hig.sePublications
Change search
Refine search result
1718192021 951 - 1000 of 1020
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 951.
    Vilhelmson, Pär
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Business administration.
    Källquist, Tomas
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Business administration.
    Kamratgranskning: en väg till fördjupade lärprocesser?2012In: I mötet mellan vetenskap och lärande: 13 högskolepedagogiska utmaningar / [ed] Göran Fransson & Helena Hammarström, Gävle: Gävle University Press , 2012, p. 161-180Chapter in book (Other academic)
  • 952.
    Voxblom, Helena
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Warodell, Jenny
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    "Den innehåller ju ganska mycket - tiden vid datorn": en studie om datoranvändning i förskolan2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan använda datorn för att främja barns lärande. För att motsvara syftet har sex förskollärare från två olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förväg formulerade frågor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna ställdes också ett antal uppföljningsfrågor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att därefter sammanställas och presenteras som resultat. Majoriteten av intervjupersonerna anser datorn vara ett viktigt och positivt inslag i förskolans verksamhet. Via datorn erbjuds barn möjlighet att lära på ett roligt sätt. Förutom att vara underhållande bidrar datorspel, datorprogram, bildvisning och informationssökning via Internet till pedagogiska fördelar och möjliggör bland annat kognitiv utveckling för barn. De val- och individualiseringsmöjligheter datorn medför bidrar vidare till att barn erbjuds möjligheter till lustfyllt lärande. Pedagogens roll anses vara vägledande med strävan att inspirera barn i deras lärande.

  • 953.
    Wahlström, Marie
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Thalén, Hanna
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Fem individers uppfattningar om fenomenet livskvalitet: En fråga om mänskliga värden och förhållningssätt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Människor har i alla tider funderat kring vad livskvalitet innebär och begreppets innebörd har varierat över tid. Levnadsstandard har länge varit ett mått på livskvalitet, men denna syn har kritiserats allt mer för att inte ta hänsyn till mänskliga värden. I och med en förbättrad levnadsstandard har samhället blivit mer individualistiskt som innebär stora valmöjligheter för individen att bestämma hur den vill leva sitt liv. Detta väckte vårt intresse att studera vad människor i vår tid värderar i sina liv och varför? Syftet med denna studie var att undersöka hur människor i dagens samhälle uppfattar fenomenet livskvalitet. Vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet består av fem informanter mellan 22 till 83 år som befinner sig i olika livssituationer. Resultatet visar att informanternas uppfattning av fenomenet livskvalitet karaktäriseras av mänskliga värden som att känna gemenskap, uppleva frihet och att utvecklas som människa. Informanterna uppfattar även att livskvalitet är något som skapas i vardagen och påverkas av deras olika förhållningssätt till livet. Dessa delar samverkar och bidrar till en upplevelse av välbefinnande och tillfredställelse med livet som helhet.

  • 954.
    Walldén Hillström, Kristina
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Curriculum studies. Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    I samspel med surfplattor: Om barns digitala kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan2014Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis explores how children and teachers interact with tablet computers in everyday activities in preschool. The study focuses on how teachers organise the digital activities, how children make sense of institutional frameworks when interacting with their peers in these activities and how children access and organise their participation in digital activities. Of particular interest are the digital competencies displayed by children as they participate in digital activities with teachers and their peers.

    The empirical data was collected during an eight-month video ethnographic study of children between the ages of three and five at a Swedish preschool. The video recordings and field notes were collected during participant observations and analysed using an ethnomethodological approach to conversation analysis. Detailed attention was given to embodied features of interaction, which was critical for the analysis. In terms of findings, the thesis shows that when participating in collaborative interaction with tablet computers the children also oriented themselves towards - and renegotiated - the institutional conditions they found themselves in. The children´s digital competencies were demonstrated by the way they dealt with the technology and navigated and solved problems in the applications they used. The children were found to have developed access strategies for their participation in digital activities. The children also oriented themselves to socially expected ways of participating in the activities. The results also show that the digital competencies required by children in digital activities are dependent on the collective work of the participants in these activities. This study demonstrates the importance of studying children's digital competencies in relation to how they use digital technologies in specific social contexts, and that the introduction of tablet computers in a preschool context involves complex interactional work for teachers and children alike.

  • 955.
    Wallin, Olof
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Att få ut mest av sitt lag2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 956.
    wallin, viktoria
    University of Gävle. University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Interaktion mellan lärare och tvåspråkiga barn i förskolan.2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation?

     

    Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation. Arbetets teoretiska bakgrund  utgår i från ett sociokulturellt perspektiv. Lev Vygotskijs syn på hur barn lär genom interaktion med andra människor är ett återkommande inslag i bakgrundstexten.

     

    I undersökningen deltog fem barn. Denna grupp barn representerade tre olika nationaliteter och hade varit inskolade på förskolan olika lång tid. Resultatet visar att kommunikationen mellan de i studien uppmärksammade barnen och dess lärare är sällan förekommande. I de situationer som uppmärksammats i den här studien använder sig barnen av ett högst begränsat kroppsspråk, verbalt språk samt mimik. Ofta förblir lärarnas försök till kommunikation obesvarade.

     

    Nyckelord: förskola, icke-verbal, kommunikation, tvåspråkiga barn, social interaktion.

     

  • 957.
    Wallström, Emma
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Specialpedagogisk kompetens i arbetet för en inkluderande skola: en intervjustudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av denna studie visade att i en inkluderande skola kan lärarna bemöta alla typer av elever. En viktig aspekt var att eleverna trivdes och att de hade en plats i gruppen bland alla andra. För att inkludera eleverna var den specialpedagogiska kompetensen betydelsefull. Även flertalet forskare jag använt mig av i uppsatsen ansåg att den specialpedagogisk kompetens var betydande för att kunna inkludera alla elever i undervisningen.

  • 958.
    Wedin Bergström, Teres
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Pedagogiska hjälpmedel för barn med koncentrationssvårigheter: en undersökning om vilka material/hjälpmedel som finns till hjälp för barn och pedagoger i förskolan2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka material/ hjälpmedel som används för att hjälpa barnen med koncentrationssvårigheter i förskolorna och att undersöka vilka för- och nackdelar pedagogerna ser med materialet/ hjälpmedel.

    Metod

    För att undersöka vilka material/verktyg som finns i verksamheterna gjordes en webbenkät.

    Webbenkäten korsanalyserades med en intervju som gjordes i en särskoleverksamhet.

    Resultat

    Resultatet av enkäten visade att pedagogerna använde olika färdiga material samt egenutvecklat material. Det positiva som framkom var att alla barn oavsett behov gynnades av att arbeta med materialet. Det negativa var att pedagogerna ansåg att de hade för lite schemalagd tid att leta efter passande material.

    Betydelse för läraryrket

    Min förhoppning är att denna undersökning ska hjälpa pedagoger i förskoleverksamheter med att lättare kunna söka passande material till barngrupperna. Min förhoppning är också att ge pedagoger en liten fingervisning om var de kan finna information gällande hjälpmedel för barn med behov.

  • 959.
    Wedin, Karin
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Elgh, Carola
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Ska man behöva kasta en molotowcoctail?: en undersökning om hur IV-elever upplevt sina senare år i grundskolan2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 points / 22,5 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgå från den enskilda eleven. Många elever upplever idag att så inte är fallet. De senaste åren har elever som är obehöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet ökat i antal. 1998, då de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.

    Studiens syfte är att undersöka möjliga faktorer som påverkat ungdomars högstadietid så negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts på personligt och allmändidaktiskt bemötande. Genom att anta elevperspektivet tar undersökningen till vara elevernas egna upplevelser av högstadietiden.

    Tidigare forskning inom området påvisar att elevperspektivet blir allt vanligare. I två avhandlingar, som redogörs för i examensarbetet, framförs elevperspektivet och där talas speciellt om två faktorer som är viktiga för eleverna. Det är lärarens elevsyn och huruvida eleverna känner meningsfullhet i skolarbetet. Avhandlingarna visar även att undervisningen bör utgå från elevens vardag och kultur om den ska bli meningsfull och motivera eleverna till fortsatt lärande.

    Undersökningen tar avstamp i tidigare forskning men försöker belysa ett kunskapsglapp genom att sammanföra två viktiga faktorer i samma studie, personligt och allmändidaktiskt bemötande. Vidare ges ett antal förslag till fortsatt forskning av faktorer och samband som hade fyllt en funktion för det här examensarbetets fortskridande.

    Undersökningen utfördes på det individuella programmet i en kommun i Mellansverige. Två metoder användes, dels en enkätundersökning i vilken 48 elever deltog och dels intervjuer med 8 elever. Enkätfrågorna är utformade med fokus på personligt och allmändidaktiskt bemötande men även på faktorer som eleverna själva upplever kan ha påverkat deras högstadietid. Intervjuerna har utförts för att fördjupa enkätfrågorna och för att upptäcka eventuella perspektiv som har förbisetts.

    Enkäternas svarsfrekvens är 98 %. Resultatet visar att en majoritet av eleverna saknar att bli sedda som egna individer och att både det personliga och det allmändidaktiska bemötandet är av stor betydelse för eleverna. Resultatet visar även på vikten av att eleverna behöver känna sig lyssnade på och respekterade. En slutsats i undersökningen är att eleverna upplever sig ha mycket kunskap om sina egna behov. Det är en tydlig motivationsfaktor för eleverna att aktivt få delta i sin utbildning och skolgång.

  • 960.
    Wenestam, Claes-Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Lindgren, Ulla
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Curriculum studies.
    Uncertain effects of teacher education on student teachers´ways of thinking about their personal competence.2011In: Becoming a teacher: Nordic Perspectives on Teacher Education and Newly Qualified Teachers / [ed] Ulla Lindgren, Finn Hjardemaal, Sven-Erik Hansén & Kaj Sjöholm, Vasa: Åbo Akademi , 2011, p. 106-124Chapter in book (Refereed)
  • 961.
    Wennberg, Pia
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Förebyggande arbete mot mobbning i skolan: En intervjustudie med två rektorer2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna använder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien är den stora förekomst av mobbning som finns i skolans värld och hur försöken till att bekämpa mobbningen går till. Metoden för studien bygger påintervjuer gjorda me dtvå rektorer från två kommuner. I intervjuerna ställdes frågor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvänder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning. De likabehandlingsplaner och modeller som skolorna har visar sig vara effektiva då de leder till minskad förekomst av mobbning och en tryggare miljö i skolan. Resultatet från dessa två skolor visar vidare att det ej endast är dessa likabehandlingsplaner och mobbningsmodeller som gör att mobbning minskar och miljön blir tryggare utan att det är i största del det värdegrundsarbete som skolan väver in i all undervisning.

  • 962.
    Wenngren Sälj, Karin
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Samtalet i förskolan: förskollärarens möjligheter till social kommunikation2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De ursprungliga frågorna inför denna uppsats var ’Hur förstår förskollärare samtalets plats i förskolan och hur ser förutsättningarna ut för samtal mellan barn och pedagoger i förskolan?’. Ganska snart kom en stor del av fokus dock att hamna kring problematiken runt att samtalet hotas av de stora barngrupperna som pressat pedagoger och barn mot en situation där frånvaron av det bra samtalet bara är en del av förskollärarnas oro. Bakgrunden till arbetet är ett projekt om ’social kommunikation och språk’ i samarbete mellan Högskolan i Gävle och Gävle kommun med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Uppsatsen är en del i projektet och har skrivits parallellt med arbetet som förskollärare. 

    Syftet har varit att ta reda på mer om vilken plats samtalet har i förskoleverksamheten. Genom att intervjua sju erfarna förskollärare från sju olika förskoleområden, som också är representanter för elevhälsoteamet på sitt område ville jag få en bild av deras syn på samtalen mellan barnen och dem. Intervjuerna har gjorts via telefon, spelats in och transkriberats ordagrant. Intervjuerna har varit halvstrukturerade med både fasta och öppna frågor. Materialet har analyserats induktivt genom att det i fragment och omgångar kategoriserats. De kategorier som slutligen hittades samlar förskollärarnas uppfattning om vad det bra samtalet är, vilka organisatoriska tillgångar och hinder som de beskriver och sist några lösningar för hur samtalet kan få utrymme. Det empiriska materialet har också kompletterats med studier av tidigare forskning på området. 

    I resultatet beskrivs först förskollärarnas syn på de förutsättningar de anser krävs för att bra samtal ska uppstå, kunskaper om samtalet som kan spåras hos informanterna och de upplevelser som de menar uppstår runt samtalet. Tyngdpunkten ligger på de organisatoriska tillgångar och hinder som de tar upp. Framför allt kommer det då att handla om konsekvenserna av de stora barngrupper informanterna upplever är ett stort hinder för inte bara samtal utan verksamheten i stort. Miljön är också en viktig faktor för samtalet liksom det faktiska antalet pedagoger utspridda över dagen. Ett intressant resultat som framkom handlade om att samtalet gärna uppstår när både barn och pedagoger upplever en frihet i tid och rum, från krav och stress. Sist är samlat förskollärarnas lösningar på bristen av tid till samtal. Då handlar det om gruppens betydelse för individens språkutveckling, lässtunderna, stödtecken, och organisationen av miljön och rutinerna.

  • 963. Order onlineBuy this publication >>Wenngren Sälj, Karin
    Samtalet i förskolan: förskollärarens möjligheter till social kommunikation2017In: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, p. 51-81Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 964.
    Wermke, Wieland
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education.
    Contextualising teachers’ professional autonomy in time and space2013Conference paper (Refereed)
  • 965.
    Wermke, Wieland
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science. Uppsala universitet.
    Development and Autonomy: On the relation between teachers’ continuing professional development and autonomy2016In: Att ta utbildningens komplexitet på allvar: en vänbok för Eva Forsberg / [ed] Maja Elmgren, Maria Folke-Fichtelius, Stina Hallsén, Henrik Román, Wieland Wermke, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2016, p. 328-343Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In this chapter I want to present considerations about teachers’ continuing professional development (CPD) and how it is related to the autonomy teachers have in their profession in different national contexts. These thoughts relate to my PhD thesis developed in several discussions with Eva Forsberg. This chapter aims to honour her as a very inspiring and influential person to my academic work.

    One aspect of teachers’ CPD that is rather underexposed is the question of the impact of the context as Guskey already writes in 1995 and as it is echoed again in Bolam & McMahon (2004). Instead CPD is often treated as a phenomenon that is universal for all teachers in the world. The character of the field of research on teachers’ CPD as being fragmented in a plethora of often highly context-related individual studies could not contribute to a further conceptualisation of the impact of the context on CPD yet (ibid.). Mostly it is only stated that studies in different national contexts often produce the same results which is seen as prove that there exist universal principles [Sprinthall et. al., already in (1996), as example: Avalos’ review on teachers’ CPD from (2011) in Teaching and Teacher Education]. Consequently, models for successful school and teacher improvement are imported and exported as they were common goods from developed to the developing countries, whereas the respective status can be seen at the league tables of international large scale studies (Steiner-Khamsi, 2010). When such models do not work out then, often teachers’ hostility against reform and change is blamed. This chapter tries to tackle this situation by considering guiding mechanisms that have impact on teachers’ CPD in different national contexts. The idea is to investigate crucial aspects of the teaching profession and examining then their impact on teachers’ CPD. Such an approach might contribute to an understanding of different CPD habits of teachers in different national contexts. In this chapter I focus on one very crucial aspect of the profession: Teacher autonomy. What teachers are allowed to do in their practice is highly context related. By comparing the professional development of teachers in Germany and Sweden as example of teaching professions having different kind of autonomy, I will argue for theoretical considerations – though on a very explorative level – on how particular teacher context related autonomy relates to their continuing professional development. The chapter starts with the presentation of my understanding of teacher autonomy as a multidimensional phenomenon. Then shortly both comparative cases, Germany and Sweden are presented regarding their specific teacher autonomy. In the third part German and Swedish teachers’ perceptions on CPD are presented as they appeared in my PhD studies. In the last part both sections are combined in the earlier mentioned aim of this chapter, a theoretical framework on the relation of teachers’ CPD to teacher autonomy.

  • 966.
    Wermke, Wieland
    Stockholms universitet.
    Teachers’ Trust in Knowledge Sources for Continuing Professional Development: Investigating Trust and Trustworthiness in School Systems2014In: Trust and School Life: The Role of Trust for Learning, Teaching, Leading, and Bridging / [ed] Dimitri van Maele, Patrick B. Forsyth & Mieke Van Houtte, New York: Springer, 2014, 1, p. 335-352Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter presents a research study on trust in sources of knowledge for teachers’ continuing professional development (CPD), comparing two national contexts, Germany and Sweden. From the vantage point of the project’s findings, considerations are made about trust in institutions, which for example offer CPD for teachers, and trust as a property in school systems. Examining trust relationships beyond the individual school community requires an understanding of the effect of nation-specific particularities on the emergence of trust. This chapter proposes to focus on the trustworthiness of institutions from the teachers’ perspective. It is argued that trustworthiness can be partly measured through the same categories that are demonstrated to be productive for examining relational trust, as proposed by Bryk and Schneider (Trust in schools. A core ressource for improvement, New York, Russell Sage Foundation, 2004), including perceived competence, understanding and respect of others. It is furthermore argued that trust and trustworthiness in school systems should be investigated by comparative case study designs that depict trust as an aspect of complex interrelated systems in different contexts. In addition, in order to understand trust as property of systems, data are required that capture the collective voice of the teaching profession. With respect to the proposed case study, the findings of the questionnaire study must then be interpreted in both a case and a socio-historically sensitive manner, in order to give meaning to similarities and differences of trust between the countries investigated. Finally, also drawing on Bryk and Schneider (Trust in schools. A core ressource for improvement, New York, Russell Sage Foundation, 2004), this chapter suggests different categories of trust that can contribute to a conceptualisation of diverse context-specific trust patterns. These are illustrated by examples taken from the German and Swedish cases.

  • 967.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science. Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Forsberg, Eva
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    The changing nature of autonomy: Transformations of the late Swedish teaching profession2017In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 61, no 2, p. 155-168Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article discusses teacher autonomy. It questions a contemporary understanding of the phenomenon that constructs it in terms of a control vs. freedom dichotomy. In relation to Nordic research on teacher autonomy a two dimensional device consisting of institutional autonomy and  service autonomy is presented. The first dimension focus the teaching profession as a collective in terms of rights and duties as well as status. The latter dimension considers the practical aspects of professionals’ work, in schools and classrooms. Teacher autonomy is always about control, exerted internally by the profession itself and facilitated externally by state standards. The analytical device is empirically examined in relation to the development of the Swedish teaching profession since the 1980’s. The autonomy of the Swedish teaching profession has been transformed over the subsequent years. In addition, the restriction of teacher autonomy in recent times is also related to a simplified understanding of the phenomenon through the deregulation, decentralization, changed distribution of responsibilities and marketization reforms of the 1990’s. This development has in some respects led to a reduction of complexity in the Swedish school system and an increased state standardization, which restricts teacher autonomy today.

  • 968.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education. Stockholms universitet.
    Höstfält, Gabriella
    Stockholms universitet.
    Contextualizing teacher autonomy in time and space: A model for comparing various forms of governing the teaching profession2014In: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 46, no 1, p. 58-80Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study aims to develop a model for comparing different forms of teacher autonomyin various national contexts and at different times. Understanding and explaining localdifferences and global similarities in the teaching profession in a globalized world requireconceptions that contribute to further theorization of comparative and internationaleducation. Drawing on a governance perspective and building on considerations ofcurriculum evaluation, the study argues that teacher autonomy is a crucial factor that hasto be conceptualized in its national and historical contexts. It presents an examination ofthe teaching profession from both an institutional and service perspective. In both perspectives,teacher autonomy, framed by curriculum evaluation, can be regarded as bothextended and restricted, but not necessarily at the same time. This point of view enablesus to discuss different forms of autonomy in relation to each other. To support this idea,the study discusses cases of teachers in various contexts of time and space.

  • 969.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education. Uppsala universitet.
    Höstfält, Gabriella
    Stockholms universitet.
    Silent and explicit borrowing of international policy discourses: the case of the Swedish teacher education reforms of 2001 and 20112014In: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 5, no 4, p. 445-460, article id 23417Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article presents different models of comparative education by discussing the government committee reports (SOU) which prepared the Swedish teacher education reforms of 2001 and 2011. These serve as examples for different kinds of policy borrowing from an international Bologna process discourse in national government document. The article facilitates Waldow (2009) term of “silent borrowing”. The reform of 2001 shows distinct references to international discourses without making this explicit. The reform of 2011 is then an example for explicit borrowing. The related government committee report refers very obvious to the Bologna process. However, this is seen as strategy in order to mark its distinction to its predecessor reform. Our cases are assumed to show how socio-historical and political contexts condition national discourses’ resources of legitimation.

  • 970.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Stockholm University, Sweden.
    Pettersson, Daniel
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education.
    The world we live in: Construction of ‘the international’ in citizenship education in Sweden, England and Germany2013In: International Knowledge Assessments: changing perspectives over time, 2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The presentation wants to discuss the conceptual framework of a comparative study investigating construction of ‘the international’ in social studies/citizenship textbooks in the three national contexts of Sweden, England and Germany, which are characterised by different perspectives on how state and individuals interact. This involves looking at how the state regulates the welfare security of its citizens by deciding how e.g. democracy, equity and equality should be reproduced and secured in society. In this study we make use of Esping-Andersen’s (1990) Three Worlds of Welfare Capitalism, in which he presents three prototypes: a universal type, a corporatist-statist type such as that found in Germany, and a liberal type, commonly found in England. Our empirical approach draws on analyses of global literacy/global citizenship as product of global learning as it has been manifested in curriculum and textbooks for secondary students today. This kind of literacy apparently needs to be learned in order to cope with the demands and challenges of a globalising world. Here we assume significant context-related variances in the description of the ‘world we live in’ and the competences we apparently need to be able to cope with. It is thereby illuminated how the ‘international’ is constructed as a product of local circumstances.

  • 971.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education. Uppsala universitet.
    Pettersson, Daniel
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education.
    Forsberg, Eva
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education. Uppsala universitet.
    Approaching the space issue in Nordic curriculum theory: National reflections of globalization in social studies/citizenship textbook pictures in Sweden, England and Germany2015In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, no 1, article id 27011Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on globalisation in Nordic curriculum theory by investigating the issue of space. It puts forward an increased interest in the practical levels of schooling and argues globalisation should be investigated not only as a policy phenomenon, but also as instructional matter in different contexts. It presents two perspectives of space, a container and a relational perspective. A distinction between the two perspectives contributes to an understanding of how the world is constructed at different levels of curriculum. The article tests its argument with an explorative social studies and citizenship textbook study in the national contexts of Sweden, England and Germany. It can be shown that all cases differ in their portrayals of globalisation and in the constructions of space related issues.

  • 972.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education. Uppsala universitet.
    Salokangas, Maija
    Trinity College Dublin, Ireland.
    Autonomy in education: theoretical and empirical approaches to a contested concept2015In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, no 2, article id 28841Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Autonomy is a widely used concept in education policy and practice. The etymology of the concept derives from the Greek autonomos ‘having its own laws’ (Oxford Dictionaries, 2015). As such, the debates around the concept circulate around individuals’ or groups’ ability and capacity to self-rule, and the governance and/or constraints, which limit such a capacity. However, autonomy has also been widely contested in philosophy, and as suggested by Rawls (1980), for example, the concept has been defined in a variety of ways. In educational research too, the concept has been debated from varying viewpoints, as, for example, scholars engaged in education history (Smaller, 2015), education sociology and policy (Ball, 2006; Apple, 2002), legal issues (Berka, 2000) and pedagogy (Reinders, 2010; Little, 1995) have all problematised and defined its meaning in relation to education.

    When applied to educational practice, this nuanced and complex concept may indeed mean a variety of things. Take school-level autonomy as an example. Schools are complicated social systems in which multiple actors operate in different roles, and in which one's scope of action may affect the decision-making capacity of that of others. The question of who in a school community may possess autonomy (e.g. the teachers, the principals, or the learners) has fundamental implications for the ways in which the school operates. Also, the matters over which the members of the school community enjoy autonomy have important implications for what school autonomy means in practice. If we consider teacher autonomy more closely, it becomes apparent that teacher autonomy is often understood in terms of a dichotomous pairing of constraint vs. freedom (Wermke & Höstfält, 2014). It could be argued that teacher autonomy is always about constraint, and drawing from Gewirtz's and Cribb's (2009) work, we suggest focussing on the ways in which autonomy is constrained, as well as the matters over which autonomy is enjoyed and by whom. Therefore, teacher autonomy should be distinguished from other forms of autonomy, for example, school or local autonomy. Indeed, increased school autonomy, or local autonomy, as witnessed, for example, in relation to the Friskola movement in Sweden or Academies movement in England, does not automatically grant to teachers an increased scope of action (Kauko & Salokangas, 2015; Salokangas & Chapman, 2014; Wermke & Höstfält, 2014).

    Moreover, the teacher autonomy debate has been influenced by and reflects wider global education trends and international comparisons. Indeed, autonomy has been a central concept in education policy in Nordic countries (Frostenson, 2012) as well as elsewhere (Caldwell, 2008; Glatter, 2012). Recently, this could be seen, for example, in relation to ‘PISA envy’, and the ways in which Finland's consistent success in PISA has been explained, at least partly, through its highly educated and autonomous teaching workforce (Lopez, 2012; Stenlås, 2011). However, as the contributions in this issue highlight, international comparisons concerning teacher autonomy must remain sensitive to the national and local contexts in which teachers operate, and consider what autonomy actually means for teachers in those settings (Salokangas & Kauko, in press; Wermke, 2013).

    It is these complexities, inherent in the concept of autonomy, as well as its practical applications, that this edited collection was set to discuss and offer contributions to varied discourses concerning this important, widely debated, and contested concept. The special issue is divided into two sections. The first section presents three invited essays that offer theoretical perspectives on autonomy. The first two, by Gerald Dworkin and Evert Vedung, respectively, are not educational per se, but offer important conceptual contributions to the discussion. The third essay by Magnus Frostenson discusses the multidimensionality of the concept with a focus on education and teaching. The second section comprises empirical studies that discuss the concept of autonomy in different national and local contexts. The articles report on research conducted in Norway (Christina Elde Mølstadt & Sølvi Mausethagen), Germany (Martin Heinrich), Sweden (Sara Maria Sjödin, Andreas Bergh, Ulf Lundström) and England (Ruth McGinity).

  • 973.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education. Uppsala universitet.
    Salokangas, MaijaTrinity College Dublin, Ireland.
    Autonomy in education: theoretical and empirical approaches to a contested concept: Special issue to Nordic Journal of Studies in Educational Policy (NordSTEP)2015Collection (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    Autonomy is a widely used concept in education policy and practice. The etymology of the concept derives from the Greek autonomos ‘having its own laws’ (Oxford Dictionaries, 2015). As such, the debates around the concept circulate around individuals’ or groups’ ability and capacity to self-rule, and the governance and/or constraints, which limit such a capacity. However, autonomy has also been widely contested in philosophy, and as suggested by Rawls (1980), for example, the concept has been defined in a variety of ways. In educational research too, the concept has been debated from varying viewpoints, as, for example, scholars engaged in education history (Smaller, 2015), education sociology and policy (Ball, 2006; Apple, 2002), legal issues (Berka, 2000) and pedagogy (Reinders, 2010; Little, 1995) have all problematised and defined its meaning in relation to education.

    When applied to educational practice, this nuanced and complex concept may indeed mean a variety of things. Take school-level autonomy as an example. Schools are complicated social systems in which multiple actors operate in different roles, and in which one's scope of action may affect the decision-making capacity of that of others. The question of who in a school community may possess autonomy (e.g. the teachers, the principals, or the learners) has fundamental implications for the ways in which the school operates. Also, the matters over which the members of the school community enjoy autonomy have important implications for what school autonomy means in practice. If we consider teacher autonomy more closely, it becomes apparent that teacher autonomy is often understood in terms of a dichotomous pairing of constraint vs. freedom (Wermke & Höstfält, 2014). It could be argued that teacher autonomy is always about constraint, and drawing from Gewirtz's and Cribb's (2009) work, we suggest focussing on the ways in which autonomy is constrained, as well as the matters over which autonomy is enjoyed and by whom. Therefore, teacher autonomy should be distinguished from other forms of autonomy, for example, school or local autonomy. Indeed, increased school autonomy, or local autonomy, as witnessed, for example, in relation to the Friskola movement in Sweden or Academies movement in England, does not automatically grant to teachers an increased scope of action (Kauko & Salokangas, 2015; Salokangas & Chapman, 2014; Wermke & Höstfält, 2014).

    Moreover, the teacher autonomy debate has been influenced by and reflects wider global education trends and international comparisons. Indeed, autonomy has been a central concept in education policy in Nordic countries (Frostenson, 2012) as well as elsewhere (Caldwell, 2008; Glatter, 2012). Recently, this could be seen, for example, in relation to ‘PISA envy’, and the ways in which Finland's consistent success in PISA has been explained, at least partly, through its highly educated and autonomous teaching workforce (Lopez, 2012; Stenlås, 2011). However, as the contributions in this issue highlight, international comparisons concerning teacher autonomy must remain sensitive to the national and local contexts in which teachers operate, and consider what autonomy actually means for teachers in those settings (Salokangas & Kauko, in press; Wermke, 2013).

    It is these complexities, inherent in the concept of autonomy, as well as its practical applications, that this edited collection was set to discuss and offer contributions to varied discourses concerning this important, widely debated, and contested concept. The special issue is divided into two sections. The first section presents three invited essays that offer theoretical perspectives on autonomy. The first two, by Gerald Dworkin and Evert Vedung, respectively, are not educational per se, but offer important conceptual contributions to the discussion. The third essay by Magnus Frostenson discusses the multidimensionality of the concept with a focus on education and teaching. The second section comprises empirical studies that discuss the concept of autonomy in different national and local contexts. The articles report on research conducted in Norway (Christina Elde Mølstadt & Sølvi Mausethagen), Germany (Martin Heinrich), Sweden (Sara Maria Sjödin, Andreas Bergh, Ulf Lundström) and England (Ruth McGinity).

  • 974.
    Westberg, Linda
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities.
    Att bli den man kan vara, trots talrädsla?: En intervjustudie om en gymnasieskolas stöd för talrädda elever2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine what kind of support a student in fear of speaking gets in the Swedish subject in an upper secondary school, and this was done through interviews with four teachers at secondary level. The interest was based primarily on the fact that social phobia is a common problem among young adults in Sweden and the fact that it is in youth that phobia for social situations develops. A part of social phobia is fear of speaking in public, and toward to what the curriculum for the Swedish subject in the upper secondary school says about oral language and its meaning to every human being and its development, a student in fear of speaking becomes problematized in regards to learning and development. The perspective of this study is not based on the problem concerning social phobia, but about the democratic perspective and the fact that the upper secondary school is based on democratic grounds, where every student should get opportunities to develop their speaking skills and their ability to have the courage to speak out loud. The social-cultural perspective is another base for this study, where the oral language, communication, has a significant role in learning and knowledge, as well as in self-understanding and in understanding the world. Besides these perspectives, the study also takes a philosophic approach derived from Aristotle and the idea that every human being strives to reach their full potential, self-fulfillment. This study concludes that the Swedish subject in upper secondary school doesn’t offer any support for students with fear of speaking and there is no educational guidelines for the teachers to follow. The teachers work along their own ability with students with fear of speaking and they think in general it works, they think that students with fear of speaking is not such a big problem. These results are discussed in relation to the theoretical starting points and the philosophical approach, which generates in the assumption that students with fear of speaking actually is a problem, a problem for their democratic rights, to their knowledge and their self-fulfillment.

  • 975.
    Westerberg, Linnéa
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Åsberg, Paola
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Lundborg, Jeanette
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Skrivprocessens metoder och dilemman2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes. Frågeställningarna i enkäter och intervjuer hade som syfte att undersöka elevers intresse för skrivning. Enkäter som lämnades till lärare behandlade datoranvändningens för- och nackdelar i undervisningssyfte.

    Resultatet på elevenkäten visar att flickors intresse för skrivning är större än pojkars. Elevintresset för att använda dator i skrivandet är stort, eleverna menar att deras texter blir prydligare skrivna på datorn dessutom är det lättare och snabbare att skriva på dator. Även intervjuerna med eleverna förstärker dessa resultat.

    Lärarenkäten visar att även lärarna är positiva till användningen av datorer i skolan. De menar att eleverna blir mer uppmärksamma och engagerade när de får arbeta med datorer. För elever med läs- och skrivsvårigheter kan datorn vara ett ovärderligt hjälpmedel beroende på vilken problematik som finns.

  • 976.
    Westergren, Eva
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Health and Caring Sciences, Medical science.
    Lära för livet och inte för tentamen: en kritisk diskussion från seminarierummet2012In: I mötet mellan vetenskap och lärande: 13 högskolepedagogiska utmaningar / [ed] Göran Fransson & Helena Hammarström, Gävle: Gävle University Press , 2012, p. 111-124Chapter in book (Other academic)
  • 977.
    Westin, Eva
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Effekten av specialpedagogiskt stöd och senare resultat i grundskolan: en pilotstudie2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    A pilot-study was used to investigate, types of assistance, assessed needs, outcomes and effects of special-needs assistance given to a subsample of compulsory school pupils in an effort to develop an evaluation strategy for identifying educational impacts of specific special-needs inputs.  Preliminary results indicate a tendency for postive outcomes for most pupils in the pilot group (n = 11) but also that many pupils have residual difficulties.  Pupils with residual difficulties mostly required special education asssitance with Maths, English or Swedish.  More pupils also needed support with behavioral difficulties.  More research and an expanding knowledge base is required in order to effectively evaluate outcomes of teacher support.  Schools need help in devising different methods of assistance and particularly for pupils with behavioral difficulties.

  • 978.
    Westin, Petra
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Persson, Emelie
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Hur pedagoger kan arbeta för att främja motivationen hos elever i inlärningssvårigheter: En intervjustudie med några elever och pedagoger2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger kan främja motivationen till lärande hos elever i inlärningssvårigheter. Studien är uppbyggd på nio intervjuer varav fem är med elever och fyra är med pedagoger. De elever som deltog i undersökningen valdes utifrån deras erfarenheter av inlärningssvårigheter i skolan. Pedagogerna valdes i sin tur utifrån deras olika arbetsplatser och skilda spetskompetenser. Anledningen till detta var för att de skulle kunna delge studien olika infallsvinklar utifrån deras olika kompetenser och erfarenheter i verksamheten. Valet av att intervjua både elever och pedagoger gjordes utifrån en önskan om att framhäva både elev- och pedagogperspektivet i studien. Efter genomförandet av intervjuerna sammanställdes svaren och åsikterna för att hitta gemensamma nämnare mellan de två intervjugrupperna. Utifrån detta framkom tre centrala områden som belystes som viktiga i arbetet för att främja motivationen hos elever i inlärningssvårigheter. Nyttoaspekten var ett av dessa områden, där framhäver intervjupersonerna vikten av att eleverna förstår varför en uppgift skall utföras. Det andra centrala området som framkom var vikten av att använda intresse som utgångspunkt i undervisningen. Med detta menade intervjupersonerna att det är den enskilde elevens intresse som skall prägla planeringen av undervisningen. Det tredje området som pedagogerna och eleverna framhävde var att undervisningen och uppgifterna skall vara nivåanpassade efter elevernas förmåga. Genom det tydliga resultatet från intervjuerna har målet med denna studie uppfyllts.

    Nyckelord: motivation, pedagoger, elever och inlärningssvårigheter.

  • 979.
    Westring, Madelaine
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences.
    Ljudmiljön i förskolan2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 980.
    Wiik, Jennie
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Fostran - en naturlig del i läraryrket?: om fostran utifrån läroplanens värdegrund2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ta reda på, beskriva och förstå vad några pedagoger på en skola har för uppfattning om fostran utifrån läroplanens värdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har använts för att få svar på detta är kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgå inom ämnena fostranoch värdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansågs som det dokument skolans verksamhet vilar på och att fostran utifrån detta skapar goda samhällsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det främsta sättet som pedagogerna använde för att fostra utifrån skolans värdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner. De tre pedagogerna önskar tydligare läroplanoch mer utbildning inom värdegrundsfrågor.

  • 981.
    Wijnvoord, Elin
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    En studie om människors syn och uppfattningar av hälsa inom gym och träningsanläggningar i mellan-Sverige2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
  • 982.
    Wikander, Lennart
    et al.
    Inst. för pedagogik, didaktik och utbildningsvetenskap, Uppsala universitet.
    Gustafsson, ChristinaUniversity of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Curriculum studies.Riis, UllaInst. för pedagogik, didaktik och utbildningsvetenskap, Uppsala universitet.
    Enlightenment, Creativity and Education: Polities, Politics, Performances2012Collection (editor) (Refereed)
  • 983.
    Wiklund, Ulrika
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Bilderbokens plats i förskolan2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 984.
    Wiklund, Vanja
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences.
    Barnskrik och frökenprat: Ett bullerförebyggande arbetsmaterial för förskolan2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
  • 985.
    Wikström, Elin
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Nordquist, Linda
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Åldersindelade grupper i förskolan: en intervjustudie om hur verksamma pedagoger ser på denna gruppsammansättning2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Avsikten med denna studie var att ta reda på pedagogers åsikter kring åldersindelade grupper i förskolan. Det som har undersökts är vilka för- och nackdelar det finns med denna gruppsammansättning och av vilken anledning studiens pedagoger har denna indelning. Datainsamlingarna består av intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar på förskolor med åldersindelade barngrupper. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med åldersindelade grupper, men att det till största delen är fördelar och mestadels praktiska sådana. Anledningen till att pedagogerna i studien har åldersindelat är för att verksamheten lättare kan anpassas efter ålder, likaså miljön och de aktiviteter de har med barnen. Både barnen och pedagogerna gynnas av denna gruppsammansättning.

  • 986.
    Williams, Maelona
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Adolfsson, Agnes
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Fysisk aktivitet och lärande i skolan: -en litteraturstudie om det eventuella sambandet2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet. Författarna har valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Resultatet tyder på att elever som får utökad fysisk aktivitet presterar bättre i skolan. Det finns även samband mellan ökad fysisk aktivitet och elevers trivsel i skolan. Flera studier anser att mer forskning bör göras innan det går att dra konkreta slutsatser att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer.

  • 987.
    Wimark, Jennie
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Kosten i förskolan ur ett pedagogiskt perspektiv2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 988.
    Wind, Hanna
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lågkolhydratkostförespråkare (LCHF)2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Wind Hanna (2009) Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lågkolhydratkostförespråkare (LCHF). C-uppsats i pedagogik, Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi, Högskolan i Gävle.

     

    Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och läkaren Annika Dahlqvist har de senaste två åren fått stort utrymme i media. Syftet med den här uppsatsen är att med inspiration från diskursanalys beskriva och förklara dels Annika Dahlqvists kritik mot Livsmedelsverkets kostråd och hur Livsmedelsverket bemöter kritiken, dels hur parterna framställs i ett urval medieartiklar. Sex artiklar togs fram genom sökning på Google och Livsmedelsverkets hemsida. Artiklarna granskades och lästes noggrant. Ett längre textavsnitt från respektive analysmaterial presenteras och tolkas i en resultatanalys. Dahlqvist förespråkar en lågkolhydratkost med ett högt intag av mättat fett (LCHF) och kritiserar Livsmedelsverkets kostråd för att vara förlegade och till och med orsaka många människors död. Livsmedelsverket däremot står fast vid sina framtagna kostråd med argumentet att de är baserade på vetenskaplig forskning. Dahlqvist använder sig främst av skrämselpropaganda och kunskap i sin kritik mot Livsmedelsverket. Gemensamt för de båda huvudaktörerna och media är att de i debatten inte fokuserar på likheter utan endast det som skiljer kostråden.

     

    Nyckelord: kostdebatt, kostråd, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, medieforskning.

    Keywords: food conflict, food advice, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, media research.

  • 989.
    Winzéll, Gina
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Vi lyssnar på barnen: Ett arbete om den fysiska miljön i förskolan, dess betydelse och barnens delaktighet2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att se hur den fysiska miljön i förskolan påverkar barns sätt att leka och agera, samt se om pedagogerna är medvetna om miljöns betydelse. Mina upplevelser om hur ointressant en förskolans miljö kan vara i färgsättning och utformning har inspirerat mig till detta arbete. Enligt Lpfö 98 och forskare bör miljön i förskolan vara innehållsrik, öppen och inbjudande och stimulera fantasi, kreativitet och lärande. Miljön ska ständigt reflekteras över och utvecklas utifrån barnen och deras intressen och kunskaper. Barnen bör även vara delaktiga i utformandet av miljön, direkt eller indirekt, för att det ska bli så bra som möjligt utifrån barnen.

    Studien har begränsats till en avdelning eftersom en kombination av undersökningsmetoder använts och det empiriska materialet annars skulle ha blivit ohanterligt. För att nå syftet har två olika observationer genomförts samt en kvalitativ intervju. Den första är en deltagande observation där jag tagits barnens perspektiv och tittat på lek-initiativ och tillgänglighet och den andra är en observation där jag tittar på hur barnen använder miljön och hur de leker. Den kvalitativa intervjun gjordes i grupp där de tre pedagogerna på den deltagande avdelningen medverkade. Resultaten har sedan kategoriserats för att lättare kunna sammanställas och visas som resultat.

    Resultatet visar att den fysiska miljön i förskolan påverkar barnen i deras vardag och att det finns en medvetenhet hos pedagogerna gällande betydelsen av miljön i förskolan. Resultatet visar även att för att miljön i förskolan ska bli så betydelsefull som möjligt för både verksamheten och barnen måste delaktighet, anpassad nivå av leksaker och material samt ständig reflektion av miljön finnas. Detta kan enbart förverkligas genom att pedagogerna i förskolan är medvetna om att makten ligger hos dem.

  • 990.
    Wiréhn, Maria
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.
    Att utveckla hälsa hos sina medarbetare: En kvalitativ studie av hälsofrämjares salutogena arbete inom en vård- och omsorgsorganisation2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den arbetsrelaterade ohälsan inom vård och omsorg är ett växande problem. Behovet av att utveckla hälsofrämjande arbete inom vård- och omsorgssektorn är därför stort. Ett hälsofrämjande arbete utifrån ett salutogent förhållningssätt kan vara en effektiv metod och har potentialen att långsiktigt bidra till bättre hälsa bland anställda inom vård och omsorgssektorn. Denna studie har gjorts i uppdrag åt en vård- och omsorgsorganisation som arbetar utifrån ett salutogent perspektiv för att främja hälsa bland anställda. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter Hälsofrämjare inom en vård- och omsorgsorganisation har av att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent perspektiv. För att undersöka studiens syfte användes en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerad intervju som teknik. Resultatet visar att Hälsofrämjarna upplever utmaningar i form av att lyckas motivera andra, att vara den som kommer in med nya infallsvinklar och idéer och att få andra att ändra sitt sätt att tänka och agera. Tid, ekonomiska resurser och att skapa sammanhållning bland personal som inte arbetar under samma tak, är andra aspekter som också uppfattas som utmaningar. Kommunikation, personalens delaktighet och hälsofrämjarnas egen känsla av KASAM (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet), är av stor betydelse för att de ska lyckas med sin uppgift.

  • 991.
    Wängman, Anna
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Líndqvist, Ulrika
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Titel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ”Det är väl någonting som skolan har för att alla ska känna sig trygga”

    Författare: Anna Wängman & Ulrika Lindqvist

    Ty av arbete: Examensarbete (10p)

    Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud Söderlund

    Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle

    Datum: December 2007

    ________________________________________

    Syfte

    Studiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra underfrågor som berör området.

    Metod

    Två metoder användes i form av enkätundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i år 9 svarade på en enkätundersökning om mobbning och kränkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i ämnet.

    Resultat

    8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som står i den. 9 av 13 elever vet inte vad en trygghetsplan är. Resultatet visar att eleverna uppfattar att skolan arbetar förebyggande med hjälp av kamratstödjarverksamhet och enkätundersökningar angående mobbning. Drygt en tredjedel av eleverna uppfattar inte att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar.

  • 992.
    Wärvik, Gun-Britt
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Runesdotter, Caroline
    Göteborgs universitet.
    Pettersson, Daniel
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science, Education. Uppsala University.
    International comparisons in Swedish mass media2017In: Online Programme and Conference App, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The interest in large scale comparative studies of students’ assessment has increased considerably during the last decades and the results have been widely spread in Swedish media. Among the different international surveys of students’ assessment PISA is standing out in publicity, meaning that the results have received an extraordinary significance as an assessment of the education system and education policy. In earlier studies of Swedish media reporting on PISA (Pettersson, 2008; Runesdotter et al., 2015), we could observe a precipitous increase dedicated to the Swedish students’ performance. Particularly the deteriorating results in relation to other countries were focused and have contributed to a publicly embraced debate of the critical state of education in Sweden and demands for political measures in order to improve the education. A point of departure for this paper is that media creates certain conditions for how educational results are classified, regulated and communicated in society (Luhmann, 1996), and has thus become a powerful actor in the making of a comparativistic paradigm (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2015) in education. We consider media as a conglomerate of actors participating in the intersection of science, educational policy, and society, the agora (Nowotny et al., 2003) where the results are communicated and measures proposed. The aim is to analyze how valid statements are produced on the basis of PISA-results: Which kind of actors are present, what kind of comparisons are made and which conclusions are drawn, what is selected by media to be in focus for the reporting. The analysis has a particular focus on the making of diversity and context, and the surveys from 2009, 2012 and 2015.

    References

    Lindblad, S., Pettersson, D. & Popkewitz, T.S. (2015): International Comparisons of School Results: A Systematic Review of Research on Large Scale Assessments in Education. Stockholm Vetenskapsrådet. Luhmann, N. (1996) Social Systems. Stanford University Press: Stanford. Nowotny, H., Scott, P. & Gibbons, M. (2003). Introduction:Mode 2'revisited: The new production of knowledge. Minerva, 41(3), 179-194. Pettersson, D (2008) Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education No 120. Uppsala universitet: Uppsala. Runesdotter, C. Wärvik, G-B., Andersson, E. & Harling, M. (2015). Media attention and representations of national and international ranking lists in Sweden.ECER, 8-11 Sept 2015 in Budapest.

  • 993.
    Wärvik, Gun-Britt
    et al.
    Gothenburg University.
    Runesdotter, Caroline
    Gothenburg University.
    Pettersson, Daniel
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science, Education.
    PISA, Communicative Acts and the Media: The Discourse of "Failure" and "Success"2018In: NERA 2018 - 46th Congress: Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges: Abstracts, 2018, p. 107-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The interest in large-scale comparative studies of students’ assessment has increased considerably during the last decades and the results have been widely spread in media. Among the different international surveys of students’ assessment -PISA is standing out in publicity, meaning that the results have received an extraordinary significance as an assessment of the education system and education policy. The OECD seem to be well-aware of the importance of dissemination and one activity taking place in relation to the presentation of results are press-releases and “newsletters” presenting theresults for media, as well as for policymakers and others in a focused and simplified way. In the paper, we pay special attention to these activities which we consider to be communicative acts (cf. Luhmann, 1996). A point of departure for the paper is that media, through the communicative acts by OECDs strategy for dissemination, creates certain conditions for how educational results are classified, regulated and communicated in society (Luhmann, 1996), and has thus become a powerful actor in the making ofa comparativistic paradigm (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2015) in education. We consider media as a conglomerate of actors participating in the intersection of science, educational policy, and society, the Agora (Nowotny et al., 2003) where the results are communicated and measures proposed. The aim is to analyze how valid statements are produced on the basis of PISA-results: Which kind of actors are present, what kind of comparisons are made and which conclusions are drawn, what is selected by the OECD and the media to be in focus for the reporting. The analysis has a particular focus on the making of diversity and context in terms of “failure” and “success”.

  • 994.
    Wåhlstrand, Maria
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology. University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Bardakci, Serap
    University of Gävle, Department of Education and Psychology. University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Pedagogers sätt att hantera konflikter: - En jämförelse mellan två förskolor2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jämföra två olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger på ett frågeformulär med sex pedagoger på två olika förskolor samt en litteraturstudie som jämförs med pedagogernas svar i frågeformulären. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn på konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar på en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns känslor har visats samt att pedagogerna på ena förskolan gärna håller sig mer i närheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad från de pedagogerna på den andra för skolan. De likheter som visas är bland annat att alla pedagoger i denna studie är överrens om att barn kan till viss del lösa konflikter själva.

  • 995. Order onlineBuy this publication >>
    Yngvesson, Anna
    Gävle kommun.
    Social kommunikation - mer än bara samtal: en intervjustudie om några förskollärares vardag2017In: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, p. 83-104Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 996.
    Yttermyr, Eva
    University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Berätta vad du lärde dig!: barns tankar om kunskap generellt samt specifikt inom historia och religion1999Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.

    Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri.

    Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska. I historia och religion var barnens uppfattningar om vad de lärt sig mer vaga, speciellt inom religion. Förhållandet mellan lärares mål med undervisningen och elevers uppfattningar om vad de lärt sig visar på en större ”samsyn” i historieundervisningen än i religionsundervisningen.

  • 997.
    Zackrisson, Elin
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Visuellt stöd i förskolan: hur förskollärare använder sig av alternativa metoder för kommunikation2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjälp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, även om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlättas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet där visuell tydlighet och struktur står i centrum. Studien visar på de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsägbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar även de kritiska aspekter som kan finnas runt detta.

  • 998.
    Zetterlund, Hanna
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    "Alla ska få vara med på båten": En kvalitativ studie om hur föreningar arbetar med inkludering för att främja mångfald2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mångfald är något som svenska idrottsföreningar strävar efter, eftersom det ger goda effekter på samhället och gemenskapen bland alla individer. Syftetmed denna studie är att undersöka hur idrottsföreningar arbetar med inkludering för att främja mångfald. Som metod i studien användes semistruktureradeintervjuer för att kunna undersöka hur föreningarna tänker och resonerar kring inkluderingsarbetetoch det gjordes med ett målstyrt urval där 6 föreningar deltog i studien. Resultatetsom visades var att alla föreningar arbetar med inkludering på ett eller annat sätt och att det finns olika hinder som varje förening handskas med. Slutsatsenman kan dra ifrån detta är att många föreningar vill och kan arbeta med inkludering i föreningar men att det finns olika problematik kring hur man kan göra det. Vissa har större problem med att få in flickor medan andra har mer problem med att rekrytera nyanlända. Detta arbete är en viktig grund för eventuell vidare forskning.

  • 999.
    Älander, Eva
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    De nationella proven i svenska - hur påverkar de undervisningen i årskurs 9?2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska – hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

     

    Sammanfattning

    Detta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9. Arbetets syfte har varit att undersöka hur några lärare uppfattar att de nationella proven påverkar de prioriteringar som de gör runt ämnets innehåll. Med andra ord: hur de nationella proven påverkar undervisningen i svenska i årskurs 9. Leder proven till att den dagliga undervisningen fokuserar vissa mål på bekostnad av andra mål? Eller är det snarare så att provens existens hjälper till att ställa kursplanens innehåll i fokus på ett sätt som gynnar elevernas måluppfyllelse?

    Undersökningen genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med fem stycken lärare som i dagsläget undervisar i svenska. Dessa lärare har varit involverade i genomförande och bedömning av nationella prov mellan två och femton gånger. Den intervjuguide som användes berörde två stycken teman; de nationella proven samt kursplanen i svenska och dess skrivningar om ämnets centrala innehåll i årskurs 7-9.

    Årligen genomför cirka 100 000 elever de tre delprov som ingår i det nationella provet i svenska för årskurs 9. Trots att proven inte mäter alla kursplanens mål är de mycket viktiga redskap för lärarnas bedömning och betygssättning. Lärarna i denna studie ser provresultaten som ett mått på (och garant för) sin egen bedömningsnivå, att de hamnat rätt i sin helhetsbedömning av elevens måluppfyllelse.

    Under en längre tid har det konstateras relativt stora avvikelser mellan elevernas provbetyg och deras samlade terminsbetyg. En sådan avvikelse behöver inte alltid vara ett problem, men den kan också visa på att lärares bedömning inte är likvärdig över landet. Problematiken blir extra tydlig när långa texter ska bedömas och bedömningsanvisningarna lämnar stort tolkningsutrymme till den enskilde läraren. Ett arbetssätt som rekommenderas för att råda bot på likvärdighetsproblematiken är sambedömning. Sambedömning problematiseras i denna studies resultat utifrån risken för att skolkulturer skapas samt de tendenser till skillnader i villkor som anas mellan lärare på kommunala respektive fristående skolor.

    Det blir tydligt i denna studies resultat att det nationella provet påverkar undervisningen i relativt stor utsträckning, inte minst genom de grundliga förberedelser som genomförs inför provet. Detta väcker frågor om var gränsen går mellan att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt och att förbereda dem så pass mycket att provresultatet inte säger något om elevens kunskaper utan snarare är en produkt utav en längre tids strategiska förberedelser?

    Nyckelord: bedömning, kursplan, lektionsinnehåll, måluppfyllelse, nationella prov, svenska, årskurs 9

    Keywords: assessment, course syllabi, goal attainment, lesson planning, national tests, Swedish, year 9

  • 1000.
    Åberg, Ellinore
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Öhrn, Linda
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Krögares förhållningssätt till berusningsdrickande2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Åberg, E. & Öhrn, L. (2008) Krögares förhållningssätt till berusningsdrickande. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

    Det ligger ett stort bedömningsansvar hos krögare vid servering av alkohol; de behöver göra en bedömning för varje gäst vid försäljning av alkohol. Denna studies syfte är att titta på hur krögare ser på gästernas berusningsdrickande och hur krögare uppfattar kampanjen Varannan vatten. Denna studie är en kvalitativ studie där det gjorts intervjuer med fyra stycken krögare. Frågorna behandlar krögares uppfattning gällande berusningsdrickande, upplevelser av att hantera berusade gäster på krogen samt krögares kännedom om kampanjen Varannan vatten. Resultatet visar att respondenternas uppfattning är att många påverkansfaktorer spelar in gällande berusningsdrickandet såsom ålder, krogmiljö, sinnesstämning och utbud av nattklubbar och pubar. Att avvisa en överberusad gäst ser de inte som något problem. Resultatet visar även respondenternas vetskap om kampanjen Varannan vatten och att majoriteten använt sig av den på sin arbetsplats.

    Nyckelord: Alkohol, berusningsdrickande och Varannan vatten

    Keywords: Alcohol, intoxication drinking and every other water

1718192021 951 - 1000 of 1020
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf