hig.sePublications
Change search
Refine search result
1718192021 951 - 1000 of 1048
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 951.
    Söderlund, Maud
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Vård som en integrerad påverkansprocess – patientens existentiella villkor i vården1999Conference paper (Other academic)
  • 952.
    Tallbom, Ann-Sofie
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Konflikter och relationer: en studie över konflikter på gymnasiet mellan lärare och elev utifrån lärares perspektiv.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att göra en undersökning från lärares perspektiv på konflikter på gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom området för att kunna ställa det i jämförelse med studien. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där två kvinnliga samt två manliga lärare intervjuades. De deltagande har arbetat som lärare i minst fem år och de är verksamma inom två olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad.

     

    Studien samt tidigare forskning visar båda att det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka utvecklingen av en konflikt mellan lärare och elev. Brist på kommunikation då lärare och elever kan missförstå varandra är en orsak. Aktivt lyssnande är ytterligare en viktig faktor och med detta menas att läraren visar att denne verkligen har förstått vad eleven säger genom att uttrycka sig på så vis. Det är av vikt att eleven upplever att läraren verkligen lyssnar, detta innefattar även lärarens kroppsspråk vilket bör stämma överens med vad denne säger. Även elever med svaga identiteter och låg självkänsla löper större risk att hamna i konflikter. Det har också visat sig att en lärares beteende i hög grad kan orsaka konflikter i klassrummet då denne kan upplevas som alltför auktoritär, upplevs ha ett osäkert ledarskap eller håller lektioner som är ologiska, ostrukturerade eller på för hög nivå. Respekt är också en viktig del i huruvida konflikter uppstår. Om lärare och elev respekterar varandra är det lättare att ha en god relation som främjar undervisningen och klassrumsklimatet. Genom att också vara flexibel, kunna läsa av sina elever och förstå att varje situation är unik kan läraren anpassa sitt agerande och på så vis undvika vissa konflikter.

     

    Brutna ordningsregler kan vara en orsak till konflikter och även diskriminering i klassrummet. De skolor som utvaldes för studien har upprättat både en likabehandlingsplan och ordningsregler enligt svensk lagstiftning. Däremot har den gymnasiala friskolan inte låtit elever vara med vid skapandet av likabehandlingsplanen vilket är en rekommendation ifrån Skolverket. Likabehandlingsplanen är viktig då den förtydligar olika sorters diskriminering som kan förekomma inom skolan som i sin tur kan leda till konflikter. Ingen av de intervjuade lärarna i studien säger sig ha någon direkt utbildning inom konflikthantering, men de visar likväl på handlingssätt som är viktiga vid hanteringen av konflikter. De säger att genom erfarenhet och kollegor kan de hantera de problem som uppstår. Det kan ändå vara betydelsefullt att låta lärare genomgå en sorts fortbildning då det finns risk för att vissa har ett agerande gentemot elever som kan resultera i konflikter.

     

     

  • 953.
    Tegelström, Liv
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Utvecklingssamtal – En litteraturstudie över vem utvecklingssamtalet gynnar främst, elev, vårdnadshavare eller lärare?2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar. Studien visar på att undersökt litteratur klart och tydligt visar att de flesta elever känner obehagskänslor och blir nervösa inför sitt utvecklingssamtal, samt att lärare bättre behöver få kunskap om hur ett utvecklingssamtal ska gå till samt få en större vetskap om vad det bör innehålla. När det gäller vårdnadshavarens roll finns mycket lite dokumenterat men det visade sig att många vårdnadshavare var nöjda med att gå på elevledda utvecklingssamtal där lärarens roll minimerades.

  • 954.
    Thegerström, Johanna
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Blyga barn: En intervjustudie om hur man upplever sig jobba med blyga barn på förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning är detta något som knappt uppmärksammas medan det i internationell forskning är något som studerats länge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan få hjälp med att hantera, men också som ett problem som lärare ser och försöker arbeta aktivt med.

    Som det framgår ovan var syftet med den här studien att undersöka hur svenska förskollärare jobbar med att upptäcka och aktivt stärka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet är samtidigt något som uppmärksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollärare. Även om urvalet är litet visade resultatet på att förskollärarna inte ville kalla barnen blyga utan istället valde att kalla det för att de var försiktiga. Trots att de inte ville använda sig av begreppet blyghet menade sig de intervjuade förskollärarna att de aktivt jobbade mycket för att ge barnen stöd i barngruppen så att de så småningom vågade ta mer plats och bli mindre blyga. Även om materialet är så pass litet att det inte går att ge någon generell bild av hur man ser på egenskapen blyghet i svenska förskolor, kan resultatet peka på att avsaknaden av svensk forskning inom området påverkar hur svenska förskollärare ser på blyghet som något annat än att vara blyg. Detta diskuteras mot den starka forskningstradition som finns i bl.a. USA när det gäller att studera blyghet och dess konsekvenser men också hur man kan jobba med att stärka barnet för att bli mindre blygt. Ett intressant resultat som kommer fram i studien är hur de svenska förskollärarna visar en viss rädsla över att aktivt jobba för att motverka blyghet hos barn då det skulle kunna påverka barnets personlighet på ett negativt sätt.

  • 955.
    Thilén, Rebecka
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Mattsson Wedholm, Karin
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Länge Leve Livet: påverkan på ungdomars attityder till alkohol i samband med bilkörning2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie undersökte filmen Länge Leve Livets påverkan på ungdomars attityder till alkohol i samband med bilkörning samt hur ungdomar vill ha budskapet förmedlat. I undersökningen gjordes tre fokusgruppintervjuer, á fyra till sex deltagare, och en sammanställning av Vägverkets redan genomförda enkätundersökning. I fokusgrupperna diskuterade gymnasieungdomarna dels teman som framkom av enkätresultatet, och dels frågor som speglade deras attityder. Resultatet visade att de flesta av ungdomarna har blivit berörda av filmen, och att Länge Leve Livet har förstärkt ungdomarnas befintliga attityd i större utsträckning än den har förändrat den. Vad som också visas i studien är att ungdomarna anser att ämnet är viktigt att diskutera och att fler vill se ett ökat arbete med alkohol i samband med bilkörning i Sverige.

  • 956.
    Thor, Anneli
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Bildskapande i förskolan: Uppfattningar och resonemang om bildskapandets roll i barns identitetsarbete2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 957.
    Thorstensson, Caroline
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Dockor och bilar i förskolans verksamhet: en analys av pedagogers förhållningssätt till barns lek med leksaker ur ett genusperspektiv2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna undersökning handlar om hur pedagoger i förskolor med olika inriktning väljer ut och motiverar valet av leksaker för förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen var även att ta reda på hur pedagoger resonerar kring flick- och pojkleksaker samt att undersöka vad pedagogerna anser kan påverka barnens val av leksaker. Undersökningen syftade även till att söka svar på om det finns några skillnader eller likheter i pedagogernas resonemang beroende på om de arbetar i en förskola med genusinriktning eller inte.

     

    I litteraturgenomgången redogörs för teoretiska perspektiv på barns lek med leksaker. Detta sker utifrån ett genusperspektiv. Som metod för undersökningen har intervjuer använts. Dessa intervjuer genomfördes i tre förskolor i Mellansverige varav en av dessa uttalat har en genusinriktning på sitt arbete.

     

    Resultatet visade att det främst fanns likheter i hur pedagogerna i de olika förskolorna resonerade kring barns lek med leksaker. En tydlig skillnad var dock att den pedagog som arbetar i en förskola med genusinriktning har valt att inte använda sig av könsstereotypa leksaker så som dockor och bilar i sin verksamhet med de äldre barnen.

     

    En slutsats som kunde dras av denna undersökning var att pedagogen som arbetar i en förskola med genusinriktning överlag hade mer utvecklade tankar kring genus i förhållande till barns lek med leksaker än vad övriga pedagoger hade. Ytterligare en slutsats som kunde dras var att de intervjuade pedagogerna ansåg att omgivningen spelar stor roll när det gäller påverkan på barns val av leksaker. Att pedagogerna i förskolan är betydelsefulla i detta sammanhang var också tydligt.

     

     

     

    Nyckelord: förskola, genus, lek, leksaker, pedagog

     

  • 958.
    Thunell, Boel
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Dramapedagogik för äldre: Fyra dramapedagoger berättar om arbetet med äldre i en kvalitativ studie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna uppsats har varit att undersöka varför dramapedagoger väljer att arbeta med personer över 65 år. Intentionen har varit att undersöka vilka utmaningar och metoder dessa dramapedagoger har mött i sitt arbete. Fenomenologisk metod har legat till grund för uppsatsen. Urvalet av dramapedagogerna skedde via ett  bekvämlighetsurval.  Semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med fyra dramapedagoger. Telefonintervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys. Uppsatsens resultat visade på att dramapedagogernas val att arbeta med äldre personer påverkades av slumpen, nyfikenhet och eget personligt åldrande. Det dramapedagogiska arbetet motiverar individer att ingå i en grupp, ha ett kreativt samspel och att dramapedagogik kan vara en givande metod för äldre. 

  • 959.
    Thylander, Camilla
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Hur hanteras läs- och skrivproblem i klassituationer?: Några elevers, lärares och speciallärares berättelser2007Student paper second term, 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Thylander, Camilla (2007): Hur hanteras läs- och skrivproblem i klassituationer?

    Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007.

    Sammanfattning

    Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi uppmärksammades i forskningen i slutet på 1880-talet. På 1940-talet öppnades läskliniker som gav individuellt anpassad träning, för elever med speciella läs- och skrivsvårigheter. 1978 försvann diagnosen och även läsklinikerna. Idag har lärarkåren tillgång till ett omfattande informationsmaterial, som gör att ingen behöver känna sig frågande inför dyslexi. Målet idag är att ha en skola för alla, där elevers olika behov ska tillgodoses på bästa sätt.

    Syftet med studien är att begripligt förklara uppfattningen om vad dyslexi är, ur olika perspektiv. Flera människor delar t.ex. samma upplevelse men uppfattar situationen olika. Dessa personer tar med sig olika kunskaper och skapar sig egna erfarenheter som de sen kan delge andra. Vad jag vill veta är hur det praktiskt fungerar i skolorna att arbeta med dyslexier.

    Undersökningens syfte är att besvara följande frågeställningar:

    - Hur hanteras dyslexi ur lärar-, speciallärar- och elev- perspektiv?

    - Hur kan en lärare/speciallärare hjälpa elever med dyslexi i sitt arbete?

    - Vilka orsaker kan dyslexi bero på, arv, miljö eller av annan orsak?

    Elva rektorer kontaktades personligen men samtliga tackade nej till intervjuer. Jag fick därför använda mig av enkätfrågor, för att kunna genomföra undersökningen. Sammanlagt 24 personer, bestående av 10 elever, 10 lärare och 4 speciallärare från fyra olika skolor besvarade enkäten.

    Dyslexi innebär alltid läs- och skrivsvårigheter men läs- och skrivsvårigheter behöver inte alltid vara dyslexi. Undersökningens resultat visar t.ex. två elever som har svårt för att läsa och skriva. Eleverna jämför sig med sina övriga åtta klasskamrater som inte har sådana svårigheter och de två kan lätt tappa motivationen till att läsa läxorna. Lärarens arbete är bland annat att skapa en trygg atmosfär, så att eleven inte upplever detta. Att bygga upp självförtroendet, genom att visa att alla människor är olika och har olika förmågor, kan underlätta för elever med dyslexi. Det finns bara ett sätt att lära sig läsa och skriva och det är genom övning. Till lärares hjälp finns screeningtester, diagnostisering, specialpedagoger och flera olika tekniska hjälpmedel för att lindra elevers problem med läs- och skrivsvårigheter. Det är av stor vikt att sätta in rätt resurser i rätt tid, eftersom det idag går att avsevärt förbättra elevers förutsättningar. Att dyslexi beror på arv var ett samstämmigt svar, som både enkäterna och litteraturstudien gav. Inga elever har upplevt någon dålig stämning i klassen, oavsett om de själva har läs- och skrivsvårigheter eller inte.

  • 960.
    Thylin, Patrik
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Alla vinner! Det är ju det som är själva idén!: En intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar om genus och jämställdhet.2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv synliggöra hur ett urval pedagoger resonerar kring jämställdhet och genus. Pedagogens uppdrag genom läroplanen är att låta varje barn utvecklas utan begränsningar från stereotypa könsroller. Samtidigt visar studier att det oftast är barnen själva som initierar könsöverskridande lek medan de vuxna har en relativt könsstereotyp syn på barnens lek och lärande.

    Intervjustudien har gjorts med fem pedagoger verksamma inom förskolan. Deras ålder, utbildning och erfarenheter av arbete med barn har stor variation. Genom intervjuerna har pedagogerna fått resonera kring frågor rörande genus och jämställdhet, i samhället i stort men också i deras vardagliga arbete med barnen. För att analysera pedagogernas resonemang har Rönnbloms tolkning av maktbegreppet samt Harding och Hirdmans indelningar av olika reproduktionsprocesser av genus använts.

    Resultatet visar att genusordningen återskapas både medvetet och omedvetet. Inom arbetsgruppen diskuteras frågor kring jämställdhet och genus men de individuella erfarenheterna och utgångspunkterna har stor variation.

  • 961.
    Tigerstand, Anette
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Worén, Rose-Marie
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Polisens bemötande av brottsoffer: - En fenomenografisk studie2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    I möten mellan människor sker samspelet på ett kommunikativt plan där den professionella förhållningen innebär att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrån deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie är avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet. Resultatet visade att polisens olika uppfattningar av bemötande av brottsoffer kunde delas in i tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier. Naturligt-, förvärvat- och rutinmässigt bemötande. Naturligt bemötande var något som fanns med sedan uppväxten, förvärvat bemötande var något som förvärvades genom olika erfarenheter, i rutinmässigt bemötandet gick arbetsuppgiften före bemötandet av brottsoffren. Studien visade också att brottsoffrets lidande hade en avgörande betydelse för polisens bemötande. Fler studier inom ämnet är att rekommendera för att få en större inblick och förståelse för hur polisens erfarenheter kan avspegla sig i mötet med brottsoffer, samt att öka kunskapen om hur negativa följder av erfarenheter kan förebyggas inför nya möten med brottsoffer.

  • 962.
    Tigerstrand, Anette
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Worén, Rose-Marie
    Arbetsledares upplevelse av stress2007Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap. Vidare påvisades även kopplingar till att bristande socialt stöd, i form av svag eller utebliven feedback från chefer, kraftigt underminerade arbetsledarnas produktivitet och kvalitet i både ledarskapet och arbetet. Vi anser att det är av största vikt att eliminera onödiga stressorer i arbetsmiljön, samt att arbetsledarna får kontinuerlig feedback av cheferna, för att de ska kunna ges bästa möjliga förutsättningar för att prestera det optimala i både ledarskapet och det övriga arbetet.

  • 963.
    Toresson Wiberg, Lena
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Betydelsen av drama: en intervjustudie med två pedagoger2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse pedagogiskt drama har för elevers utveckling och lärande i skolan. Undersökningen har sin grund i tidigare forskning såsom artiklar och litteratur.

    Uppsatsskribenten valde att använda sig av ostrukturerade intervjuer som metod för att studera detta, då möjligheten att ställa följdfrågor fanns. Dessa intervjuer har sedan sammanställts och analyserats med fokusområdet som grund, betydelsen av drama för barns utveckling och lärande.

    Resultatet visar att eleverna genom att arbeta med pedagogiskt drama som metod kan utveckla sin självmedvetenhet och därmed sin kommunikation och relation med andra. Pedagogiskt drama utvecklar eleverna i samspel med varandra. Utifrån intervjuer visar resultatet att drama gör barnen aktiva, de får leva ut och använda kroppens olika sinnen som en del i inlärningen av ny kunskap.

    Pedagogerna anser att drama skapar möjligheten att utveckla elever enskilt och i grupp och att användandet av drama kan hjälpa till att skapa trygghet och mod. De menar också att eleverna genom drama får möjligheten att leva sig in i andra mänskliga roller samt att de får en förståelse för andra grupper av människor. Uppsatsen visar även hur viktigt det är att arbeta fram en bra gruppdynamik vilken är till stor vikt för trivseln i klassrummet.

     

  • 964.
    Torstensson, Anna
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Gustavsson, Malin
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Miljön som den tredje pedagogen: Betydelsen av materialets placering för barnen lärande i förskolan2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur miljön på förskolan ser ut idag, med tanke på barnens lärande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön.

    Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuer

    Resultat: Utifrån observationer och intervjuer av pedagoger påverkar inomhusmiljön barns utveckling och lärande.

  • 965.
    Tove, Lindberg
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Evelina, Corona
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Betyg i årskurs 62013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Betyg och bedömning är ett svårt, mångdimensionellt och ofta diskuterat ämne. Vi som blivande lärare hade som mål att bli mer insatta i själva ämnet betyg eftersom vi känner oss oerfarna kring detta område. Betyg i årkurs 6 är något nytt som iscensattes år 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske någon dag kommer att sätta betyg i en årkurs 6. Genom vårt arbete ville vi få mer kunskap och insikt om varför vi använder oss av betyg. Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 6 samt hur utbildade lärare resonerar kring betygsättande. Metoden vi valde för att undersöka vårt syfte var intervjuer med de utbildade lärarna samt enkätundersökningar med elever i årskurs 6. Anledningen till att vi valde att intervjua lärare var att de skulle få associera mera fritt och svaren skulle bli mer utförliga. Anledningen till att vi valde att göra enkätundersökning med eleverna var att få med så mycket åsikter som bara möjligt. Av resultatet kan vi tolka att elever och lärare till största delen är överrens när det gäller betyg i årskurs 6. Vi blev delvis överraskade över resultat om att de flesta elever och lärare hade en positiv inställning till betyg vilket förvånade oss då vi förmodade att inställningen till betyg skulle vara något mera negativ. Detta arbete har ändrat vår syn på betyg i tidig ålder. Slutsatsen anser vi vara att elever och lärare har en positiv inställning när det kommer till betyg i årkurs 6. När vi ska ut i verksamheten har vi en bättre syn och förståelse för betyg i tidig ålder vilket kan leda till att vi kommer att använda betyg på ett mera nyanserat sätt. Vi ska inte se betyg som något negativt utan att det är ett bra verktyg för oss att använda då vi kan se vilka elever som tillexempel behöver stöd i något ämne.

  • 966.
    Tranevik, Sofia
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Inomhusmiljön på förskolan: Och dess betydelse för barns delaktighet och inflytande.2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande.

     

    Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande.

     

    När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras. I denna uppsats kan du läsa vidare om vad man som pedagog kan göra för att se och utforma inomhusmiljön utefter barnens behov och vad både barn och vuxna vinner på det. 

  • 967.
    Trygged, Sven
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Från fristuga till friskola: ett föräldrakooperativ i förändring2000Report (Other academic)
  • 968.
    Trygged, Sven
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Eriksson, Bodil
    Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    How do students perceive the international dimension in social work education?: an enquiry among Swedish and German students2012In: Journal of social work education, ISSN 1043-7797, E-ISSN 2163-5811, Vol. 48, no 4, p. 655-667Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Globalization, internationalization, and regionalization affect domestic social work. This paper explores how undergraduate students perceive international aspects of their social work education. A questionnaire was distributed to social work undergraduates in Stockholm, Sweden (n=97), and Darmstadt, Germany (n=43). Results showed that a majority of students in Sweden were prepared to work with immigrants and refugees. A majority of students in both countries wanted more education about refugee social work and social work in other countries. The amount of exchange activities was modest, but many students could consider working abroad. Students related most strongly to international aspects of domestic social work such as work with immigrants and refugees.

  • 969.
    Tröjbom, Cecilia
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    En kartläggning av stödjande miljöer för att främja hälsa hos äldre människor i Sverige2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

     

     

    Tröjbom, C. (2009) En karläggning av stödjande miljöer för att främja hälsa för äldre människor i Sverige Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.

     

    Abstrakt

     

    Denna surveystudie genomfördes from slutet av 2008 tom början av 2009 och urvalet var Sveriges kommuner (N=290). Syftet var att undersöka och kartlägga hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika kommuner väljer att kommunicera ut vad det gäller att bidra till stödjande miljöer för målgruppen. Målgruppen var äldre människor som i första hand inte har någon beviljad insats. För att ta reda på detta genomfördes en kartläggning av samtliga kommuner i Sverige via Internet samt dokumentanalys som metod. Resultaten presentades i 3 figurer och tillhörande analys. Det som framkom var att insatserna för denna målgrupp förestås av hälsofrämjande begrepp samt att regeringens stimulansbidrag ligger till grund för flertalet insatser för äldre människor. Insatserna som framkom utarbetades till sex kategorier. Kartläggningen visade på övervägande insatser för kategori anhörigstöd, 261 av totalt 290, och minst antal insatser för kategorin social måltid, 69 av totalt 290.

     

     

     

     

    Nyckelord: hälsofrämjande, äldre människor, stödjande miljö, socialt stöd, empowerment.

     

    Keywords: health promotion, older people, suporting enwiroment, social suport, empowerment.

     

     

  • 970.
    Tuvér, Alexandra
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Blomqvist, Elin
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    "Man måste gå på magkänsla": en kvalitativ studie om hur lärare och elever ser på Internet i undervisningen och skolarbetet.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.

  • 971.
    Törnljung, Emelie
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Lärare och förskollärares syn på den pedagogiska miljön2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få en inblick i hur ett antal lärare och förskollärare tänker kring den pedagogiska miljön i allmänhet och på sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var också att belysa eventuella skillnader och likheter i synen på den pedagogiska miljön mellan dessa två lärargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie användes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex personer intervjuades, tre lärare verksamma i årskurs F-6 samt tre förskollärare verksamma i förskolan med åldrarna 1-5 år. Efter de utförda intervjuerna bearbetades det insamlade datamaterialet genom transkribering av intervjuerna. Huvudresultatet i denna studie visar att det finns skillnader i hur förskollärare och lärare tänker kring den pedagogiska miljön. Förskollärarna anser att miljön ska vara inspirerande och sätta barns tankar i snurr. Lärarna har en splittrad syn på den pedagogiska miljön men anser bland annat att miljön ska kunna ifrågasättas av vuxna och barn. Det finns även skillnader i hur delaktiga barnen har möjlighet att vara i utformningen av den fysiska miljön i förskolan och skolan samt vilket material som skall vara tillgängligt i denna. Förskollärarna menar att barnen är en viktig del i utformandet av miljön och i valet av vilket material som ska finnas i den. Lärarna menar att de är de berörda arbetslagets lärare som utformar miljön och bestämmer material. 

  • 972.
    Ullah, Saman
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.
    Ett land, två världar: En kvalitativ studie om vilken påverkan ett dubbelkulturellt liv kan ha på unga kvinnor och deras kvinnoideal2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Länge har kvinnan ansetts vara svagare både psykiskt och fysiskt därmed har mannen varit överordnad kvinnan under historiens gång. Idag lever vi i ett land som är känt för sitt jämställda samhälle men om vi blickar tillbaka i historien så kan vi se hur kvinnoidealen har förändrats genom tiderna. Idag lever vi ett multikulturellt Sverige där vi glömmer att vi delar vår kultur med omgivningen. Många tjejer lever idag i ett svenskt samhälle med en annan kultur, men frågan är hur det är att leva med en dubbelkultur.

    Denna studie undersöker om en uppväxt med dubbla kulturer bidrar till extra press på unga kvinnor, på grund av det kvinnliga idealet inom enskilda kulturer. Resultatet visade att tjejerna med en dubbelkultur kände sig pressade eftersom de försökte tillfredsställa sina föräldrars önskningar om hur en kvinna bör vara, samtidigt som de unga kvinnorna försökte platsa in och bli accepterade i samhället. 

  • 973.
    Valler Torngren, Hanna
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    McManus, Jonna
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Barnets inflytande och demokratiska rättigheter i förskolan: en intervjustudie gjord på två olika förskolor utifrån några av förskollärarnas och barnens upplevelser gällande demokrati och barnets inflytande i verksamheten2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946). Syftet med den här studien är att undersöka barnets inflytande i förskolan samt att se hur förskolan ställer sig i förhållande till vad Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger och hur det i så fall visar sig i verksamheten. Vi har utfört en kvalitativ studie innehållandes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på två förskolor i en kommun i Mellansverige där ett antal förskollärare och barn blev tillfrågade och tilldelade förutbestämda frågor, fullmakter samt missiv. Resultatet visade att båda förskolorna arbetar med avsikt att främja barnets inflytande samt arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Dock framkom det att förskollärarnas och barnets uppfattning om begreppen demokrati och inflytande skilde sig åt.

  • 974.
    Varga, Emma
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Likabehandling i förskolan: En intervjustudie kring förskolors likabehandlingsarbete2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att främja likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna är inom ämnet.

     

    Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer där fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. Två av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna är alla kvinnor med olika lång erfarenhet inom yrket.

     

    Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad likabehandling innebär och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget när planen ska skrivas och personalen tar med jämna mellanrum del av dess innehåll varje termin.

    Alla förskolorna förmedlar likabehandlingsplanen till barn och föräldrar men det skiljer i tillvägagångssätt. Två av förskolorna är mer aktiva i att få föräldrarna involverade i planen. Alla pedagogerna anser att de arbetar tillräckligt mycket med likabehandling men två uppger att de tror att man skulle kunna göra ännu mer.

  • 975.
    Vendin, Anna
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Fagerlund, Janet
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Förskollärares syn på individuella anpassningar i förskoleverksamheten2007Student paper second term, 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individanpassningar förskollärare gör i förskolans verksamhet för att främja barnets individuella lärande och utveckling.

    Metoden som användes var kvalitativa intervjuer av fem förskollärare på tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkäter då det antogs att svaren skulle bli utförligare och frågorna kunde anpassas i viss mån till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna användes bandspelare för att kunna återge svaren så korrekt som möjligt och därmed reducera risken att gå miste om värdefull information.

    Enligt SOU 1997:157 ska hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov i förskolan, därmed kan inte förskolans verksamhet utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) Allmänna råd om kvalitet i förskolan, poängteras det att förskolan är till för alla barn, personalen ska skapa de bästa förutsättningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intresse, behov och åsikter.

    Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna utformar verksamheten utifrån individernas behov och förutsättningar för att främja barnets lärande och utveckling på bästa sätt. Individanpassningarna såg olika ut på de olika förskolorna och avdelningarna. Men förskollärarna ansåg sig utgå från läroplanens intention då det gäller individanpassningar.

    Konklusionen är att barngruppens sammansättning kan se ut på många olika sätt från år till år eller ändras från ena dagen till den andra. Då är det viktigt att utforma verksamheten efter vilka barn som befinner sig där för tillfället. Det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.

  • 976.
    Vendin, Lena
    University of Gävle, Department of Education and Psychology. University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Vad vill överviktiga? Hälsointervention på individens villkor.2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

     

    Little is known about the kind of help individuals with overweight problems would like to have, and where they may look for help for these problems. In order to implement targeted interventions against overweight it is important for health promoters and related professional groups to be and become aware of these needs. The purpose of this study is to shed light on overweight people's needs and what kind of support they prefer, in order to elucidate how targeted weight interventions should be set up to meet the demands of these persons. A quantitative survey study was conducted and the results were compiled to generate relevant data for the analysis. This survey points out that people with overweight problems above all want to have dietary advice, advice about physical activity and support in the form of coaching. Of least interest were information about the health risks connected with weight problems and direct medical treatment. In order to get help with their weight most people choose to visit a gym or some other exercise facility, however, also Weightwatchers is a relatively popular option. Adaptation of the intervention to the single- or type of group of individuals is very important. This was found to be strongly preferred by persons with more considerable overweight as well as in such groups. The conclusion is also that it is of great importance that various views and professionals are integrated in the handling process during the treatment period.

  • 977.
    Vest, Henrik
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.

    Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland. Metoden som använts i undersökningen är semi-strukturerad enkät med ett fåtal öppna frågor som ger utrymme för respondenterna att uttrycka sina upplevelser. Respondenternas svar har kategoriserats utifrån en analysmodell som belyser inre och yttre möjligheter och hinder för samverkan.

    Tidigare forskning rörande studieobjektet visar att samverkan har blivit en nödvändighet inom offentlig sektor idag i takt med att verksamheter renodlats och organisatoriskt gått från en centraliserad styrmodell till en decentraliserad. Samtidigt saknas en helhetssyn inom offentlig sektor som gör att individer i behov av hjälp ofta slussas mellan olika myndigheter i takt med att de utfört sitt eget specifika uppdrag. En fungerande samverkan är beroende av en mängd möjligheter och hinder kopplade dels till individer och dels till organisationen och dess struktur.

    Undersökningen visar att en majoritet av respondenterna besitter inre möjligheter för samverkan, i form av en vilja att samverka och en upplevelse av att samverkan är något positivt som främjar arbetet och gynnar resultatet. En majoritet av respondenterna upplever att de begränsas av yttre hinder kopplade till organisationen, främst faktorer som tid, ledarskap, förankring och strukturer för samverkan.

  • 978.
    Viklund, Agneta
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    En gymnasiesärskola i världsklass: Hur och vad visualiserar gymnasiesärskoleelever i sina idéer om en bra skola2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Intentionen med uppsatsen var att lyfta fram ett elevperspektiv på att Stockholm stad har satt som mål att år 2030 förfoga över en skola i världsklass. Informanterna som deltog i studien går Individuella programmet i en gymnasiesärskola i södra Stockholm. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram elevernas åsikter om vad

    en bra skola är genom en bilduppgift. Målet med studien var att få kunskap om hur eleverna valde att visualisera sina åsikter och vad som är av betydelse för eleverna i en bra skola. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod och hermeneutisk ansats.

    I tolkningen av resultatet framkom att några informanter valde att gestalta den yttre miljön på skolbyggnaden. Textberättandet till bilden användes då för att beskriva de ämnen och aktiviteter som var av betydelse i

    en bra skola. Flertalet valde att gestalta den inre miljön mer detaljerat utifrån sitt intresse. Texten till bilden var då mindre beskrivande. En elev valde att göra en bild av en ordkarta där en bra skola beskrivs inom olika former. I resultatet framkom också att bildernas budskap och informanternas åsikter framträdde tydligare genom informanternas val av förstärkande uttryck så som text och verbalt berättande för att formulera sin åsikt. Det visade sig bl.a. att eleverna som deltog i studien underströk de sociala miljöernas betydelse och framhöll även vikten av rum för vila och återhämtning.

  • 979.
    Vilhelmson, Pär
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Business administration.
    Källquist, Tomas
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Business and Economic Studies, Business administration.
    Kamratgranskning: en väg till fördjupade lärprocesser?2012In: I mötet mellan vetenskap och lärande: 13 högskolepedagogiska utmaningar / [ed] Göran Fransson & Helena Hammarström, Gävle: Gävle University Press , 2012, p. 161-180Chapter in book (Other academic)
  • 980.
    Voxblom, Helena
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Warodell, Jenny
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    "Den innehåller ju ganska mycket - tiden vid datorn": en studie om datoranvändning i förskolan2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan använda datorn för att främja barns lärande. För att motsvara syftet har sex förskollärare från två olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förväg formulerade frågor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna ställdes också ett antal uppföljningsfrågor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att därefter sammanställas och presenteras som resultat. Majoriteten av intervjupersonerna anser datorn vara ett viktigt och positivt inslag i förskolans verksamhet. Via datorn erbjuds barn möjlighet att lära på ett roligt sätt. Förutom att vara underhållande bidrar datorspel, datorprogram, bildvisning och informationssökning via Internet till pedagogiska fördelar och möjliggör bland annat kognitiv utveckling för barn. De val- och individualiseringsmöjligheter datorn medför bidrar vidare till att barn erbjuds möjligheter till lustfyllt lärande. Pedagogens roll anses vara vägledande med strävan att inspirera barn i deras lärande.

  • 981.
    Wahlström, Marie
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Thalén, Hanna
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Fem individers uppfattningar om fenomenet livskvalitet: En fråga om mänskliga värden och förhållningssätt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Människor har i alla tider funderat kring vad livskvalitet innebär och begreppets innebörd har varierat över tid. Levnadsstandard har länge varit ett mått på livskvalitet, men denna syn har kritiserats allt mer för att inte ta hänsyn till mänskliga värden. I och med en förbättrad levnadsstandard har samhället blivit mer individualistiskt som innebär stora valmöjligheter för individen att bestämma hur den vill leva sitt liv. Detta väckte vårt intresse att studera vad människor i vår tid värderar i sina liv och varför? Syftet med denna studie var att undersöka hur människor i dagens samhälle uppfattar fenomenet livskvalitet. Vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet består av fem informanter mellan 22 till 83 år som befinner sig i olika livssituationer. Resultatet visar att informanternas uppfattning av fenomenet livskvalitet karaktäriseras av mänskliga värden som att känna gemenskap, uppleva frihet och att utvecklas som människa. Informanterna uppfattar även att livskvalitet är något som skapas i vardagen och påverkas av deras olika förhållningssätt till livet. Dessa delar samverkar och bidrar till en upplevelse av välbefinnande och tillfredställelse med livet som helhet.

  • 982.
    Walldén Hillström, Kristina
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Curriculum studies. Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    I samspel med surfplattor: Om barns digitala kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan2014Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis explores how children and teachers interact with tablet computers in everyday activities in preschool. The study focuses on how teachers organise the digital activities, how children make sense of institutional frameworks when interacting with their peers in these activities and how children access and organise their participation in digital activities. Of particular interest are the digital competencies displayed by children as they participate in digital activities with teachers and their peers.

    The empirical data was collected during an eight-month video ethnographic study of children between the ages of three and five at a Swedish preschool. The video recordings and field notes were collected during participant observations and analysed using an ethnomethodological approach to conversation analysis. Detailed attention was given to embodied features of interaction, which was critical for the analysis. In terms of findings, the thesis shows that when participating in collaborative interaction with tablet computers the children also oriented themselves towards - and renegotiated - the institutional conditions they found themselves in. The children´s digital competencies were demonstrated by the way they dealt with the technology and navigated and solved problems in the applications they used. The children were found to have developed access strategies for their participation in digital activities. The children also oriented themselves to socially expected ways of participating in the activities. The results also show that the digital competencies required by children in digital activities are dependent on the collective work of the participants in these activities. This study demonstrates the importance of studying children's digital competencies in relation to how they use digital technologies in specific social contexts, and that the introduction of tablet computers in a preschool context involves complex interactional work for teachers and children alike.

  • 983.
    Wallin, Olof
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Att få ut mest av sitt lag2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 984.
    wallin, viktoria
    University of Gävle. University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Interaktion mellan lärare och tvåspråkiga barn i förskolan.2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation?

     

    Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation. Arbetets teoretiska bakgrund  utgår i från ett sociokulturellt perspektiv. Lev Vygotskijs syn på hur barn lär genom interaktion med andra människor är ett återkommande inslag i bakgrundstexten.

     

    I undersökningen deltog fem barn. Denna grupp barn representerade tre olika nationaliteter och hade varit inskolade på förskolan olika lång tid. Resultatet visar att kommunikationen mellan de i studien uppmärksammade barnen och dess lärare är sällan förekommande. I de situationer som uppmärksammats i den här studien använder sig barnen av ett högst begränsat kroppsspråk, verbalt språk samt mimik. Ofta förblir lärarnas försök till kommunikation obesvarade.

     

    Nyckelord: förskola, icke-verbal, kommunikation, tvåspråkiga barn, social interaktion.

     

  • 985.
    Wallström, Emma
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Specialpedagogisk kompetens i arbetet för en inkluderande skola: en intervjustudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av denna studie visade att i en inkluderande skola kan lärarna bemöta alla typer av elever. En viktig aspekt var att eleverna trivdes och att de hade en plats i gruppen bland alla andra. För att inkludera eleverna var den specialpedagogiska kompetensen betydelsefull. Även flertalet forskare jag använt mig av i uppsatsen ansåg att den specialpedagogisk kompetens var betydande för att kunna inkludera alla elever i undervisningen.

  • 986.
    Wedin Bergström, Teres
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Pedagogiska hjälpmedel för barn med koncentrationssvårigheter: en undersökning om vilka material/hjälpmedel som finns till hjälp för barn och pedagoger i förskolan2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka material/ hjälpmedel som används för att hjälpa barnen med koncentrationssvårigheter i förskolorna och att undersöka vilka för- och nackdelar pedagogerna ser med materialet/ hjälpmedel.

    Metod

    För att undersöka vilka material/verktyg som finns i verksamheterna gjordes en webbenkät.

    Webbenkäten korsanalyserades med en intervju som gjordes i en särskoleverksamhet.

    Resultat

    Resultatet av enkäten visade att pedagogerna använde olika färdiga material samt egenutvecklat material. Det positiva som framkom var att alla barn oavsett behov gynnades av att arbeta med materialet. Det negativa var att pedagogerna ansåg att de hade för lite schemalagd tid att leta efter passande material.

    Betydelse för läraryrket

    Min förhoppning är att denna undersökning ska hjälpa pedagoger i förskoleverksamheter med att lättare kunna söka passande material till barngrupperna. Min förhoppning är också att ge pedagoger en liten fingervisning om var de kan finna information gällande hjälpmedel för barn med behov.

  • 987.
    Wedin, Karin
    et al.
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Elgh, Carola
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Ska man behöva kasta en molotowcoctail?: en undersökning om hur IV-elever upplevt sina senare år i grundskolan2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 points / 22,5 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgå från den enskilda eleven. Många elever upplever idag att så inte är fallet. De senaste åren har elever som är obehöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet ökat i antal. 1998, då de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.

    Studiens syfte är att undersöka möjliga faktorer som påverkat ungdomars högstadietid så negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts på personligt och allmändidaktiskt bemötande. Genom att anta elevperspektivet tar undersökningen till vara elevernas egna upplevelser av högstadietiden.

    Tidigare forskning inom området påvisar att elevperspektivet blir allt vanligare. I två avhandlingar, som redogörs för i examensarbetet, framförs elevperspektivet och där talas speciellt om två faktorer som är viktiga för eleverna. Det är lärarens elevsyn och huruvida eleverna känner meningsfullhet i skolarbetet. Avhandlingarna visar även att undervisningen bör utgå från elevens vardag och kultur om den ska bli meningsfull och motivera eleverna till fortsatt lärande.

    Undersökningen tar avstamp i tidigare forskning men försöker belysa ett kunskapsglapp genom att sammanföra två viktiga faktorer i samma studie, personligt och allmändidaktiskt bemötande. Vidare ges ett antal förslag till fortsatt forskning av faktorer och samband som hade fyllt en funktion för det här examensarbetets fortskridande.

    Undersökningen utfördes på det individuella programmet i en kommun i Mellansverige. Två metoder användes, dels en enkätundersökning i vilken 48 elever deltog och dels intervjuer med 8 elever. Enkätfrågorna är utformade med fokus på personligt och allmändidaktiskt bemötande men även på faktorer som eleverna själva upplever kan ha påverkat deras högstadietid. Intervjuerna har utförts för att fördjupa enkätfrågorna och för att upptäcka eventuella perspektiv som har förbisetts.

    Enkäternas svarsfrekvens är 98 %. Resultatet visar att en majoritet av eleverna saknar att bli sedda som egna individer och att både det personliga och det allmändidaktiska bemötandet är av stor betydelse för eleverna. Resultatet visar även på vikten av att eleverna behöver känna sig lyssnade på och respekterade. En slutsats i undersökningen är att eleverna upplever sig ha mycket kunskap om sina egna behov. Det är en tydlig motivationsfaktor för eleverna att aktivt få delta i sin utbildning och skolgång.

  • 988.
    Wenestam, Claes-Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Lindgren, Ulla
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Curriculum studies.
    Uncertain effects of teacher education on student teachers´ways of thinking about their personal competence.2011In: Becoming a teacher: Nordic Perspectives on Teacher Education and Newly Qualified Teachers / [ed] Ulla Lindgren, Finn Hjardemaal, Sven-Erik Hansén & Kaj Sjöholm, Vasa: Åbo Akademi , 2011, p. 106-124Chapter in book (Refereed)
  • 989.
    Wennberg, Pia
    University of Gävle, Department of Education and Psychology.
    Förebyggande arbete mot mobbning i skolan: En intervjustudie med två rektorer2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna använder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien är den stora förekomst av mobbning som finns i skolans värld och hur försöken till att bekämpa mobbningen går till. Metoden för studien bygger påintervjuer gjorda me dtvå rektorer från två kommuner. I intervjuerna ställdes frågor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvänder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning. De likabehandlingsplaner och modeller som skolorna har visar sig vara effektiva då de leder till minskad förekomst av mobbning och en tryggare miljö i skolan. Resultatet från dessa två skolor visar vidare att det ej endast är dessa likabehandlingsplaner och mobbningsmodeller som gör att mobbning minskar och miljön blir tryggare utan att det är i största del det värdegrundsarbete som skolan väver in i all undervisning.

  • 990.
    Wenngren Sälj, Karin
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Samtalet i förskolan: förskollärarens möjligheter till social kommunikation2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De ursprungliga frågorna inför denna uppsats var ’Hur förstår förskollärare samtalets plats i förskolan och hur ser förutsättningarna ut för samtal mellan barn och pedagoger i förskolan?’. Ganska snart kom en stor del av fokus dock att hamna kring problematiken runt att samtalet hotas av de stora barngrupperna som pressat pedagoger och barn mot en situation där frånvaron av det bra samtalet bara är en del av förskollärarnas oro. Bakgrunden till arbetet är ett projekt om ’social kommunikation och språk’ i samarbete mellan Högskolan i Gävle och Gävle kommun med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Uppsatsen är en del i projektet och har skrivits parallellt med arbetet som förskollärare. 

    Syftet har varit att ta reda på mer om vilken plats samtalet har i förskoleverksamheten. Genom att intervjua sju erfarna förskollärare från sju olika förskoleområden, som också är representanter för elevhälsoteamet på sitt område ville jag få en bild av deras syn på samtalen mellan barnen och dem. Intervjuerna har gjorts via telefon, spelats in och transkriberats ordagrant. Intervjuerna har varit halvstrukturerade med både fasta och öppna frågor. Materialet har analyserats induktivt genom att det i fragment och omgångar kategoriserats. De kategorier som slutligen hittades samlar förskollärarnas uppfattning om vad det bra samtalet är, vilka organisatoriska tillgångar och hinder som de beskriver och sist några lösningar för hur samtalet kan få utrymme. Det empiriska materialet har också kompletterats med studier av tidigare forskning på området. 

    I resultatet beskrivs först förskollärarnas syn på de förutsättningar de anser krävs för att bra samtal ska uppstå, kunskaper om samtalet som kan spåras hos informanterna och de upplevelser som de menar uppstår runt samtalet. Tyngdpunkten ligger på de organisatoriska tillgångar och hinder som de tar upp. Framför allt kommer det då att handla om konsekvenserna av de stora barngrupper informanterna upplever är ett stort hinder för inte bara samtal utan verksamheten i stort. Miljön är också en viktig faktor för samtalet liksom det faktiska antalet pedagoger utspridda över dagen. Ett intressant resultat som framkom handlade om att samtalet gärna uppstår när både barn och pedagoger upplever en frihet i tid och rum, från krav och stress. Sist är samlat förskollärarnas lösningar på bristen av tid till samtal. Då handlar det om gruppens betydelse för individens språkutveckling, lässtunderna, stödtecken, och organisationen av miljön och rutinerna.

  • 991. Order onlineBuy this publication >>Wenngren Sälj, Karin
    Samtalet i förskolan: förskollärarens möjligheter till social kommunikation2017In: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, p. 51-81Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 992.
    Wermke, Wieland
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education.
    Contextualising teachers’ professional autonomy in time and space2013Conference paper (Refereed)
  • 993.
    Wermke, Wieland
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science. Uppsala universitet.
    Development and Autonomy: On the relation between teachers’ continuing professional development and autonomy2016In: Att ta utbildningens komplexitet på allvar: en vänbok för Eva Forsberg / [ed] Maja Elmgren, Maria Folke-Fichtelius, Stina Hallsén, Henrik Román, Wieland Wermke, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2016, p. 328-343Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In this chapter I want to present considerations about teachers’ continuing professional development (CPD) and how it is related to the autonomy teachers have in their profession in different national contexts. These thoughts relate to my PhD thesis developed in several discussions with Eva Forsberg. This chapter aims to honour her as a very inspiring and influential person to my academic work.

    One aspect of teachers’ CPD that is rather underexposed is the question of the impact of the context as Guskey already writes in 1995 and as it is echoed again in Bolam & McMahon (2004). Instead CPD is often treated as a phenomenon that is universal for all teachers in the world. The character of the field of research on teachers’ CPD as being fragmented in a plethora of often highly context-related individual studies could not contribute to a further conceptualisation of the impact of the context on CPD yet (ibid.). Mostly it is only stated that studies in different national contexts often produce the same results which is seen as prove that there exist universal principles [Sprinthall et. al., already in (1996), as example: Avalos’ review on teachers’ CPD from (2011) in Teaching and Teacher Education]. Consequently, models for successful school and teacher improvement are imported and exported as they were common goods from developed to the developing countries, whereas the respective status can be seen at the league tables of international large scale studies (Steiner-Khamsi, 2010). When such models do not work out then, often teachers’ hostility against reform and change is blamed. This chapter tries to tackle this situation by considering guiding mechanisms that have impact on teachers’ CPD in different national contexts. The idea is to investigate crucial aspects of the teaching profession and examining then their impact on teachers’ CPD. Such an approach might contribute to an understanding of different CPD habits of teachers in different national contexts. In this chapter I focus on one very crucial aspect of the profession: Teacher autonomy. What teachers are allowed to do in their practice is highly context related. By comparing the professional development of teachers in Germany and Sweden as example of teaching professions having different kind of autonomy, I will argue for theoretical considerations – though on a very explorative level – on how particular teacher context related autonomy relates to their continuing professional development. The chapter starts with the presentation of my understanding of teacher autonomy as a multidimensional phenomenon. Then shortly both comparative cases, Germany and Sweden are presented regarding their specific teacher autonomy. In the third part German and Swedish teachers’ perceptions on CPD are presented as they appeared in my PhD studies. In the last part both sections are combined in the earlier mentioned aim of this chapter, a theoretical framework on the relation of teachers’ CPD to teacher autonomy.

  • 994.
    Wermke, Wieland
    Stockholms universitet.
    Teachers’ Trust in Knowledge Sources for Continuing Professional Development: Investigating Trust and Trustworthiness in School Systems2014In: Trust and School Life: The Role of Trust for Learning, Teaching, Leading, and Bridging / [ed] Dimitri van Maele, Patrick B. Forsyth & Mieke Van Houtte, New York: Springer, 2014, 1, p. 335-352Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter presents a research study on trust in sources of knowledge for teachers’ continuing professional development (CPD), comparing two national contexts, Germany and Sweden. From the vantage point of the project’s findings, considerations are made about trust in institutions, which for example offer CPD for teachers, and trust as a property in school systems. Examining trust relationships beyond the individual school community requires an understanding of the effect of nation-specific particularities on the emergence of trust. This chapter proposes to focus on the trustworthiness of institutions from the teachers’ perspective. It is argued that trustworthiness can be partly measured through the same categories that are demonstrated to be productive for examining relational trust, as proposed by Bryk and Schneider (Trust in schools. A core ressource for improvement, New York, Russell Sage Foundation, 2004), including perceived competence, understanding and respect of others. It is furthermore argued that trust and trustworthiness in school systems should be investigated by comparative case study designs that depict trust as an aspect of complex interrelated systems in different contexts. In addition, in order to understand trust as property of systems, data are required that capture the collective voice of the teaching profession. With respect to the proposed case study, the findings of the questionnaire study must then be interpreted in both a case and a socio-historically sensitive manner, in order to give meaning to similarities and differences of trust between the countries investigated. Finally, also drawing on Bryk and Schneider (Trust in schools. A core ressource for improvement, New York, Russell Sage Foundation, 2004), this chapter suggests different categories of trust that can contribute to a conceptualisation of diverse context-specific trust patterns. These are illustrated by examples taken from the German and Swedish cases.

  • 995.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science. Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Forsberg, Eva
    Department of Education, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    The changing nature of autonomy: Transformations of the late Swedish teaching profession2017In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 61, no 2, p. 155-168Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article discusses teacher autonomy. It questions a contemporary understanding of the phenomenon that constructs it in terms of a control vs. freedom dichotomy. In relation to Nordic research on teacher autonomy a two dimensional device consisting of institutional autonomy and  service autonomy is presented. The first dimension focus the teaching profession as a collective in terms of rights and duties as well as status. The latter dimension considers the practical aspects of professionals’ work, in schools and classrooms. Teacher autonomy is always about control, exerted internally by the profession itself and facilitated externally by state standards. The analytical device is empirically examined in relation to the development of the Swedish teaching profession since the 1980’s. The autonomy of the Swedish teaching profession has been transformed over the subsequent years. In addition, the restriction of teacher autonomy in recent times is also related to a simplified understanding of the phenomenon through the deregulation, decentralization, changed distribution of responsibilities and marketization reforms of the 1990’s. This development has in some respects led to a reduction of complexity in the Swedish school system and an increased state standardization, which restricts teacher autonomy today.

  • 996.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education. Stockholms universitet.
    Höstfält, Gabriella
    Stockholms universitet.
    Contextualizing teacher autonomy in time and space: A model for comparing various forms of governing the teaching profession2014In: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 46, no 1, p. 58-80Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study aims to develop a model for comparing different forms of teacher autonomyin various national contexts and at different times. Understanding and explaining localdifferences and global similarities in the teaching profession in a globalized world requireconceptions that contribute to further theorization of comparative and internationaleducation. Drawing on a governance perspective and building on considerations ofcurriculum evaluation, the study argues that teacher autonomy is a crucial factor that hasto be conceptualized in its national and historical contexts. It presents an examination ofthe teaching profession from both an institutional and service perspective. In both perspectives,teacher autonomy, framed by curriculum evaluation, can be regarded as bothextended and restricted, but not necessarily at the same time. This point of view enablesus to discuss different forms of autonomy in relation to each other. To support this idea,the study discusses cases of teachers in various contexts of time and space.

  • 997.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education. Uppsala universitet.
    Höstfält, Gabriella
    Stockholms universitet.
    Silent and explicit borrowing of international policy discourses: the case of the Swedish teacher education reforms of 2001 and 20112014In: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 5, no 4, p. 445-460, article id 23417Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article presents different models of comparative education by discussing the government committee reports (SOU) which prepared the Swedish teacher education reforms of 2001 and 2011. These serve as examples for different kinds of policy borrowing from an international Bologna process discourse in national government document. The article facilitates Waldow (2009) term of “silent borrowing”. The reform of 2001 shows distinct references to international discourses without making this explicit. The reform of 2011 is then an example for explicit borrowing. The related government committee report refers very obvious to the Bologna process. However, this is seen as strategy in order to mark its distinction to its predecessor reform. Our cases are assumed to show how socio-historical and political contexts condition national discourses’ resources of legitimation.

  • 998.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Stockholm University, Sweden.
    Pettersson, Daniel
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, Education.
    The world we live in: Construction of ‘the international’ in citizenship education in Sweden, England and Germany2013In: International Knowledge Assessments: changing perspectives over time, 2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The presentation wants to discuss the conceptual framework of a comparative study investigating construction of ‘the international’ in social studies/citizenship textbooks in the three national contexts of Sweden, England and Germany, which are characterised by different perspectives on how state and individuals interact. This involves looking at how the state regulates the welfare security of its citizens by deciding how e.g. democracy, equity and equality should be reproduced and secured in society. In this study we make use of Esping-Andersen’s (1990) Three Worlds of Welfare Capitalism, in which he presents three prototypes: a universal type, a corporatist-statist type such as that found in Germany, and a liberal type, commonly found in England. Our empirical approach draws on analyses of global literacy/global citizenship as product of global learning as it has been manifested in curriculum and textbooks for secondary students today. This kind of literacy apparently needs to be learned in order to cope with the demands and challenges of a globalising world. Here we assume significant context-related variances in the description of the ‘world we live in’ and the competences we apparently need to be able to cope with. It is thereby illuminated how the ‘international’ is constructed as a product of local circumstances.

  • 999.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education. Uppsala universitet.
    Pettersson, Daniel
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education.
    Forsberg, Eva
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education. Uppsala universitet.
    Approaching the space issue in Nordic curriculum theory: National reflections of globalization in social studies/citizenship textbook pictures in Sweden, England and Germany2015In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, no 1, article id 27011Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on globalisation in Nordic curriculum theory by investigating the issue of space. It puts forward an increased interest in the practical levels of schooling and argues globalisation should be investigated not only as a policy phenomenon, but also as instructional matter in different contexts. It presents two perspectives of space, a container and a relational perspective. A distinction between the two perspectives contributes to an understanding of how the world is constructed at different levels of curriculum. The article tests its argument with an explorative social studies and citizenship textbook study in the national contexts of Sweden, England and Germany. It can be shown that all cases differ in their portrayals of globalisation and in the constructions of space related issues.

  • 1000.
    Wermke, Wieland
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Education. Uppsala universitet.
    Salokangas, Maija
    Trinity College Dublin, Ireland.
    Autonomy in education: theoretical and empirical approaches to a contested concept2015In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, no 2, article id 28841Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Autonomy is a widely used concept in education policy and practice. The etymology of the concept derives from the Greek autonomos ‘having its own laws’ (Oxford Dictionaries, 2015). As such, the debates around the concept circulate around individuals’ or groups’ ability and capacity to self-rule, and the governance and/or constraints, which limit such a capacity. However, autonomy has also been widely contested in philosophy, and as suggested by Rawls (1980), for example, the concept has been defined in a variety of ways. In educational research too, the concept has been debated from varying viewpoints, as, for example, scholars engaged in education history (Smaller, 2015), education sociology and policy (Ball, 2006; Apple, 2002), legal issues (Berka, 2000) and pedagogy (Reinders, 2010; Little, 1995) have all problematised and defined its meaning in relation to education.

    When applied to educational practice, this nuanced and complex concept may indeed mean a variety of things. Take school-level autonomy as an example. Schools are complicated social systems in which multiple actors operate in different roles, and in which one's scope of action may affect the decision-making capacity of that of others. The question of who in a school community may possess autonomy (e.g. the teachers, the principals, or the learners) has fundamental implications for the ways in which the school operates. Also, the matters over which the members of the school community enjoy autonomy have important implications for what school autonomy means in practice. If we consider teacher autonomy more closely, it becomes apparent that teacher autonomy is often understood in terms of a dichotomous pairing of constraint vs. freedom (Wermke & Höstfält, 2014). It could be argued that teacher autonomy is always about constraint, and drawing from Gewirtz's and Cribb's (2009) work, we suggest focussing on the ways in which autonomy is constrained, as well as the matters over which autonomy is enjoyed and by whom. Therefore, teacher autonomy should be distinguished from other forms of autonomy, for example, school or local autonomy. Indeed, increased school autonomy, or local autonomy, as witnessed, for example, in relation to the Friskola movement in Sweden or Academies movement in England, does not automatically grant to teachers an increased scope of action (Kauko & Salokangas, 2015; Salokangas & Chapman, 2014; Wermke & Höstfält, 2014).

    Moreover, the teacher autonomy debate has been influenced by and reflects wider global education trends and international comparisons. Indeed, autonomy has been a central concept in education policy in Nordic countries (Frostenson, 2012) as well as elsewhere (Caldwell, 2008; Glatter, 2012). Recently, this could be seen, for example, in relation to ‘PISA envy’, and the ways in which Finland's consistent success in PISA has been explained, at least partly, through its highly educated and autonomous teaching workforce (Lopez, 2012; Stenlås, 2011). However, as the contributions in this issue highlight, international comparisons concerning teacher autonomy must remain sensitive to the national and local contexts in which teachers operate, and consider what autonomy actually means for teachers in those settings (Salokangas & Kauko, in press; Wermke, 2013).

    It is these complexities, inherent in the concept of autonomy, as well as its practical applications, that this edited collection was set to discuss and offer contributions to varied discourses concerning this important, widely debated, and contested concept. The special issue is divided into two sections. The first section presents three invited essays that offer theoretical perspectives on autonomy. The first two, by Gerald Dworkin and Evert Vedung, respectively, are not educational per se, but offer important conceptual contributions to the discussion. The third essay by Magnus Frostenson discusses the multidimensionality of the concept with a focus on education and teaching. The second section comprises empirical studies that discuss the concept of autonomy in different national and local contexts. The articles report on research conducted in Norway (Christina Elde Mølstadt & Sølvi Mausethagen), Germany (Martin Heinrich), Sweden (Sara Maria Sjödin, Andreas Bergh, Ulf Lundström) and England (Ruth McGinity).

1718192021 951 - 1000 of 1048
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf