003a). Regementalitet i Fronesis Lag och ordning 14-15 Göteborg: Tidskrift föreningen Fronesis.

    Foucault, M. (2003b). Övervakning och straff: fängelsets födelse. (4., översedda uppl.) Lund: Arkiv.

    Foucault, M. (2006). Biopolitikens födelse i Wennerhag, M & Unsgaard (red.) (2006) Fronesis Liberalism 22-23 Göteborg: Tidsskriftsföreningen Fronesis

    Larsson, O. (2015). The governmentality of meta-governance: identifying theoretical and empirical challenges of network governance in the political field of security and beyond. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2015. Uppsala.

    Proposition 2009/10:149 En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor. Stockholm: Utbildningsdepartementet

    Rapport 2016:15. Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Stockholm: Universitetskanslerämbetet

    Regeringens skrivelse 2015/16:76. Kvalitetssäkring av högre utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet

    Rose, N. (1999) Powers of Freedom: reframing political thought. Cambridge: Cambridge University Press

    Utbildningsutskottets betänkande 2015/16: UbU9. Kvalitetssäkring av högre utbildning. Stockholm: Utbildningsutskottet

    [1] The Swedish Higher Education Authority (Universitetskanslerämbetet, UKÄ). UKÄ has been given a mandate to develop and implement a new national system of quality assurance of higher education.

  • 876.
    Åslund, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Pettersson, Linnéa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    "En hälsofrämjande förskola - utvecklande förhållningssätt": En delutvärdering kring en kommuns pågående projekt angående barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar i dagens förskolor startade en mellansvensk kommun ett projekt vars syfte var att öka pedagogers kunskaper kring ämnet samt utveckla och förbättra de kommunala förskolorna. Syftet med denna studie är att göra en delutvärdering av kommunens projekt ” En hälsofrämjande förskola – utvecklande förhållningssätt” för att granska projektets syften och mål är på väg att uppnås eller har uppnåtts.

    Studiens metod är influerad av kvantitativa studier och empirin bygger på enkäter som sedan sammanställdes samt analyserades och tolkades utifrån bland annat Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010) samt relevant litteratur. Datainsamlingen skedde med enkäter till kommunens alla förskolechefer, specialpedagoger och pedagoger. Enkäterna var formulerade med både strukturerade och ostrukturerade frågor.

    Resultatdelen är uppdelade i fem kategorier; Värdet av kunskaper, Perception kring delaktighet och den fysiska miljön, Uppfattningar om förtydligande arbetssätt, Uppfattningar om kulturell och språklig bakgrund samt Förberedande verksamhet.

    Resultaten indikerar på tydliga skillnader i svaren mellan de olika arbetsgrupperna, där förskolecheferna och specialpedagogerna i stor utsträckning delar samma syn på projektets förlopp till skillnad mot pedagogernas.

    Studien avslutas med en diskussionsdel där studiens metod samt resultat diskuteras. Hur kommer det sig att svaren skiljer sig åt så pass mycket mellan de olika arbetsgrupperna? Påverkar arbetspositionen informationsflödet angående projektet? Forskning säger att miljön i förskolan är oerhört viktig, stämmer detta med resultaten i studien? Dessa frågor och mer diskuteras. Studien avslutas sedan med en slutsats där det bland annat framkommer att AKK, bildstöd och teckenstöd är återkommande arbetssätt som de arbetar med, att svaren skiljer sig åt mellan de olika arbetsgrupperna samt att projektet har en lång väg kvar till att uppnå vissa av sina mål.

  • 877.
    Åström, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Innebandytränares upplevda genusskillnader: En intervjustudie om ledarskap, genus och jämställdhet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka innebandytränares upplevda skillnader vad gäller att leda flicklag/damlag kontra pojklag/herrlag, hur de resonerar kring kvinnligt respektive manligt ledarskap samt hur de ser på svensk dam- och herrinnebandy. Fyra män och en kvinna i åldern 37-47 år har intervjuats och metoden som användes var semistrukturerad intervju. Resultatet visar att det finns flera skillnader i att leda lag med olika könstillhörighet, men den största skillnaden är hur de kommunicerar inom gruppen. Killar kommunicerar på ett rakt och hårt sätt, medan kvinnor gör det på ett mjukt sätt. Informanternas resonemang kring ledarskap visar att skillnader i sätt att leda inte beror på ledarens kön, utan på individen, men att kvinnor i jämförelse med män har en större förmåga att i sitt ledarskap se varje individ i gruppen och få denne att trivas, medan män använder ett tydligare och hårdare språk. Dam- och herrinnebandy i Sverige är inte jämställt, men det har skett en förbättring. Herrinnebandyn dominerar fortfarande när det gäller antal spelare och ledare, uppmärksamhet i media och ekonomiska förutsättningar. Den största skillnaden innebandymässigt är den fysiska styrkan.

  • 878.
    Örnehag, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan: utifrån professionernas upplevelse inom den kommunala skolan, socialtjänsten och vård- och omsorg2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ undersökning om samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan mellan olika kommunala verksamheter och professioner. Undersökningens syfte är att undersöka samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan (SIP). Mer specifikt avser jag att studera skolan, socialtjänsten och omsorgens upplevelser av svårigheter, möjligheter och utvecklingsmöjligheter vid samverkan över professionsgränserna. Resultatet av undersökningen baseras på kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som tillämpats i undersökning baseras på tidigare studier om samverkan samt socialkonstruktivistisk teori vilket använts som en övergripande teori för att analysera det empiriska materialet. Frågeställningarna som kopplas till undersökningen är följande: Hur beskrivs samverkan mellan de olika professionerna vid SIP? Vilka faktorer påverkar samverkan på ett positivt sätt respektive negativt vid samverkan över professionsgränserna? Hur kan samverkan över professionsgränserna vid SIP utvecklas för att motsvara de olika professionerna/verksamheternas förväntningar?

    Slutsatserna av undersökningen är att samverkan ses som ett viktigt instrument för samordna insatserna kring den enskilde individen och att denne ej ska hamna mellan stolarna. I realiteten framgår att det finns olika hinder som påverkar samverkan negativt och som överensstämmer med tidigare studier om samverkan. Ett antal hinder och dilemman för samverkan har identifierats i undersökningen såsom hierarkiska strukturer, feedback, beslutsmandat med mera.

  • 879.
    Östblom, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Materialkostnader i skolans textilslöjdundervisning: Hur lärare upplever prioriteringarna i textilslöjden2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 880.
    Österlund, Liza
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Elever i årskurs 6 och deras inställning till ämnet Idrott och hälsa: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våra barn och unga mår idag allt sämre fysiskt och psykiskt. I samband med det ökar även problemet med inaktiva och stillasittandet barn. Skolan är en viktig arena och ämnet Idrott och hälsa har en betydande roll för att skapa fysiskt aktiva barn och unga. För att minska stillasittandet bland unga behöver vi veta vad som får elever att vilja delta på idrottslektioner. Motivation ses som centralt för att kunna förstå det mänskliga beteendet. Därför var syftet med studien att undersöka elevers inställning och motivation till ämnet Idrott och hälsa. Studien undersökte även hur eleverna upplever sin idrottslärares förmåga att motivera till ett deltagande. Metoden i studien är semistrukturerade intervjuer, då intervjuer lämpar sig bra när man vill undersöka människors tankar, känslor eller upplevelser. I en storstad i Sverige har tre elever i årskurs 6 intervjuats. Resultatet visade att eleverna hade en positiv inställning till skolämnet Idrott och hälsa. Motivationen ökade när de tyckte någon aktivitet var rolig eller när de kände sig duktiga, vilket ökade känslan av meningsfullhet Alla tre elever upplevde sin idrottslärare motiverande genom att han var sträng och snäll. 

  • 881.
    Östling, Marcus
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Att arbeta med musik i förskolan: En enkät- och intervjustudie om musik som ett didaktiskt verktyg för lärande2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musiken har få nedslag i förskolans läroplan (Skolverket, 2016). Förskollärare och barn­skötare har därför inga tydliga riktlinjer att förhålla sig till i planering och utförande av musikaktiviteter tillsammans med barnen. Det skapas därför en komplexitet i arbetet med musik. Ytterligare kunskap behövs inom detta område och därför syftar studien till att synliggöra didaktiska överväganden i planering och utförande av musikaktiviteter i förskolan. Detta kan således leda till att inspirera flera att implementera musik i förskoleverksamheten. Studien fokuserar närmare på hur musik värderas och används som ett didaktiskt verktyg för lärande. Detta genomförs med hjälp av en enkätstudie riktad mot verksamma förskollärare och barnskötare (30 deltagare) och en intervju. Studien har ett didaktiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt och resultatet analyseras och kopplas till den didaktiska triangeln (Wahlström, 2015) och de didaktiska frågorna vad, varför och hur (Ferm Thorgersen, 2012).

     

    Studiens resultat fastställer att musiken är en verksam metod för att främja barns utveckling inom flera områden som till exempel språk, matematik, naturkunskap och rörelse. Resultatet synliggör didaktiska överväganden, hur musikaktiviteter utformas och vad som prioriteras i planering och utförande. I studien synliggörs också olika arbetssätt och förskollärarnas och barnskötarnas relation till musik. Genom att bidra med ny kunskap kan studien därmed underlätta för andra att arbeta med musik tillsammans med barn i förskolan. Om det finns tydliga mål för lärandet och aktiviteten präglas av barnens inflytande kan detta bidra till givande och lustfyllda musikstunder i förskolan.

  • 882.
    Östlin-Gustafsson, Anethe
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Bildkommunikation med barn som har autism: En kvalitativ studie kring hur och varför bilder används som ett alternativ till verbal kommunikation2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
15161718 851 - 882 av 882
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf