hig.sePublications
Change search
Refine search result
1718192021 951 - 1000 of 1006
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 951. Order onlineBuy this publication >>Wenngren Sälj, Karin
    Samtalet i förskolan: förskollärarens möjligheter till social kommunikation2017In: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, p. 51-81Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 952.
    Wermke, Wieland
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education.
    Contextualising teachers’ professional autonomy in time and space2013Conference paper (Refereed)
  • 953.
    Wermke, Wieland
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science. Uppsala universitet.
    Development and Autonomy: On the relation between teachers’ continuing professional development and autonomy2016In: Att ta utbildningens komplexitet på allvar: en vänbok för Eva Forsberg / [ed] Maja Elmgren, Maria Folke-Fichtelius, Stina Hallsén, Henrik Román, Wieland Wermke, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2016, p. 328-343Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In this chapter I want to present considerations about teachers’ continuing professional development (CPD) and how it is related to the autonomy teachers have in their profession in different national contexts. These thoughts relate to my PhD thesis developed in several discussions with Eva Forsberg. This chapter aims to honour her as a very inspiring and influential person to my academic work.

    One aspect of teachers’ CPD that is rather underexposed is the question of the impact of the context as Guskey already writes in 1995 and as it is echoed again in Bolam & McMahon (2004). Instead CPD is often treated as a phenomenon that is universal for all teachers in the world. The character of the field of research on teachers’ CPD as being fragmented in a plethora of often highly context-related individual studies could not contribute to a further conceptualisation of the impact of the context on CPD yet (ibid.). Mostly it is only stated that studies in different national contexts often produce the same results which is seen as prove that there exist universal principles [Sprinthall et. al., already in (1996), as example: Avalos’ review on teachers’ CPD from (2011) in Teaching and Teacher Education]. Consequently, models for successful school and teacher improvement are imported and exported as they were common goods from developed to the developing countries, whereas the respective status can be seen at the league tables of international large scale studies (Steiner-Khamsi, 2010). When such models do not work out then, often teachers’ hostility against reform and change is blamed. This chapter tries to tackle this situation by considering guiding mechanisms that have impact on teachers’ CPD in different national contexts. The idea is to investigate crucial aspects of the teaching profession and examining then their impact on teachers’ CPD. Such an approach might contribute to an understanding of different CPD habits of teachers in different national contexts. In this chapter I focus on one very crucial aspect of the profession: Teacher autonomy. What teachers are allowed to do in their practice is highly context related. By comparing the professional development of teachers in Germany and Sweden as example of teaching professions having different kind of autonomy, I will argue for theoretical considerations – though on a very explorative level – on how particular teacher context related autonomy relates to their continuing professional development. The chapter starts with the presentation of my understanding of teacher autonomy as a multidimensional phenomenon. Then shortly both comparative cases, Germany and Sweden are presented regarding their specific teacher autonomy. In the third part German and Swedish teachers’ perceptions on CPD are presented as they appeared in my PhD studies. In the last part both sections are combined in the earlier mentioned aim of this chapter, a theoretical framework on the relation of teachers’ CPD to teacher autonomy.

  • 954.
    Wermke, Wieland
    Stockholms universitet.
    Teachers’ Trust in Knowledge Sources for Continuing Professional Development: Investigating Trust and Trustworthiness in School Systems2014In: Trust and School Life: The Role of Trust for Learning, Teaching, Leading, and Bridging / [ed] Dimitri van Maele, Patrick B. Forsyth & Mieke Van Houtte, New York: Springer, 2014, 1, p. 335-352Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter presents a research study on trust in sources of knowledge for teachers’ continuing professional development (CPD), comparing two national contexts, Germany and Sweden. From the vantage point of the project’s findings, considerations are made about trust in institutions, which for example offer CPD for teachers, and trust as a property in school systems. Examining trust relationships beyond the individual school community requires an understanding of the effect of nation-specific particularities on the emergence of trust. This chapter proposes to focus on the trustworthiness of institutions from the teachers’ perspective. It is argued that trustworthiness can be partly measured through the same categories that are demonstrated to be productive for examining relational trust, as proposed by Bryk and Schneider (Trust in schools. A core ressource for improvement, New York, Russell Sage Foundation, 2004), including perceived competence, understanding and respect of others. It is furthermore argued that trust and trustworthiness in school systems should be investigated by comparative case study designs that depict trust as an aspect of complex interrelated systems in different contexts. In addition, in order to understand trust as property of systems, data are required that capture the collective voice of the teaching profession. With respect to the proposed case study, the findings of the questionnaire study must then be interpreted in both a case and a socio-historically sensitive manner, in order to give meaning to similarities and differences of trust between the countries investigated. Finally, also drawing on Bryk and Schneider (Trust in schools. A core ressource for improvement, New York, Russell Sage Foundation, 2004), this chapter suggests different categories of trust that can contribute to a conceptualisation of diverse context-specific trust patterns. These are illustrated by examples taken from the German and Swedish cases.

  • 955.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science. Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Forsberg, Eva
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    The changing nature of autonomy: Transformations of the late Swedish teaching profession2017In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 61, no 2, p. 155-168Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article discusses teacher autonomy. It questions a contemporary understanding of the phenomenon that constructs it in terms of a control vs. freedom dichotomy. In relation to Nordic research on teacher autonomy a two dimensional device consisting of institutional autonomy and  service autonomy is presented. The first dimension focus the teaching profession as a collective in terms of rights and duties as well as status. The latter dimension considers the practical aspects of professionals’ work, in schools and classrooms. Teacher autonomy is always about control, exerted internally by the profession itself and facilitated externally by state standards. The analytical device is empirically examined in relation to the development of the Swedish teaching profession since the 1980’s. The autonomy of the Swedish teaching profession has been transformed over the subsequent years. In addition, the restriction of teacher autonomy in recent times is also related to a simplified understanding of the phenomenon through the deregulation, decentralization, changed distribution of responsibilities and marketization reforms of the 1990’s. This development has in some respects led to a reduction of complexity in the Swedish school system and an increased state standardization, which restricts teacher autonomy today.

  • 956.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education. Stockholms universitet.
    Höstfält, Gabriella
    Stockholms universitet.
    Contextualizing teacher autonomy in time and space: A model for comparing various forms of governing the teaching profession2014In: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 46, no 1, p. 58-80Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study aims to develop a model for comparing different forms of teacher autonomyin various national contexts and at different times. Understanding and explaining localdifferences and global similarities in the teaching profession in a globalized world requireconceptions that contribute to further theorization of comparative and internationaleducation. Drawing on a governance perspective and building on considerations ofcurriculum evaluation, the study argues that teacher autonomy is a crucial factor that hasto be conceptualized in its national and historical contexts. It presents an examination ofthe teaching profession from both an institutional and service perspective. In both perspectives,teacher autonomy, framed by curriculum evaluation, can be regarded as bothextended and restricted, but not necessarily at the same time. This point of view enablesus to discuss different forms of autonomy in relation to each other. To support this idea,the study discusses cases of teachers in various contexts of time and space.

  • 957.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education. Uppsala universitet.
    Höstfält, Gabriella
    Stockholms universitet.
    Silent and explicit borrowing of international policy discourses: the case of the Swedish teacher education reforms of 2001 and 20112014In: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 5, no 4, p. 445-460, article id 23417Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article presents different models of comparative education by discussing the government committee reports (SOU) which prepared the Swedish teacher education reforms of 2001 and 2011. These serve as examples for different kinds of policy borrowing from an international Bologna process discourse in national government document. The article facilitates Waldow (2009) term of “silent borrowing”. The reform of 2001 shows distinct references to international discourses without making this explicit. The reform of 2011 is then an example for explicit borrowing. The related government committee report refers very obvious to the Bologna process. However, this is seen as strategy in order to mark its distinction to its predecessor reform. Our cases are assumed to show how socio-historical and political contexts condition national discourses’ resources of legitimation.

  • 958.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Stockholm University, Sweden.
    Pettersson, Daniel
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education.
    The world we live in: Construction of ‘the international’ in citizenship education in Sweden, England and Germany2013In: International Knowledge Assessments: changing perspectives over time, 2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The presentation wants to discuss the conceptual framework of a comparative study investigating construction of ‘the international’ in social studies/citizenship textbooks in the three national contexts of Sweden, England and Germany, which are characterised by different perspectives on how state and individuals interact. This involves looking at how the state regulates the welfare security of its citizens by deciding how e.g. democracy, equity and equality should be reproduced and secured in society. In this study we make use of Esping-Andersen’s (1990) Three Worlds of Welfare Capitalism, in which he presents three prototypes: a universal type, a corporatist-statist type such as that found in Germany, and a liberal type, commonly found in England. Our empirical approach draws on analyses of global literacy/global citizenship as product of global learning as it has been manifested in curriculum and textbooks for secondary students today. This kind of literacy apparently needs to be learned in order to cope with the demands and challenges of a globalising world. Here we assume significant context-related variances in the description of the ‘world we live in’ and the competences we apparently need to be able to cope with. It is thereby illuminated how the ‘international’ is constructed as a product of local circumstances.

  • 959.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education. Uppsala universitet.
    Pettersson, Daniel
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education.
    Forsberg, Eva
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education. Uppsala universitet.
    Approaching the space issue in Nordic curriculum theory: National reflections of globalization in social studies/citizenship textbook pictures in Sweden, England and Germany2015In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, no 1, article id 27011Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on globalisation in Nordic curriculum theory by investigating the issue of space. It puts forward an increased interest in the practical levels of schooling and argues globalisation should be investigated not only as a policy phenomenon, but also as instructional matter in different contexts. It presents two perspectives of space, a container and a relational perspective. A distinction between the two perspectives contributes to an understanding of how the world is constructed at different levels of curriculum. The article tests its argument with an explorative social studies and citizenship textbook study in the national contexts of Sweden, England and Germany. It can be shown that all cases differ in their portrayals of globalisation and in the constructions of space related issues.

  • 960.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education. Uppsala universitet.
    Salokangas, Maija
    Trinity College Dublin, Ireland.
    Autonomy in education: theoretical and empirical approaches to a contested concept2015In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, no 2, article id 28841Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Autonomy is a widely used concept in education policy and practice. The etymology of the concept derives from the Greek autonomos ‘having its own laws’ (Oxford Dictionaries, 2015). As such, the debates around the concept circulate around individuals’ or groups’ ability and capacity to self-rule, and the governance and/or constraints, which limit such a capacity. However, autonomy has also been widely contested in philosophy, and as suggested by Rawls (1980), for example, the concept has been defined in a variety of ways. In educational research too, the concept has been debated from varying viewpoints, as, for example, scholars engaged in education history (Smaller, 2015), education sociology and policy (Ball, 2006; Apple, 2002), legal issues (Berka, 2000) and pedagogy (Reinders, 2010; Little, 1995) have all problematised and defined its meaning in relation to education.

    When applied to educational practice, this nuanced and complex concept may indeed mean a variety of things. Take school-level autonomy as an example. Schools are complicated social systems in which multiple actors operate in different roles, and in which one's scope of action may affect the decision-making capacity of that of others. The question of who in a school community may possess autonomy (e.g. the teachers, the principals, or the learners) has fundamental implications for the ways in which the school operates. Also, the matters over which the members of the school community enjoy autonomy have important implications for what school autonomy means in practice. If we consider teacher autonomy more closely, it becomes apparent that teacher autonomy is often understood in terms of a dichotomous pairing of constraint vs. freedom (Wermke & Höstfält, 2014). It could be argued that teacher autonomy is always about constraint, and drawing from Gewirtz's and Cribb's (2009) work, we suggest focussing on the ways in which autonomy is constrained, as well as the matters over which autonomy is enjoyed and by whom. Therefore, teacher autonomy should be distinguished from other forms of autonomy, for example, school or local autonomy. Indeed, increased school autonomy, or local autonomy, as witnessed, for example, in relation to the Friskola movement in Sweden or Academies movement in England, does not automatically grant to teachers an increased scope of action (Kauko & Salokangas, 2015; Salokangas & Chapman, 2014; Wermke & Höstfält, 2014).

    Moreover, the teacher autonomy debate has been influenced by and reflects wider global education trends and international comparisons. Indeed, autonomy has been a central concept in education policy in Nordic countries (Frostenson, 2012) as well as elsewhere (Caldwell, 2008; Glatter, 2012). Recently, this could be seen, for example, in relation to ‘PISA envy’, and the ways in which Finland's consistent success in PISA has been explained, at least partly, through its highly educated and autonomous teaching workforce (Lopez, 2012; Stenlås, 2011). However, as the contributions in this issue highlight, international comparisons concerning teacher autonomy must remain sensitive to the national and local contexts in which teachers operate, and consider what autonomy actually means for teachers in those settings (Salokangas & Kauko, in press; Wermke, 2013).

    It is these complexities, inherent in the concept of autonomy, as well as its practical applications, that this edited collection was set to discuss and offer contributions to varied discourses concerning this important, widely debated, and contested concept. The special issue is divided into two sections. The first section presents three invited essays that offer theoretical perspectives on autonomy. The first two, by Gerald Dworkin and Evert Vedung, respectively, are not educational per se, but offer important conceptual contributions to the discussion. The third essay by Magnus Frostenson discusses the multidimensionality of the concept with a focus on education and teaching. The second section comprises empirical studies that discuss the concept of autonomy in different national and local contexts. The articles report on research conducted in Norway (Christina Elde Mølstadt & Sølvi Mausethagen), Germany (Martin Heinrich), Sweden (Sara Maria Sjödin, Andreas Bergh, Ulf Lundström) and England (Ruth McGinity).

  • 961.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education. Uppsala universitet.
    Salokangas, MaijaTrinity College Dublin, Ireland.
    Autonomy in education: theoretical and empirical approaches to a contested concept: Special issue to Nordic Journal of Studies in Educational Policy (NordSTEP)2015Collection (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    Autonomy is a widely used concept in education policy and practice. The etymology of the concept derives from the Greek autonomos ‘having its own laws’ (Oxford Dictionaries, 2015). As such, the debates around the concept circulate around individuals’ or groups’ ability and capacity to self-rule, and the governance and/or constraints, which limit such a capacity. However, autonomy has also been widely contested in philosophy, and as suggested by Rawls (1980), for example, the concept has been defined in a variety of ways. In educational research too, the concept has been debated from varying viewpoints, as, for example, scholars engaged in education history (Smaller, 2015), education sociology and policy (Ball, 2006; Apple, 2002), legal issues (Berka, 2000) and pedagogy (Reinders, 2010; Little, 1995) have all problematised and defined its meaning in relation to education.

    When applied to educational practice, this nuanced and complex concept may indeed mean a variety of things. Take school-level autonomy as an example. Schools are complicated social systems in which multiple actors operate in different roles, and in which one's scope of action may affect the decision-making capacity of that of others. The question of who in a school community may possess autonomy (e.g. the teachers, the principals, or the learners) has fundamental implications for the ways in which the school operates. Also, the matters over which the members of the school community enjoy autonomy have important implications for what school autonomy means in practice. If we consider teacher autonomy more closely, it becomes apparent that teacher autonomy is often understood in terms of a dichotomous pairing of constraint vs. freedom (Wermke & Höstfält, 2014). It could be argued that teacher autonomy is always about constraint, and drawing from Gewirtz's and Cribb's (2009) work, we suggest focussing on the ways in which autonomy is constrained, as well as the matters over which autonomy is enjoyed and by whom. Therefore, teacher autonomy should be distinguished from other forms of autonomy, for example, school or local autonomy. Indeed, increased school autonomy, or local autonomy, as witnessed, for example, in relation to the Friskola movement in Sweden or Academies movement in England, does not automatically grant to teachers an increased scope of action (Kauko & Salokangas, 2015; Salokangas & Chapman, 2014; Wermke & Höstfält, 2014).

    Moreover, the teacher autonomy debate has been influenced by and reflects wider global education trends and international comparisons. Indeed, autonomy has been a central concept in education policy in Nordic countries (Frostenson, 2012) as well as elsewhere (Caldwell, 2008; Glatter, 2012). Recently, this could be seen, for example, in relation to ‘PISA envy’, and the ways in which Finland's consistent success in PISA has been explained, at least partly, through its highly educated and autonomous teaching workforce (Lopez, 2012; Stenlås, 2011). However, as the contributions in this issue highlight, international comparisons concerning teacher autonomy must remain sensitive to the national and local contexts in which teachers operate, and consider what autonomy actually means for teachers in those settings (Salokangas & Kauko, in press; Wermke, 2013).

    It is these complexities, inherent in the concept of autonomy, as well as its practical applications, that this edited collection was set to discuss and offer contributions to varied discourses concerning this important, widely debated, and contested concept. The special issue is divided into two sections. The first section presents three invited essays that offer theoretical perspectives on autonomy. The first two, by Gerald Dworkin and Evert Vedung, respectively, are not educational per se, but offer important conceptual contributions to the discussion. The third essay by Magnus Frostenson discusses the multidimensionality of the concept with a focus on education and teaching. The second section comprises empirical studies that discuss the concept of autonomy in different national and local contexts. The articles report on research conducted in Norway (Christina Elde Mølstadt & Sølvi Mausethagen), Germany (Martin Heinrich), Sweden (Sara Maria Sjödin, Andreas Bergh, Ulf Lundström) and England (Ruth McGinity).

  • 962.
    Westberg, Linda
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities.
    Att bli den man kan vara, trots talrädsla?: En intervjustudie om en gymnasieskolas stöd för talrädda elever2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine what kind of support a student in fear of speaking gets in the Swedish subject in an upper secondary school, and this was done through interviews with four teachers at secondary level. The interest was based primarily on the fact that social phobia is a common problem among young adults in Sweden and the fact that it is in youth that phobia for social situations develops. A part of social phobia is fear of speaking in public, and toward to what the curriculum for the Swedish subject in the upper secondary school says about oral language and its meaning to every human being and its development, a student in fear of speaking becomes problematized in regards to learning and development. The perspective of this study is not based on the problem concerning social phobia, but about the democratic perspective and the fact that the upper secondary school is based on democratic grounds, where every student should get opportunities to develop their speaking skills and their ability to have the courage to speak out loud. The social-cultural perspective is another base for this study, where the oral language, communication, has a significant role in learning and knowledge, as well as in self-understanding and in understanding the world. Besides these perspectives, the study also takes a philosophic approach derived from Aristotle and the idea that every human being strives to reach their full potential, self-fulfillment. This study concludes that the Swedish subject in upper secondary school doesn’t offer any support for students with fear of speaking and there is no educational guidelines for the teachers to follow. The teachers work along their own ability with students with fear of speaking and they think in general it works, they think that students with fear of speaking is not such a big problem. These results are discussed in relation to the theoretical starting points and the philosophical approach, which generates in the assumption that students with fear of speaking actually is a problem, a problem for their democratic rights, to their knowledge and their self-fulfillment.

  • 963.
    Westerberg, Linnéa
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Åsberg, Paola
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Lundborg, Jeanette
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Skrivprocessens metoder och dilemman2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes. Frågeställningarna i enkäter och intervjuer hade som syfte att undersöka elevers intresse för skrivning. Enkäter som lämnades till lärare behandlade datoranvändningens för- och nackdelar i undervisningssyfte.

    Resultatet på elevenkäten visar att flickors intresse för skrivning är större än pojkars. Elevintresset för att använda dator i skrivandet är stort, eleverna menar att deras texter blir prydligare skrivna på datorn dessutom är det lättare och snabbare att skriva på dator. Även intervjuerna med eleverna förstärker dessa resultat.

    Lärarenkäten visar att även lärarna är positiva till användningen av datorer i skolan. De menar att eleverna blir mer uppmärksamma och engagerade när de får arbeta med datorer. För elever med läs- och skrivsvårigheter kan datorn vara ett ovärderligt hjälpmedel beroende på vilken problematik som finns.

  • 964.
    Westergren, Eva
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Health and Caring Sciences, Medical science.
    Lära för livet och inte för tentamen: en kritisk diskussion från seminarierummet2012In: I mötet mellan vetenskap och lärande: 13 högskolepedagogiska utmaningar / [ed] Göran Fransson & Helena Hammarström, Gävle: Gävle University Press , 2012, p. 111-124Chapter in book (Other academic)
  • 965.
    Westin, Eva
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Effekten av specialpedagogiskt stöd och senare resultat i grundskolan: en pilotstudie2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    A pilot-study was used to investigate, types of assistance, assessed needs, outcomes and effects of special-needs assistance given to a subsample of compulsory school pupils in an effort to develop an evaluation strategy for identifying educational impacts of specific special-needs inputs.  Preliminary results indicate a tendency for postive outcomes for most pupils in the pilot group (n = 11) but also that many pupils have residual difficulties.  Pupils with residual difficulties mostly required special education asssitance with Maths, English or Swedish.  More pupils also needed support with behavioral difficulties.  More research and an expanding knowledge base is required in order to effectively evaluate outcomes of teacher support.  Schools need help in devising different methods of assistance and particularly for pupils with behavioral difficulties.

  • 966.
    Westin, Petra
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Persson, Emelie
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Hur pedagoger kan arbeta för att främja motivationen hos elever i inlärningssvårigheter: En intervjustudie med några elever och pedagoger2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger kan främja motivationen till lärande hos elever i inlärningssvårigheter. Studien är uppbyggd på nio intervjuer varav fem är med elever och fyra är med pedagoger. De elever som deltog i undersökningen valdes utifrån deras erfarenheter av inlärningssvårigheter i skolan. Pedagogerna valdes i sin tur utifrån deras olika arbetsplatser och skilda spetskompetenser. Anledningen till detta var för att de skulle kunna delge studien olika infallsvinklar utifrån deras olika kompetenser och erfarenheter i verksamheten. Valet av att intervjua både elever och pedagoger gjordes utifrån en önskan om att framhäva både elev- och pedagogperspektivet i studien. Efter genomförandet av intervjuerna sammanställdes svaren och åsikterna för att hitta gemensamma nämnare mellan de två intervjugrupperna. Utifrån detta framkom tre centrala områden som belystes som viktiga i arbetet för att främja motivationen hos elever i inlärningssvårigheter. Nyttoaspekten var ett av dessa områden, där framhäver intervjupersonerna vikten av att eleverna förstår varför en uppgift skall utföras. Det andra centrala området som framkom var vikten av att använda intresse som utgångspunkt i undervisningen. Med detta menade intervjupersonerna att det är den enskilde elevens intresse som skall prägla planeringen av undervisningen. Det tredje området som pedagogerna och eleverna framhävde var att undervisningen och uppgifterna skall vara nivåanpassade efter elevernas förmåga. Genom det tydliga resultatet från intervjuerna har målet med denna studie uppfyllts.

    Nyckelord: motivation, pedagoger, elever och inlärningssvårigheter.

  • 967.
    Westring, Madelaine
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences.
    Ljudmiljön i förskolan2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 968.
    Wiik, Jennie
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Fostran - en naturlig del i läraryrket?: om fostran utifrån läroplanens värdegrund2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ta reda på, beskriva och förstå vad några pedagoger på en skola har för uppfattning om fostran utifrån läroplanens värdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har använts för att få svar på detta är kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgå inom ämnena fostranoch värdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansågs som det dokument skolans verksamhet vilar på och att fostran utifrån detta skapar goda samhällsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det främsta sättet som pedagogerna använde för att fostra utifrån skolans värdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner. De tre pedagogerna önskar tydligare läroplanoch mer utbildning inom värdegrundsfrågor.

  • 969.
    Wijnvoord, Elin
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    En studie om människors syn och uppfattningar av hälsa inom gym och träningsanläggningar i mellan-Sverige2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
  • 970.
    Wikander, Lennart
    et al.
    Inst. för pedagogik, didaktik och utbildningsvetenskap, Uppsala universitet.
    Gustafsson, ChristinaUniversity of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Curriculum studies.Riis, UllaInst. för pedagogik, didaktik och utbildningsvetenskap, Uppsala universitet.
    Enlightenment, Creativity and Education: Polities, Politics, Performances2012Collection (editor) (Refereed)
  • 971.
    Wiklund, Ulrika
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Bilderbokens plats i förskolan2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 972.
    Wiklund, Vanja
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences.
    Barnskrik och frökenprat: Ett bullerförebyggande arbetsmaterial för förskolan2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
  • 973.
    Wikström, Elin
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Nordquist, Linda
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Åldersindelade grupper i förskolan: en intervjustudie om hur verksamma pedagoger ser på denna gruppsammansättning2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Avsikten med denna studie var att ta reda på pedagogers åsikter kring åldersindelade grupper i förskolan. Det som har undersökts är vilka för- och nackdelar det finns med denna gruppsammansättning och av vilken anledning studiens pedagoger har denna indelning. Datainsamlingarna består av intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar på förskolor med åldersindelade barngrupper. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med åldersindelade grupper, men att det till största delen är fördelar och mestadels praktiska sådana. Anledningen till att pedagogerna i studien har åldersindelat är för att verksamheten lättare kan anpassas efter ålder, likaså miljön och de aktiviteter de har med barnen. Både barnen och pedagogerna gynnas av denna gruppsammansättning.

  • 974.
    Williams, Maelona
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Adolfsson, Agnes
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Fysisk aktivitet och lärande i skolan: -en litteraturstudie om det eventuella sambandet2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet. Författarna har valt att granska utredningar, forskning och artiklar som haft som syfte att utvärdera och lyfta fram den fysiska aktiviteten i skolan. Resultatet tyder på att elever som får utökad fysisk aktivitet presterar bättre i skolan. Det finns även samband mellan ökad fysisk aktivitet och elevers trivsel i skolan. Flera studier anser att mer forskning bör göras innan det går att dra konkreta slutsatser att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer.

  • 975.
    Wimark, Jennie
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Kosten i förskolan ur ett pedagogiskt perspektiv2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 976.
    Wind, Hanna
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lågkolhydratkostförespråkare (LCHF)2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Wind Hanna (2009) Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lågkolhydratkostförespråkare (LCHF). C-uppsats i pedagogik, Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi, Högskolan i Gävle.

     

    Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och läkaren Annika Dahlqvist har de senaste två åren fått stort utrymme i media. Syftet med den här uppsatsen är att med inspiration från diskursanalys beskriva och förklara dels Annika Dahlqvists kritik mot Livsmedelsverkets kostråd och hur Livsmedelsverket bemöter kritiken, dels hur parterna framställs i ett urval medieartiklar. Sex artiklar togs fram genom sökning på Google och Livsmedelsverkets hemsida. Artiklarna granskades och lästes noggrant. Ett längre textavsnitt från respektive analysmaterial presenteras och tolkas i en resultatanalys. Dahlqvist förespråkar en lågkolhydratkost med ett högt intag av mättat fett (LCHF) och kritiserar Livsmedelsverkets kostråd för att vara förlegade och till och med orsaka många människors död. Livsmedelsverket däremot står fast vid sina framtagna kostråd med argumentet att de är baserade på vetenskaplig forskning. Dahlqvist använder sig främst av skrämselpropaganda och kunskap i sin kritik mot Livsmedelsverket. Gemensamt för de båda huvudaktörerna och media är att de i debatten inte fokuserar på likheter utan endast det som skiljer kostråden.

     

    Nyckelord: kostdebatt, kostråd, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, medieforskning.

    Keywords: food conflict, food advice, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, media research.

  • 977.
    Winzéll, Gina
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Vi lyssnar på barnen: Ett arbete om den fysiska miljön i förskolan, dess betydelse och barnens delaktighet2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att se hur den fysiska miljön i förskolan påverkar barns sätt att leka och agera, samt se om pedagogerna är medvetna om miljöns betydelse. Mina upplevelser om hur ointressant en förskolans miljö kan vara i färgsättning och utformning har inspirerat mig till detta arbete. Enligt Lpfö 98 och forskare bör miljön i förskolan vara innehållsrik, öppen och inbjudande och stimulera fantasi, kreativitet och lärande. Miljön ska ständigt reflekteras över och utvecklas utifrån barnen och deras intressen och kunskaper. Barnen bör även vara delaktiga i utformandet av miljön, direkt eller indirekt, för att det ska bli så bra som möjligt utifrån barnen.

    Studien har begränsats till en avdelning eftersom en kombination av undersökningsmetoder använts och det empiriska materialet annars skulle ha blivit ohanterligt. För att nå syftet har två olika observationer genomförts samt en kvalitativ intervju. Den första är en deltagande observation där jag tagits barnens perspektiv och tittat på lek-initiativ och tillgänglighet och den andra är en observation där jag tittar på hur barnen använder miljön och hur de leker. Den kvalitativa intervjun gjordes i grupp där de tre pedagogerna på den deltagande avdelningen medverkade. Resultaten har sedan kategoriserats för att lättare kunna sammanställas och visas som resultat.

    Resultatet visar att den fysiska miljön i förskolan påverkar barnen i deras vardag och att det finns en medvetenhet hos pedagogerna gällande betydelsen av miljön i förskolan. Resultatet visar även att för att miljön i förskolan ska bli så betydelsefull som möjligt för både verksamheten och barnen måste delaktighet, anpassad nivå av leksaker och material samt ständig reflektion av miljön finnas. Detta kan enbart förverkligas genom att pedagogerna i förskolan är medvetna om att makten ligger hos dem.

  • 978.
    Wiréhn, Maria
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.
    Att utveckla hälsa hos sina medarbetare: En kvalitativ studie av hälsofrämjares salutogena arbete inom en vård- och omsorgsorganisation2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den arbetsrelaterade ohälsan inom vård och omsorg är ett växande problem. Behovet av att utveckla hälsofrämjande arbete inom vård- och omsorgssektorn är därför stort. Ett hälsofrämjande arbete utifrån ett salutogent förhållningssätt kan vara en effektiv metod och har potentialen att långsiktigt bidra till bättre hälsa bland anställda inom vård och omsorgssektorn. Denna studie har gjorts i uppdrag åt en vård- och omsorgsorganisation som arbetar utifrån ett salutogent perspektiv för att främja hälsa bland anställda. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter Hälsofrämjare inom en vård- och omsorgsorganisation har av att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent perspektiv. För att undersöka studiens syfte användes en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerad intervju som teknik. Resultatet visar att Hälsofrämjarna upplever utmaningar i form av att lyckas motivera andra, att vara den som kommer in med nya infallsvinklar och idéer och att få andra att ändra sitt sätt att tänka och agera. Tid, ekonomiska resurser och att skapa sammanhållning bland personal som inte arbetar under samma tak, är andra aspekter som också uppfattas som utmaningar. Kommunikation, personalens delaktighet och hälsofrämjarnas egen känsla av KASAM (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet), är av stor betydelse för att de ska lyckas med sin uppgift.

  • 979.
    Wängman, Anna
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Líndqvist, Ulrika
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Titel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ”Det är väl någonting som skolan har för att alla ska känna sig trygga”

    Författare: Anna Wängman & Ulrika Lindqvist

    Ty av arbete: Examensarbete (10p)

    Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud Söderlund

    Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle

    Datum: December 2007

    ________________________________________

    Syfte

    Studiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra underfrågor som berör området.

    Metod

    Två metoder användes i form av enkätundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i år 9 svarade på en enkätundersökning om mobbning och kränkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i ämnet.

    Resultat

    8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som står i den. 9 av 13 elever vet inte vad en trygghetsplan är. Resultatet visar att eleverna uppfattar att skolan arbetar förebyggande med hjälp av kamratstödjarverksamhet och enkätundersökningar angående mobbning. Drygt en tredjedel av eleverna uppfattar inte att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar.

  • 980.
    Wärvik, Gun-Britt
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Runesdotter, Caroline
    Göteborgs universitet.
    Pettersson, Daniel
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science, Education. Uppsala University.
    International comparisons in Swedish mass media2017In: Online Programme and Conference App, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The interest in large scale comparative studies of students’ assessment has increased considerably during the last decades and the results have been widely spread in Swedish media. Among the different international surveys of students’ assessment PISA is standing out in publicity, meaning that the results have received an extraordinary significance as an assessment of the education system and education policy. In earlier studies of Swedish media reporting on PISA (Pettersson, 2008; Runesdotter et al., 2015), we could observe a precipitous increase dedicated to the Swedish students’ performance. Particularly the deteriorating results in relation to other countries were focused and have contributed to a publicly embraced debate of the critical state of education in Sweden and demands for political measures in order to improve the education. A point of departure for this paper is that media creates certain conditions for how educational results are classified, regulated and communicated in society (Luhmann, 1996), and has thus become a powerful actor in the making of a comparativistic paradigm (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2015) in education. We consider media as a conglomerate of actors participating in the intersection of science, educational policy, and society, the agora (Nowotny et al., 2003) where the results are communicated and measures proposed. The aim is to analyze how valid statements are produced on the basis of PISA-results: Which kind of actors are present, what kind of comparisons are made and which conclusions are drawn, what is selected by media to be in focus for the reporting. The analysis has a particular focus on the making of diversity and context, and the surveys from 2009, 2012 and 2015.

    References

    Lindblad, S., Pettersson, D. & Popkewitz, T.S. (2015): International Comparisons of School Results: A Systematic Review of Research on Large Scale Assessments in Education. Stockholm Vetenskapsrådet. Luhmann, N. (1996) Social Systems. Stanford University Press: Stanford. Nowotny, H., Scott, P. & Gibbons, M. (2003). Introduction:Mode 2'revisited: The new production of knowledge. Minerva, 41(3), 179-194. Pettersson, D (2008) Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education No 120. Uppsala universitet: Uppsala. Runesdotter, C. Wärvik, G-B., Andersson, E. & Harling, M. (2015). Media attention and representations of national and international ranking lists in Sweden.ECER, 8-11 Sept 2015 in Budapest.

  • 981.
    Wärvik, Gun-Britt
    et al.
    Gothenburg University.
    Runesdotter, Caroline
    Gothenburg University.
    Pettersson, Daniel
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science, Education.
    PISA, Communicative Acts and the Media: The Discourse of "Failure" and "Success"2018In: NERA 2018 - 46th Congress: Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges: Abstracts, 2018, p. 107-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The interest in large-scale comparative studies of students’ assessment has increased considerably during the last decades and the results have been widely spread in media. Among the different international surveys of students’ assessment -PISA is standing out in publicity, meaning that the results have received an extraordinary significance as an assessment of the education system and education policy. The OECD seem to be well-aware of the importance of dissemination and one activity taking place in relation to the presentation of results are press-releases and “newsletters” presenting theresults for media, as well as for policymakers and others in a focused and simplified way. In the paper, we pay special attention to these activities which we consider to be communicative acts (cf. Luhmann, 1996). A point of departure for the paper is that media, through the communicative acts by OECDs strategy for dissemination, creates certain conditions for how educational results are classified, regulated and communicated in society (Luhmann, 1996), and has thus become a powerful actor in the making ofa comparativistic paradigm (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2015) in education. We consider media as a conglomerate of actors participating in the intersection of science, educational policy, and society, the Agora (Nowotny et al., 2003) where the results are communicated and measures proposed. The aim is to analyze how valid statements are produced on the basis of PISA-results: Which kind of actors are present, what kind of comparisons are made and which conclusions are drawn, what is selected by the OECD and the media to be in focus for the reporting. The analysis has a particular focus on the making of diversity and context in terms of “failure” and “success”.

  • 982.
    Wåhlstrand, Maria
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology. University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Bardakci, Serap
    University of Gävle, Department of Education and Psychology. University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Pedagogers sätt att hantera konflikter: - En jämförelse mellan två förskolor2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jämföra två olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger på ett frågeformulär med sex pedagoger på två olika förskolor samt en litteraturstudie som jämförs med pedagogernas svar i frågeformulären. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn på konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar på en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns känslor har visats samt att pedagogerna på ena förskolan gärna håller sig mer i närheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad från de pedagogerna på den andra för skolan. De likheter som visas är bland annat att alla pedagoger i denna studie är överrens om att barn kan till viss del lösa konflikter själva.

  • 983. Order onlineBuy this publication >>
    Yngvesson, Anna
    Gävle kommun.
    Social kommunikation - mer än bara samtal: en intervjustudie om några förskollärares vardag2017In: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, p. 83-104Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 984.
    Yttermyr, Eva
    University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Berätta vad du lärde dig!: barns tankar om kunskap generellt samt specifikt inom historia och religion1999Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.

    Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri.

    Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska. I historia och religion var barnens uppfattningar om vad de lärt sig mer vaga, speciellt inom religion. Förhållandet mellan lärares mål med undervisningen och elevers uppfattningar om vad de lärt sig visar på en större ”samsyn” i historieundervisningen än i religionsundervisningen.

  • 985.
    Zackrisson, Elin
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Visuellt stöd i förskolan: hur förskollärare använder sig av alternativa metoder för kommunikation2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjälp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, även om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlättas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet där visuell tydlighet och struktur står i centrum. Studien visar på de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsägbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar även de kritiska aspekter som kan finnas runt detta.

  • 986.
    Zetterlund, Hanna
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    "Alla ska få vara med på båten": En kvalitativ studie om hur föreningar arbetar med inkludering för att främja mångfald2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mångfald är något som svenska idrottsföreningar strävar efter, eftersom det ger goda effekter på samhället och gemenskapen bland alla individer. Syftetmed denna studie är att undersöka hur idrottsföreningar arbetar med inkludering för att främja mångfald. Som metod i studien användes semistruktureradeintervjuer för att kunna undersöka hur föreningarna tänker och resonerar kring inkluderingsarbetetoch det gjordes med ett målstyrt urval där 6 föreningar deltog i studien. Resultatetsom visades var att alla föreningar arbetar med inkludering på ett eller annat sätt och att det finns olika hinder som varje förening handskas med. Slutsatsenman kan dra ifrån detta är att många föreningar vill och kan arbeta med inkludering i föreningar men att det finns olika problematik kring hur man kan göra det. Vissa har större problem med att få in flickor medan andra har mer problem med att rekrytera nyanlända. Detta arbete är en viktig grund för eventuell vidare forskning.

  • 987.
    Älander, Eva
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    De nationella proven i svenska - hur påverkar de undervisningen i årskurs 9?2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska – hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

     

    Sammanfattning

    Detta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9. Arbetets syfte har varit att undersöka hur några lärare uppfattar att de nationella proven påverkar de prioriteringar som de gör runt ämnets innehåll. Med andra ord: hur de nationella proven påverkar undervisningen i svenska i årskurs 9. Leder proven till att den dagliga undervisningen fokuserar vissa mål på bekostnad av andra mål? Eller är det snarare så att provens existens hjälper till att ställa kursplanens innehåll i fokus på ett sätt som gynnar elevernas måluppfyllelse?

    Undersökningen genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med fem stycken lärare som i dagsläget undervisar i svenska. Dessa lärare har varit involverade i genomförande och bedömning av nationella prov mellan två och femton gånger. Den intervjuguide som användes berörde två stycken teman; de nationella proven samt kursplanen i svenska och dess skrivningar om ämnets centrala innehåll i årskurs 7-9.

    Årligen genomför cirka 100 000 elever de tre delprov som ingår i det nationella provet i svenska för årskurs 9. Trots att proven inte mäter alla kursplanens mål är de mycket viktiga redskap för lärarnas bedömning och betygssättning. Lärarna i denna studie ser provresultaten som ett mått på (och garant för) sin egen bedömningsnivå, att de hamnat rätt i sin helhetsbedömning av elevens måluppfyllelse.

    Under en längre tid har det konstateras relativt stora avvikelser mellan elevernas provbetyg och deras samlade terminsbetyg. En sådan avvikelse behöver inte alltid vara ett problem, men den kan också visa på att lärares bedömning inte är likvärdig över landet. Problematiken blir extra tydlig när långa texter ska bedömas och bedömningsanvisningarna lämnar stort tolkningsutrymme till den enskilde läraren. Ett arbetssätt som rekommenderas för att råda bot på likvärdighetsproblematiken är sambedömning. Sambedömning problematiseras i denna studies resultat utifrån risken för att skolkulturer skapas samt de tendenser till skillnader i villkor som anas mellan lärare på kommunala respektive fristående skolor.

    Det blir tydligt i denna studies resultat att det nationella provet påverkar undervisningen i relativt stor utsträckning, inte minst genom de grundliga förberedelser som genomförs inför provet. Detta väcker frågor om var gränsen går mellan att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt och att förbereda dem så pass mycket att provresultatet inte säger något om elevens kunskaper utan snarare är en produkt utav en längre tids strategiska förberedelser?

    Nyckelord: bedömning, kursplan, lektionsinnehåll, måluppfyllelse, nationella prov, svenska, årskurs 9

    Keywords: assessment, course syllabi, goal attainment, lesson planning, national tests, Swedish, year 9

  • 988.
    Åberg, Ellinore
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Öhrn, Linda
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Krögares förhållningssätt till berusningsdrickande2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Åberg, E. & Öhrn, L. (2008) Krögares förhållningssätt till berusningsdrickande. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

    Det ligger ett stort bedömningsansvar hos krögare vid servering av alkohol; de behöver göra en bedömning för varje gäst vid försäljning av alkohol. Denna studies syfte är att titta på hur krögare ser på gästernas berusningsdrickande och hur krögare uppfattar kampanjen Varannan vatten. Denna studie är en kvalitativ studie där det gjorts intervjuer med fyra stycken krögare. Frågorna behandlar krögares uppfattning gällande berusningsdrickande, upplevelser av att hantera berusade gäster på krogen samt krögares kännedom om kampanjen Varannan vatten. Resultatet visar att respondenternas uppfattning är att många påverkansfaktorer spelar in gällande berusningsdrickandet såsom ålder, krogmiljö, sinnesstämning och utbud av nattklubbar och pubar. Att avvisa en överberusad gäst ser de inte som något problem. Resultatet visar även respondenternas vetskap om kampanjen Varannan vatten och att majoriteten använt sig av den på sin arbetsplats.

    Nyckelord: Alkohol, berusningsdrickande och Varannan vatten

    Keywords: Alcohol, intoxication drinking and every other water

  • 989.
    Ågren, Mathilda
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    En måltid är mer än maten på tallriken: En kvalitativ intervjustudie om vårdpersonal och måltider på ett äldreboende2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det är inte bara maten på tallriken som ger något utan hela måltiden och sällskapet som kan bidra till lycka och gemenskap hos de äldre. Studiens syfte var att undersöka hur vårdpersonal arbetar med måltidssituationen för äldre. Bakgrunden till den här studien är att måltiden kan ses som ett socialt umgänge. Det kan vara det som bidrar till att äldre lämnar sitt rum och umgås med andra. För äldre människor blir måltiden en av de sysselsättningar som ändrar hur dagen planeras, antingen blir måltiden en höjdpunkt eller en besvikelse. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer där utgångspunkten var en intervjuguide under intervjun. Urvalet var sex respondenter på ett äldreboende. Resultatet visade att vårdpersonalen arbetar med måltider genom att de fokuserar på att försöka skapa en lugn miljö vid måltiderna och ett trevligt uppdukat bord. När olika händelser uppstår, t.ex. att de äldre spiller eller är högljudda försöker de lösa problemet så att de lugnar ner sig. Det visades också att ingen av respondenterna har en utbildning med fokus på äldre. 

  • 990.
    Ågren, Mikaela
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Förskolebarn med koncentrationssvårigheter: Barnet, arbetssätt och pedaogens roll2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 991.
    Ågren, Ulrika
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Intervjuer med sju föräldrar och en pedagog2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study is to widen our knowledge about the basic idea about having an open preschool for adopted children as understood by parents of adopted children and a preschool teacher. Sweden has a large number of international adoptions, in an international comparison among the highest numbers of adoptions per capita. Interviews were carried out with seven adoptive parents and one preschool teacher teaching at a special preschool for adopted children. It was found that adoptive parents had no particular problems with placing their children in an "ordinary" preschool. However, they choose to place the children in an open preschool solely for adopted children because of the possibility of sharing similar experiences as parents and children as well. Activities at "Drippen" preschool were found mostly to be supportive of the adoptive parents. The interviewed preschool teacher was of the opinion that caring bodies such as Children's Health Centers and other similar institutions needed to develop a better understanding of both adoptive parents and their adopted children concerning developmental processes on their arrival in Sweden. Furthermore, the preschool teacher regarded Preschool "Drippen" as being like any other school except for the fact that children who attend there arrive with the experience of a significant separation, and thus ought be treated as infants regardless of their age on arrival. Because of this, the open preschool for adopted children tends to focus a great deal on establishing emotional connections with the adopted children and working with their language and physical development. Key words: adoption, attachment, identity, discrepancy, solidarity, foreign adoptions.

  • 992.
    Åhs, Emmy
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Diagnosens inträde i livet: En studie av föräldrars berättelser om deras erfarenheter av att ha barnmed funktionshinde2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 993.
    Åkerblom, Erika
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science, Education. Pedagogik.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet.
    Constructing the healthy citizen2016In: NERA 2016 Social Justice, Equality and Solidarity in Education: Book of abstracts, 2016, p. 234-234Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Lifelong learning is promoted as a means to solve a range of problems in contemporary society, with the aim of Sweden being the most knowledge intense society in the globalised world. In order to realise such society, citizens need to be active, employed and competitive on the labour market. (bill. 2001/02:1). A central topic emerging the last decade, construed as central in order for Sweden to be in the forefront in the world, is health. Citizens need to become and stay healthy. This paper directs interest at how such discourse on learning and health emerge and is shaped in current policy making on education and public health. What healthy citizen is being shaped, with what capabilities and how is such a citizens being shaped and fostered?

    The paper draws on a poststructural discourse analysis, inspired by the work of Michel Foucault (1991, 2003, 2006) and his concepts governmentality and technologies of the self. In such perspective, power and governing are practices that shapes, leads and influence the way people behave and act. A governmentality perspective makes visible in what ways, and with what techniques, such shaping plays out, constructing a self-regulating citizen.

    Analysing green and white papers on learning and public health, we illustrate what healthy subject is being shaped and fostered, and through what techniques. By doing so, we contribute to existing governmentality analyses, which only, to a limited extent, has focused on the intersection of learning and health.

  • 994.
    Åkerblom, Erika
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.
    Florin, Katarina
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.
    Hedlund, Elisabet
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.
    The desirable University in a Knowledge Economy society2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The picture of contemporary societies in the political discussions is basically stories about a globalized knowledge-based economy market that nations in one way or another has to relate to. In a Swedish context Higher Education Institutions (HEI) appears as a guarantee for Sweden's opportunities on that market. As an insurance and as an answer to societies need to control HEI a changed quality system is discussed in Government Communication 2015/16:76. In that text internal quality assurance and external control appears as a necessity as well as associations with networks like OECD, EC, EUA, EQAF, EURASHE, BFUG, and ENQA and so on. In that framework each university is assigned as responsible (Government Communication 2015/16: 76; Education report 2015/16: UbU9) for its own internal quality assurance. The aim of this article is to visualize implicit control mechanisms that may appear in the new internal quality assurance system and in that the construction of the desirable university as they occur in Bill 2015/16:76 and Report 2016:15.

    Six years earlier a Bill 2009/10:149, the so-called Bill of freedom, pronounced an ambition to give HEI a higher degree of freedom. In that Bill the government emphasizes the importance of coordination and cooperation regarding internal organization within HEI nationally and internationally. At the same time the government decided to implement a new quality assurance system according to Bill 2009/10:149. In short, Bill 2009/10:149 resulted in that Sweden’s quality assurance system was questioned by ENQA and caused the exclusion of membership. As a consequence of that a new quality assurance system was implemented (Bill 2015/16:76; Report 2016:15). One of the main purposes with the new quality system was that Sweden once again should become a full member of ENQA. Requirements for coordinated internal organizations in accordance with Bill 2009/10:149 and the need of the network and Sweden’s desire to belong to the ENQA create and display the paths possible for universities to choose. In that context we have chosen to analyze two texts, Report UKÄ[1] 2016:15 and Government Bill 2015/16:76 with purpose to visualize implicit control mechanisms that may appear in the new internal quality assurance system.

    Method

    Quality assurance system can be seen as a disciplinary technology with a purpose to control activities, actions and organizations (Foucault, 2003b). In this article we draw on Foucault’s concepts governmentality and discourse analysis to visualize implicit governance and the construction of desirable university (Foucault, 2003a, 2006). Freedom can be seen as an expression of power and is based on making the right choices according to what’s produced as desirable (Foucault, 1982; Rose, 1999). Disciplinary power is characterised by the normalising system of punishment and reward (Foucault, 1980, 1983). We will problematize the constructed need of quality assurance and the desire to belong to networks and what this may be a response to. Network is seen as desirable and cooperation and coordination is portrayed as a prerequisite for national HEI in a globalized knowledge-based economy market. Larsson (2015) argues that “Meta-governance of network should thus be understood as type of governance directed towards organizations that participates in network which the meta-governors tries to control at a distance without shattering their formally autonomous character” (pp 174). Our starting point is that policies are an expression and a part of current discourse, i.e. manifestations which are made possible in and through discourses, in this case by the construction of the desirable university.

    Expected outcome

    Changes in policies regarding the governing of HEI are powered by a tangle of wires of national, international and supranational governing mechanism. A contribution to current discussions regarding governing of HEI and autonomy could be that our research shows that implicit control mechanisms could contribute to uniformity through meta-governance as a way to provide conduct of conduct of organizations that take part in networks. Network is described as desirable since they can offer a connection between the state and the civil society. Disciplinary power shows itself in the identification of problems, in that, quality assurance system is a way to create and display the paths possible for universities to choose and to discern the undesirable. Another possible contribution may be the identification of the desirable university in the discourse of the role that HEI has in a society constructed as being on a globalized knowledge-based economy market.

    References

    Foucault, M. (1980) Prison talk. In C. Gordon, red. Power/Knowledge. Selected interviews & other writings 1972-1977, s 37-54. New York: Pantheon

    Foucault, M. (1982). The subject and power. In J. D. Faubion. (eds.). Essential Works of Foucault 1954-84, vol 3, s 326-348. London: Penguin Books

    Foucault, M. (1983). The Subject and Power. Afterword. In H. L, Dreyfus & P. Rabinow. (eds). Michel Foucault: Beyond Structuralism and Hermeneutics. Chicago: The University of Chicago Press

    Foucault, M. (2003a). Regementalitet i Fronesis Lag och ordning 14-15 Göteborg: Tidskrift föreningen Fronesis.

    Foucault, M. (2003b). Övervakning och straff: fängelsets födelse. (4., översedda uppl.) Lund: Arkiv.

    Foucault, M. (2006). Biopolitikens födelse i Wennerhag, M & Unsgaard (red.) (2006) Fronesis Liberalism 22-23 Göteborg: Tidsskriftsföreningen Fronesis

    Larsson, O. (2015). The governmentality of meta-governance: identifying theoretical and empirical challenges of network governance in the political field of security and beyond. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2015. Uppsala.

    Proposition 2009/10:149 En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor. Stockholm: Utbildningsdepartementet

    Rapport 2016:15. Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Stockholm: Universitetskanslerämbetet

    Regeringens skrivelse 2015/16:76. Kvalitetssäkring av högre utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet

    Rose, N. (1999) Powers of Freedom: reframing political thought. Cambridge: Cambridge University Press

    Utbildningsutskottets betänkande 2015/16: UbU9. Kvalitetssäkring av högre utbildning. Stockholm: Utbildningsutskottet

    [1] The Swedish Higher Education Authority (Universitetskanslerämbetet, UKÄ). UKÄ has been given a mandate to develop and implement a new national system of quality assurance of higher education.

  • 995.
    Åkerblom, Karolina
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Vilsen och ensam eller alldeles underbart?: En undersökning av fyra klasslärares upplevelser av den första tiden i yrket på Åland2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om den första tiden i yrket för lärare som har genomfört sin lärarutbildning i Sverige och nu är verksamma på Åland. Inom Norden skall en treårig lärarutbildning vara likvärdig, vilket innebär att en lärarutbildning i Sverige ger behörighet för att arbeta som lärare på Åland. På Åland finns i dagsläget ingen lärarutbildning och personer som avser utbilda sig till lärare tvingas göra det på annan ort, exempelvis i Sverige eller Finland.

    Syftet med denna undersökning är att beskriva hur den första tiden i yrket ser ut för fyra klasslärare på Åland. Dessa klasslärare har utbildat sig i Sverige och arbetar nu inom grundskolan på Åland. Lärarnas upplevelser och erfarenheter av denna tid samt eventuella dilemman de upplevt beskrivs. Denna undersökning avser även att beskriva lärarnas tankar kring på vilket sätt lärarutbildningen tillgodosett deras behov i sina yrkesroller.

    En intervjuundersökning har använts som metod för denna undersökning. I intervjuerna deltog fyra lärare verksamma i skolår 1-6 som genomfört sin lärarutbildning efter 2001. Deras arbetserfarenhet varierar mellan några månader till fyra terminer.

    Resultaten av denna undersökning visar att upplevelserna av den första tiden i yrket varierar från lärare till lärare. Gemensamt kan det dock sägas att elevkontakt, föräldrakontakt, konflikthantering, grupprocesser samt avgränsningen mellan arbete och fritid har upplevts som dilemman under den första tiden i läraryrket. De behov lärarna beskriver att de har är kunskaper kring utanförskap och sociala problem samt en bra kommunikation med kolleger. Detta är behov som de anser lärarutbildningen inte tillgodosett på ett tillfredsställande sätt. De delar som lyftas fram som viktiga i lärarutbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen, pedagogiken samt ämneskunskaper/ämnesdidaktik. Under den första tiden i yrket är det viktigt att lärarna har ett bra stöd då de annars upplever denna tidsperiod som arbetsam, tung och kan känna sig vilsna. Ingen av undersökningens lärare har haft något uttalat stöd under den första tiden i yrket.

    En övergripande slutsats är att den första tiden i yrket är varierande och erfarenheterna är personliga, det går dock att se både likheter och skillnader mellan de olika lärarnas upplevelser. Slutligen kan det sägas att det finns både positiva delar och brister i introduktionen av nya lärare i deras yrkesliv på Åland.

  • 996.
    Åslund, Lina
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Pettersson, Linnéa
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    "En hälsofrämjande förskola - utvecklande förhållningssätt": En delutvärdering kring en kommuns pågående projekt angående barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Då barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar i dagens förskolor startade en mellansvensk kommun ett projekt vars syfte var att öka pedagogers kunskaper kring ämnet samt utveckla och förbättra de kommunala förskolorna. Syftet med denna studie är att göra en delutvärdering av kommunens projekt ” En hälsofrämjande förskola – utvecklande förhållningssätt” för att granska projektets syften och mål är på väg att uppnås eller har uppnåtts.

    Studiens metod är influerad av kvantitativa studier och empirin bygger på enkäter som sedan sammanställdes samt analyserades och tolkades utifrån bland annat Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010) samt relevant litteratur. Datainsamlingen skedde med enkäter till kommunens alla förskolechefer, specialpedagoger och pedagoger. Enkäterna var formulerade med både strukturerade och ostrukturerade frågor.

    Resultatdelen är uppdelade i fem kategorier; Värdet av kunskaper, Perception kring delaktighet och den fysiska miljön, Uppfattningar om förtydligande arbetssätt, Uppfattningar om kulturell och språklig bakgrund samt Förberedande verksamhet.

    Resultaten indikerar på tydliga skillnader i svaren mellan de olika arbetsgrupperna, där förskolecheferna och specialpedagogerna i stor utsträckning delar samma syn på projektets förlopp till skillnad mot pedagogernas.

    Studien avslutas med en diskussionsdel där studiens metod samt resultat diskuteras. Hur kommer det sig att svaren skiljer sig åt så pass mycket mellan de olika arbetsgrupperna? Påverkar arbetspositionen informationsflödet angående projektet? Forskning säger att miljön i förskolan är oerhört viktig, stämmer detta med resultaten i studien? Dessa frågor och mer diskuteras. Studien avslutas sedan med en slutsats där det bland annat framkommer att AKK, bildstöd och teckenstöd är återkommande arbetssätt som de arbetar med, att svaren skiljer sig åt mellan de olika arbetsgrupperna samt att projektet har en lång väg kvar till att uppnå vissa av sina mål.

  • 997.
    Åström, Josefin
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Att samtala med småbarn: en studie om verbal kommunikation i förskolan2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet behandlar den verbala kommunikationen mellan pedagog och barn som är mellan 1-3 år i förskolan. Arbetet beskriver även pedagogens påverkan på barns språkliga utveckling och deras ansvar att ha ett arbetssätt som stöder och vägleder barnen framåt i sin utvecklingsprocess. Som teoretisk grund spelar det sociokulturella perspektivet en central roll i det här arbetet. Enligt det sociokulturella perspektivet har den kommunikation och det samspel som finns mellan barnet och människorna i dess närhet en stor påverkan på barnet och hur det kommer att utvecklas.

     

    Undersökningens syfte har varit att studera hur pedagogen verbalt kommunicerar med de yngsta barnen, samt hur barnen tar kontakt med pedagogen i förskolans verksamhet.

    Examensarbetet har begränsats till att endast undersöka en specifik omsorgssituation i verksamheten, nämligen fruktstunden. Arbetet har utförts genom observationsstudier under ett antal fruktstunder på en småbarnsavdelning i förskolans verksamhet.

     

    De forskningsfrågor som det här arbetet har utgått ifrån är följande: (a) Hur ser pedagogens kommunikation till barnen ut under fruktstunden? och (b) Vilken kontakt försöker barnen få med pedagogen under fruktstunden?

     

    Huvudbudskapet i det här examensarbetet är att belysa pedagogens roll i den vardagliga verbala kommunikationen med de yngsta barnen i förskolans verksamhet, och vilken betydelse han eller hon kan ha för barnen och deras lärande- och utvecklingsprocess. De relationer som barnet har i sin närmiljö är betydelsefulla för hur barnet kommer att lära sig nya kunskaper och färdigheter, skapa sig en uppfattning om vem de själva är som person och utveckla sin förståelse av sammanhang i sin omgivning.

     

    Undersökningen kom bland annat fram till att pedagogernas kommunikation bestod till stor del av frågor om vilken frukt barnen vill ha, information om vad som skulle hända under resten av dagen, samt hur barnen skulle uppföra sig. Barnen tog för det mesta bara kontakt med pedagogerna för att uppmärksamma dem om att de ville ha mera frukt. Pedagogerna fungerade som ett stöd för barnen och vägledde dem när de var osäkra angående vilken frukt de skulle välja. Undersökningens resultat ledde bland annat fram till en reflektion om att fruktstundens potential av att vara ett pedagogiskt tillfälle för lärande inte utnyttjades fullt ut av pedagogerna. Då pedagogernas sällan kommunicerade med barnen om frukten i sig och vilka olika egenskaper de har med syftet att förmedla ny kunskap till barnen.

  • 998.
    Öberg, Marie
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Carlsson, Isabelle
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Några ADHD elevers gemensamma upplevelser av sin egen skoltid: en intervjustudie med 5 elever som har diagnosen ADHD2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om några ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet med

    studien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp.

    Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lärare på

    gymnasieprogrammet de ingick i.

    Metoden som användes under studiens gång var intervjuer där både strukturerade och

    ostrukturerade frågor ingick. De fem eleverna av båda könen, intervjuades om sin skoltid.

    Utifrån syfte och frågeställning har resultatet bearbetat och jämfört intervjuresultaten för att

    komma fram till en resultatdel.

    Resultatet i studien pekade på bland annat oförstående lärare som inte satt sig in i elevernas

    situation under skoltiden. Eleverna ansåg även att de inte fått den hjälp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid.

     

  • 999.
    Öhlander, Josefine
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Nilsson, Emelie
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    "kränkningar ja, mobbning njaa...": om kränkande behandling och mobbnings existens i förskolan2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kränkande behandling och mobbning är ett samhällsfenomen; där det finns människor finns det även kränkande behandling och mobbning. Vad som är kränkande behandling är upp till personen som blir utsatt att avgöra och upprepade kränkningar inom samma sociala forum benämns som mobbning. Forskning har visat att det råder en viss osäkerhet och delade meningar huruvida både kränkande behandling och mobbning kan förekomma inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vad biträdande förskolechefer har för erfarenhet av mobbning och kränkande behandling relaterat till förskolan samt om de arbetar med att förebygga mobbning och kränkande behandling på förskolan. Ett delsyfte är att undersöka hur kränkande behandling och mobbning kan yttra sig på förskolan samt kartlägga hur den lagstadgade handlingsplanen ser ut och hur de använder sig av den i sitt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer eftersom det är människors uppfattningar om vad kränkande behandling och mobbning innebär som har undersökts. Frågorna som ställdes under intervjuerna var till störst del öppna frågor där intervjupersonerna fick svara genom att beskriva och ge exempel. Resultatet visar att det råder delade meningar och en viss otydlighet om vad kränkande behandling och mobbning innebär för förskolan, men resultatet visar även att man som biträdande förskolechef tar frågan på allvar och arbetar aktivt med detta. I diskussion framkommer det att mobbning är ett komplext begrepp samt att kränkande behandling är betydligt lättare att definiera och blir därmed tydligare och lättare att relatera till. Frågan om mobbnings vara eller inte vara har också uppkommit; kan man helt enkelt utesluta mobbning som ord i förskola och skola och istället lägga all fokus på kränkande behandling?

     

    Nyckelord: Preschool, Kindergarten, Relationships, Bullying, Peer Relationships

     

  • 1000.
    Öman Gräll, Åsa
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Barns erfarenheter vid venös blodprovstagning: En kvalitativ intervjustudie med fyra barn,8-10 år2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
1718192021 951 - 1000 of 1006
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf