1. Erfarenheterna från människor med utländsk bakgrund fortfarande goda Erfarenheterna från att ha kollegor med utländsk bakgrund i skolan eller på jobbet är goda hos 70 procent av befolkningen och stabila över tiden. En av tio har dåliga erfarenheter. Ju högre utbildning man har desto bättre erfarenheter. Respondenter med låg utbildning och pensionärer saknar relativt ofta helt erfarenhet från människor med utländsk bakgrund.
2. Försämrade attityder till att ge utlandsfödda sociala och kulturella rättigheter En majoritet tycker att nyanlända skall ha samma sociala rättigheter som personer födda i Sverige – men de positiva attityderna har minskat från 77 procent år 2014 till 55 procent i årets mätning. Knappt hälften av respondenterna vill skapa förutsättningar för människor att bevara sina kulturella traditioner, och även här kan en tydlig minskning skönjas jämfört med 2014. Dessa försämrade attityder återfinns bland såväl kvinnor och män, som unga och gamla.
3. Allmänt mångfaldsindex sjunker och tangerar lägsta nivå Fortfarande är 64 procent av befolkningen positiva till mångfald men andelen minskar med 10 procentenheter. Försämrade attityder till mångfald märks bland kvinnor och de i medelåldern.
4. Positiva attityder till mångfald i ett arbetsperspektiv – men något försämrade Fortfarande är de positiva till mångfald en betydligt större grupp än de negativa i ett arbetsperspektiv. Men de negativa attityderna ökar något sedan 2014, bl.a. bland kvinnorna.
5. Attityderna till mångfald i ett religionsperspektiv har försämrats Kvinnorna har i ett religionsperspektiv nästan blivit lika negativa som män. Försämrade attityder har också skett bland akademiker som annars är de mest positiva. Nästan hälften av de boende i Sverige hävdar att alla religioner inte har samma värderingar och särskiljer då framförallt Islam.
6. Negativa attityder till människor från Afrika och Mellanöstern i ett boendeperspektiv Var tredje boende i Sverige föredrar personer födda i Sverige som grannar. Men det beror mycket på varifrån grannen kommer. Attityderna är betydligt sämre mot eventuella grannar från Afrika eller Mellanöstern då dessa grupper enligt många är förenat med problem.
7. Majoritet för att etnisk mångfald utvecklar den svenska kulturen – men attityderna försämras Hälften av de tillfrågade uppfattar stora olikheter mellan den inhemska kulturen och kulturer från Afrika och Mellanöstern. Människor från dessa länder anses vara svårintegrerade i samhället.

One of the biggest challenges of our time is the climate crisis. If we humans are unable to cope with the climate crisis, we risk to not fulfilling many of the 17 global sustainability goals. The climate crisis is a consequence of carbon dioxide emissions, which are largely due to the combustion of fossil fuels. Fossil fuels globally account for over 60 % of the fuel supply for electricity. In Sweden, the domestic electricity supply is almost fossil-free, but electricity is both exported and imported that marginally affects the use of fossil fuels. A change of energy supply in the industry and transport sectors points to an increasing need for electricity in the future. In order for Sweden to meet its climate commitments and achieve the goal of having no territorial emissions of carbon dioxide by 2045, more renewable electricity needs to be supplied. Wind power is one of the types of power needed in the transition to a fossil-free society. To build wind power on a large scale, an environ-mental assessment is required according to the Environmental Code. The permit application to the environmental court describes the impact on the local environment through an environmental impact assessment (miljökonsekvensbeskrivning) with associated investigations. However, offshore wind power must also be examined as a water activity, in which case the societal benefits must also be described.The purpose of this report has been to make a general compilation of existing knowledge about offshore wind power with regard to the societal benefits it constitutes or may constitute from a local, regional and national perspective. The report is based on a literature study based on scientific papers as well as reports, statistics and other facts from authorities and industry organisations. The results are reported in five different areas: energy systems; energy and environmental assessment; business; public activities and civil society. Svea Vind Offshore's offshore wind power projects Utposten 1, Utposten 2 and Greta's klackar 2 have been mentioned as examples. They can generate almost 5 TWh of electricity, which corresponds to the target for 2030 in the County Administrative Board's Gävleborg's energy and climate strategy. For comparison, electricity supply in the county was 4,617 GWh and electricity use 5,034 GWh in 2017 according to the same source.The study shows that more electricity supply capacity is needed and electricity supply from offshore wind power largely follows the need for electricity. Offshore wind power can assist in meeting the power demand and can also be part of a hydrogen expansion. The energy payback period for wind power is about 1 year (comparable to solar cells) and has a lower total environmental impact than the alternatives (comparable to hydropower).Green energy and power from offshore wind power can attract business start-ups. Reef effects and a ban on bottom trawling at an offshore wind farm are positive for the fishing environment. Offshore wind power can contribute to a stronger hospitality industry and related business and can provide both direct and indirect increase in jobs. Annual income arises at local, regional and national level during design, construction, operation and maintenance of wind farms. Establishment of wind power contributes to technical learning and often leads to improved infrastructure. Anchoring, dialogue and distribution of income from offshore wind power can lead to a positive development in the ci-rest society.

Just nu pågår runt om i Sverige och övriga världen omfattande karteringar för översvämningsrisker. Inte minst på grund av EUs översvämningsdirektiv där det har fastslagits att preliminära riskbedömningar ska ha utförts senast 2011, och för konstaterade riskområden ska riskkartor och riskhanteringsplaner ha producerats senast 2013 respektive 2015. I Sverige har nästan samtliga större vattendrag redan karterats översiktligt, men flera studier har visat att de producerade kartorna är alltför osäkra för att kunna fungera som underlag i många planeringssituationer. Därför måste nytt material tas fram samtidigt som det behövs riktvärden, baserade på kvaliteten av underliggande data, på hur osäkra översvämningskarteringarna är. Denna studie utgör andra delen i ett större projekt ”Kvalitetsbeskrivning av geografisk information för översvämningsmodellering” där det övergripande syftet är att bidra till förståelsen för vilka osäkerheter som finns i samband med översvämningsmodellering. Målet med detta delprojekt är att undersöka hur vattennivåer och översvämningsutbredning förändras vid: stegvis degenerering av höjddata, introduktion av systematiska fel i höjdmodellen, samt olika friktionsvärden på vattendragets botten respektive omgivande mark. Som fallstudie har, liksom i ett tidigare Kris-GIS®-projekt, Eskilstunaån använts. Två områden med olika terrängtyper har undersökts, ett relativt flackt område och ett relativt kuperat område med branta sluttningar ned mot vattendraget, med avsikt att därigenom kunna se skillnader i resulterande översvämning med avseende på terrängens karaktär. Terrängen representerades av miljontals från helikopter laserskannade punkter och vattendragets botten representerades av ekolodade punkter. Vattenflödet simulerades som stationär strömning av storleken 198 m3/s, vilket är SMHIs uppskattning av det högsta beräknade flödet. Som modelleringsverktyg har den endimensionella hydrauliska programvaran HEC-RAS använts och för datapreparering och geografiska analyser har ArcView GIS använts. Följande parametrar undersöktes för att få ett mått på osäkerheten vid försämrade höjddata respektive förändrad markfriktion: vattendragets vattenstånd, bredd, tvärsnittsarea samt översvämningsutbredning. För ökad grad av degenerering av höjddata visade resultaten att vattenstånden endast marginellt ändras medan bredder, tvärsnittsareor och utbredning ändras mer markant. Förutom osäkerhet på grund av degenerering av höjddata (till exempel från referensmodellens 0,78 m cellstorlek till 2-3 m cellstorlek) påverkar av samma storleksordning även osäkerhet i friktionsuppskattning (Mannings n ± 0,01) och inkludering av små systematiska fel (upp till ca 0,1 m i höjdled). Dessutom visade resultaten att osäkerheten skiljer sig markant beroende på hur mycket omgivande mark sluttar mot vattendraget. För planeringsändamål med höga krav rekommenderas höjddata med upplösning upp till 1 m cellstorlek, för allmän detaljplanering upp till 4 m cellstorlek och för översiktlig planering upp till 10-25 m cellstorlek. Vid flacka strandsluttningar bör cellstorleken vara ännu mindre.

Under senare tid har översvämningar alltmer uppmärksammats av allmänhet, politiker, myndigheter och organisationer. Samtidigt har allt fler insett att det inte är en fråga om en översvämning kommer att ske utan när och hur stor den blir. Detta innebär att översvämningsrisker ständigt måste vara en närvarande del i politikers, planerares och krisberedskapsorganisationers arbete. Ett sätt att vara väl förberedd inför översvämningar är att ta fram översvämningsområden för olika stora vattenflöden. Därför har det inom projektet KRIS-GIS®, beställt och finansierat av Krisberedskapsmyndigheten, gjorts en mer detaljerad specialstudie över översvämningar kring Eskilstunaån. Tillförlitligheten hos framtagna översvämningsområden beror framför allt av två faktorer: korrekt vattenflödessimulering och korrekt beskrivning av terrängen. I denna studie har den endimensionella modellen HEC-RAS använts för flödessimuleringen och för beskrivning av terrängen har en flygburen 3D-laserskanning över området kring Eskilstunaån utförts. Dessutom har ekolodning utförts för att möjliggöra beskrivning av bottentopografin i Eskilstunaån. Samtliga höjddatapunkter kopplades ihop i ett GIS till ett triangulärt oregelbundet nätverk, TIN. Därefter lades sektioner tvärs över vattendraget och omgivande terräng. Dessa tvärsektioner tilldelades höjdvärden från TIN-modellen innan de exporterades till HEC-RAS. Fyra olika vattenföringar simulerades i HEC-RAS: medelvattenföringen på 23,7 m3/s, årsfloden på 70 m3/s, 100-årsflödet på 123 m3/s samt högsta beräknade flödet på 198 m3/s. Dessutom har det gjorts några alternativa körningar med varierande värden på Mannings n, dvs. markfriktion. Efter körningar i HEC-RAS, exporterades resulterande vattennivåer tillbaka till GISet där ett resultatraster skapades, där varje rastercell visades som översvämmad eller ej, och i förekommande fall översvämmat djup. Resultaten av översvämningsanalyserna visar att betydligt säkrare översvämningsprognoser nu kan göras när tillgång till terrängmodeller av hög kvalitet finns. Vid tidigare studier har Lantmäteriets höjddatabas använts, där höjder finns representerade med ett värde per 50-metersruta. Från att terrängmodellen har varit den begränsande faktorn övergår i stället en korrekt beskrivning av markens råhet eller friktion, uttryckt som Mannings n, till att vara den begränsande faktorn. Det rekommenderas därför att differentiera råhetsvärdena beroende på vilken markanvändningstyp som finns längs med vattendraget. Speciellt viktigt är detta i flacka områden. För Eskilstunaåns nordligaste delar är det viktigt att vattennivån i Mälaren bedöms korrekt. För att sprida och kunna dra nytta av resultaten framtagna i KRIS-GIS®-projektet rekommenderas det att färdiga översvämningspolygoner kan användas av kommuner, räddningstjänst osv. i deras arbete. De kan ringa eller automatiskt få information, från t.ex. SMHI eller vattenregleringsföretag, som innehåller upplysningar om förväntade flöden. Motsvarande polygon för förväntat flöde visas i ett GIS och direkt har man lägesbilden klart för sig. Utöver detta har även visualiseringsaspekter behandlats.

I denna rapport redovisas resultat från en studie som påbörjades 2016 och som handlar om pro-fessionskunskaper i förskolans undervisning. Studien är praktiknära och undersöker förskollärares uttryckta ämneskunskaper och pedagogiska ämneskunskaper och hur de uppfattar och genomför undervisning av matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan. En teoretisk utgångspunkt är Shulmans (1986, 2015) teori om pedagogiska ämneskunskaper (PCK) och andra teoretiska utgångspunkter härrör från Osgood (2010) och handlar om hur professionalism utvecklas i undervisning samt hur styrning påverkar professionalism (Stanley & Stronach, 2013). Datainsamlingen består av en enkätundersökning med 300 deltagare och intervjuer med 10 förskollärare. Analyserna visar att förskollärarna skattar sin förmåga att omsätta pedagogiska ämneskunskaper som god.  Barns intresse är en styrande princip i såväl läroplansmålen som när förskollärare planerar undervisning och utformar miljöer som kan skapa intresse för matematik, naturvetenskap och teknik.  Resultatet visar att förskollärarna anser att undervisning ofta sker i lekens form och är en interaktiv och kommunikativ process. Det är lättare att planera, intressera barn för, kommunicera och använda relevanta begrepp inom ämnesområdena matematik och biologi gentemot ämnesområdena kemi, fysik och teknik.

Det projekt som beskrivs i den här rapporten har sin bakgrund i en inkommen frågeställning till AIMday2019. Den inkomna frågan gick vidare till forskarna Kerstin Bäckman och Lena O Magnusson vid Högskolan i Gävle. De är båda del av forskningsgruppen Early Childhood Education (ECE), vid Akademin för utbildning och ekonomi, och arbetar bland annat inom förskollärarprogrammet. AIMday utgjorde under 2019 en mötesplats där forskare från högskolan, skolledare, förskollärare, fritidspedagoger och lärare i regionen kunde mötas kring uppslag för praktiknära forskning. Målet var att frågor som emanerar ur den praktiska verksamheten ska möta forskare på högskolan för att i ett nästa steg kunna utgöra underlag för praktiknära forskning. Inkomna forskningsprojekt till AIMday har haft en begränsad budget och har därför lett till mindre pilotstudier vilka i framtiden skulle kunna utvidgas.

This report presents results from a graduate project related to the research project Success Factors for Functional Preschool Environments. The study was carried out within the master's program in Educational Sciences, focusing on school development, at the University of Gävle. The study is implicated as a case study in three different preschools, examines the preschool's learning environments, and sheds light on factors attributed to opportunities and limitations for the preschool's mission on preschool premises. Based on spatial theory, the preschools are examined based on physical, mental, and social dimensions. The three preschools are (1) a temporary modular, (2) a rebuild, and (3) a newly built preschool. The voices of the staff and the children about the learning environments are examined through interviews and pedagogical walkthroughs. The study results show that the physical spaces influenced the children's perceptions of which available activities could take place. Another result of the study is that physical-material factors, flexibility, pedagogical ideas, and values emerge as essential aspects in the design of learning environments. An overall conclusion based on this study is that participation and collaboration at several levels are critical success factors in developing learning environments.

The number of horses in Sweden is increasing and according to estimated statistics from Swedish Board of Agriculture, there are an estimated amount of 360,000 horses in the country. These horses are found in different types of activities (agriculture, trail riding, trot and canter, etc.) and they generate large quantities of horse manure. Horse manure consists of feces, urine and bedding material which various bedding materials used to various amount. The management of horse manure causes environmental problems when emissions occur during decomposition of organic material, in addition to nutrients not being recycled. The interest for horse manure be subject to anaerobic digestion and thereby produce biogas has increased with the increased interest in biogas as a renewable fuel.

This study has aimed to highlight the environmental impact of different ways to treat horse manure from a system perspective. Special attention has been focused on the involve­ment of different types of litter/bedding material and how it affects the effective­ness of various treatment processes. The treatment methods investigated are

1. Unmanged composting
2. Managed Composting
3. Large-scale incineration in a waste fired CHP plant
4. Drying and small-scale combustion
5. Solid state anaerobic digestion
6. Liquid state anaerobic digestion with and without thermal pre-treatment

Following significant data uncertainty in the survey, the results are only indicative, but they still point to large-scale incineration as an environmentally sound method. An excep­tion is the contribution to climate impact where digestion in different forms are preferred. Based on the study of various bedding materials, paper pellet appear as an interesting alternative to move forward with.

The overall conclusion is that more research is needed to ensure the quality of future surveys, thus an overall research effort from horse management to waste management.

Den 2 mars 2011 beslutade riksdagen att införa en legitimation för lärare och förskollärare samt att nyexaminerade lärare och förskollärare skulle genomgå en introduktionsperiod. Under denna introduktionsperiod skulle de få stöd av en mentor samtidigt som rektor eller förskolechef skulle bedöma deras lämplighet för yrket.

För rektorerna innebär lämplighetsprövningen av nyexaminerade lärare nya arbetsuppgifter och ett formaliserat uppdrag att bedöma lärares skicklighet. Detta i samband med att rektorers arbetssituation har befunnits vara intensiv med en uppsplittrad vardag där många snabba beslut måste tas väcker frågor kring hur arbetets förutsättningar påverkar lämplighetsprövningen, och hur lämplighetsprövningen påverkar arbetsförhållanden och yrkesroller.

I juni månad 2014 inbjöds 646 rektorer att besvara en enkät rörande lämplighetsprövningen. 248 rektorer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 39 % (n=248). 159 kvinnor (64 %) och 89 män (36 %) besvarade enkäten. Nästan 60 % av rektorerna hade varit rektor på sin nuvarande enhet i tre år eller mindre. 77 % av rektorerna var verksamma vid kommunala skolor medan 23 % var verksamma vid fristående skolor.

Resultaten visar att rektorernas upplevelse av lämplighetsprövningen är att den i huvudsak, om än i varierade grad, upplevts meningsfull och att rektorerna känt sig tillfreds med de lämplighetsprövningar de genomfört. Det förekommer mer spriddaåsikter om i vilken mån lämplighetsprövningen varit väl investerad tid och kraft. Lämplighetsprövningen har konkurrerat med många andra arbetsuppgifter men det finns ändå en tendens att rektorerna som grupp anser att den investerade tiden och kraften varit värt utfallet.

Det råder oenighet kring i vilken mån lämplighetsprövningen bidragit till mer positiva relationer mellan rektor och den nya läraren, men att det råder relativt stor enighet om att lämplighetsprövningen inte nämnvärt försämrat relationerna. En sammantagen tolkning av detta är att något mer positiva relationer med de nya lärarna etablerats och att båda parter lärt känna varandra såväl professionellt som privat. Endast 12 % av rektorerna anger att de har fått någon utbildning i att genomföra lämplighetsprövningen. Rektorerna har haft ett begränsat stöd av huvudman eller andra rektorer vilket skapat ett frirum att genomföra lämplighetsprövningen på sitt eget sätt. Samtalen med mentorn har varit viktiga för rektorns bedömning. Vidare framträder lärarkollegiets informella bedömning dels som en viktig komponent i rektors formella bedömning, dels som ett viktig komplement till i rektors formella bedömning. Av de 137 lämplighetsprövningar som genomförts rådde viss tveksamhet i 10 fall och i två fall uppgav rektorerna att det råddestor tveksamhet. Samtliga 137 lärare bedömdes dock efter introduktionsperiodens slutsom lämpliga.

Rektorers tilltro till politiker har påverkats negativt av alla turer kring lärarlegitimationen och att lämplighetsprövningen slutligen avvecklades. 73 % av rektorerna anser att deras förtroende för politiker minskat, medan 6 % anser att förtroendet ökat.

Denna undersökning utgör en registrering och bearbetning av enkätsvar som behandlar hästnäringens situation i Gävleborg. Studiens syfte är att kartlägga och analysera hästnäringens situation och dess framtidsutsikter i regionen.

För denna kartläggning har enkäter används som har skickats ut till hästägare/hästhållare såväl professionella som hobbyutövare och till lantbrukare vilka utgör en speciell grupp av intressenter.

Resultatet av bearbetningen visar att det finns potential för hästnäringens utveckling. Studien visar att det finns positivt intresse för hästen som djur. De som arbetar med hästen lägger ner många arbetstimmar för att sköta hästen. Hästens sociala betydelse betonas i undersökningen.

Studien visar vidare att det finns behov av insatser i form av företagsetableringar t.ex. när det gäller rådgivningsfrågor för att tillgodose de behov och önskemål som hästägare/hästhållare har.

Enligt undersökningen finns det intresse från lantbrukarna att erbjuda t.ex. stallplatser och på så sätt bidra till att fler hästar får hemvist i Gävleborgs län. Genom samarbete mellan lantbrukare och hästägare/hästhållare kan gynnsamma förhållanden för hästnäringen utvecklas. Hästens ekonomiska betydelse för regionen kan på så sätt bli stor.

Sammanfattningsvis visar studien att hästnäringen har möjlighet att utvecklas i Gävleborgs län och på så sätt bidra både till ekonomisk och även social utveckling av regionen.

Skolbyggandet i Stockholms stad är och kommer att vara omfattande, och nya skolor byggs på annorlunda sätt för att möta morgondagens pedagogik, med annan konfiguration av rum och krav på flexibilitet men också kostnadseffektivitet. När nya krav ställs på såväl lärmiljöer som användare krävs ny kunskap om hur de nya lärmiljöerna fungerar, och syftet har varit att bli bättre beställare och utveckla systematisk erfarenhetsåterföring. Rapporten inleds med en kort forskningsgenomgång och presentation av skolorna.

Pedagogiska gåturer genomfördes med främst pedagogisk personal och elever i fyra nybyggda skolor för att undersöka deras erfarenheter. Fokus har legat på den fysiska miljön och dess styrkor och svagheter i relation till verksamheten med dess pedagogiska och sociala aspekter. Fyra tidigare identifierade viktiga platser har undersökts: hemvister, entréer, matsalar och idrottssalar. Totalt genomfördes tolv gåturer där totalt 51 vuxna och 31 elever deltog. Gåturerna tog ca två timmar och deltagarna fick först individuellt bedöma lokalerna utifrån möjliga aktiviteter, positiva och negativa intryck samt förslag till förbättringar. Dessa delades sedan med gruppen och samtalen spelades in.

Analyserna var informerade av tidigare studier och av syftet, och utsagorna delades in i sex teman: flexibilitet, flöden, inredning, ljudmiljö, social miljö samt visuell miljö. I samtliga teman framkom viktiga styrkor och svagheter gällande den fysiska lärmiljön samt förutsättningar för att miljön ska fungera bra. Diskussions- och slutsatsdelen innehåller även förslag till frågor att ställa sig inför nya projekt. Rapporten avslutas med förslag till vidare läsning.

Den här skriften utgör till största delen en översiktlig beskrivning av de miljöproblem som den moderna människans livsföring bidrar till att skapa i sin omgivning och hur samhället arbetar för att motverka dessa. Syftet är att ge en allmän förståelse för dessa miljöproblem och vad de orsakas av samt peka på vilka förändringar som krävs för att undvika eller eliminera dem. Varje kapitel är disponerat på samma sätt med problembeskrivning, mekanismer, den historiska utvecklingen, problemets omfattning, påverkan på människor samt underlag för EcoEffect-beräkningar. Denna allmänna bild har varit nödvändig att ta fram för att utveckla EcoEffect-metoden, som används för att analysera miljöpåverkan från byggande och användning av byggnader. Miljöproblemen som beskrivs är emellertid inte unika för byggsektorn utan gäller i olika grad också alla andra verksamheter i samhället. Därför bör beskrivningarna i rapporten även kunna vara av intresse för andra som vill tillägna sig en grundläggande förståelse för dagens stora miljöproblem. Rapporten utgör samtidigt en redovisning av det beräkningsunderlag som används för att göra miljöbedömningar i EcoEffect. Dessa uppgifter sammanfattas i slutet av varje kapitel och behöver således inte läsas av personer som inte är intresserade av EcoEffect metoden. Dataredovisningen är disponerad efter beräkningarna i EcoEffect som därför sammanfattas här.

Environmental assessment in EcoEffect covers internal and external impact. Assessment of internal impact aims at giving a measure of the risk that people who stay in a building or on an estate will be subjected to nuisance caused by the surrounding environment. Assessment of external impact aims at giving a measure of the contribution to negative impact on health and comfort anywhere caused by the use of a real estate, building or building product. Environmental loads are calculated as equivalents contributing to different environmental effects. Aggregated measures are presented as %, which shows the environmental load of the product per user divided by the corresponding load per capita in the country. Environmental loads may also be shown per product or per m2 floor area. At both external and internal assessment is impact of health and comfort the basis for the evaluation: Also problems occurring in the natural environment, as lack of biologic diversity, are interpreted as problems for man. The size of the negative impact is measured as decreased quality of life with respect to certain components used in social medicine. They are: Mobility, Self-care, Daily activities, Pain, Depression and Cognition. Every kind of negative impact taken into account is classified with reference to these components and a disability weight based on the mean value is calculated for each of them. A “damage value” is then calculated for each impact, which equals the disability weight multiplied by the disability time. This concept may be called a further development of the DALY system (Disability Adjusted Life Years). A damage value, which shows the relative significance of any impact, can be calculated in this way. They are used as weights when different kinds of impacts are aggregated. This report describes the calculation of environmental loads, disability weights and damage values for both internal and external impacts in EcoEffect. Also the basis for the development work is reviewed. The method is new and can be applied systematically on all kinds of environmental impacts causing physical or psychological nuisance.

The number of horses in society is increasing and today, according to Swedish Board of Agriculture, there are approximately 360,000 horses in Sweden, where three-quarters are found in urban or near-urban environments. All these horses will, according to calcula­tions, give rise to a total amount of manure of up to 1.4 million tons per year. If this manure is digested efficiently, this corresponds to an annual biogas production of 641 GWh, which is almost half of all biogas produced in Sweden in 2010. Although there are some practical limitations on how much of the potential that can be exploited, there is nevertheless a significant potential for increased use of renewable energy. By collecting manure and digesting it, three environmental benefits can be achieved:

1. Emissions from conventional management where the manure is piled and stored, or spontaneously composted, are avoided
2. Anaerobic digestion of manure produces biogas that can be used to generate elec­tricity and heat and, after upgrading (purification and pressure increase), as vehicle fuel; thereby fossil fuel emissions are reduced
3. The resulting digestate can be used in agriculture, thereby replacing chemical ferti­lizer which provides additional environmental benefits

Despite all these possibilities there are some obstacles and gaps in knowledge. This report is a systematic review of the state of knowledge about horse manure management, pre­treatment methods, digestion methods of horse manure, as well as aspects of the prolifer­ation of bio-fertilizer from horse manure. This part is mainly qualitative descriptions while subsequent reports present indicative calculations of the environmental benefits of different ways to design the management.

The conclusions are that there are many factors that point to extract energy from horse manure, e.g. there are significant amounts of manure relatively close to urban areas, the straw bedding materials provide a supplement in biogas production, there is plenty of land for spreading digestate, and an improved horse manure management is also a good water protection measure. Drawbacks are that the digestion of horse manure is relatively untested and it is difficult to assess how increased waste management costs affect the horse industry. Another conclusion is the general lack of knowledge of horse manure from an environmental perspective at a level required for reliable environmental assess­ments. Nevertheless we hope to be able to propose system solutions which to a greater extent than previously should prove to work technically and be economically feasible. If these systems are translated into practical reality, environmental gains can be made through reduced environmental impact, reduced eutrophication, increased biodiversity and reduced use of finite resources.

Denna rapport grundar sig på hur ledningspersonal i skola och förskola i Gävleborgs läns 10 kommuner (samt Älvkarleby kommun) resonerar kring praktiknära forskning. Rapporten grundar sig på 13 intervjuer genomförda med ledningspersonal från dessa skolhuvudmän där intervjuernas innehåll har analyserats kvalitativt med hjälp av en tematisk analys. De forskningsfrågor som rapporten fokuserar är: 1) Vad innebär praktiknära forskning? 2) Vad bör den praktiknära forskningen rikta sig till? 3) Vilka utmaningar finns det med praktiknära forskning? Samt 4) Vad är viktigt att utveckla för att stärka samarbetet mellan högskolan och regionen? 

Varje forskningsfråga har resulterat i flera olika teman som på så vis skildrar olika sätt att resonera kring hur praktiknära forskning förstås och vad den bör rikta sig till men som även speglar olika aspekter av problem och möjligheter för skolhuvudmän och Högskolan i Gävle (HiG) riktat till arbetet att utveckla ett fördjupat samarbete rörande praktiknära forskning. Utifrån analysen av de genomförda intervjuerna framstår det som att det finns en variation hos informanterna vad praktiknära forskning egentligen är varför det finns möjligheter att dels fördjupa den befintliga förståelsen av vad praktiknära forskning innebär och dels på vilket sätt sådan forskning kan utveckla den befintliga verksamheten. En sådan fördjupning av kunskaperna skulle i sig också kunna innebära en fördjupning av det existerande samarbetet mellan HiG och regionens skolhuvudmän. I detta sammanhang ses Regionalt utvecklingscenter i Gävleborg (RucX) som betydelsefullt eftersom de, i samverkan med företrädare från HiG och regionens skolhuvudmän, organiserar en gemensam plattform där utveckling och möjliga förändringar diskuteras. Skapandet av mötesplatser för HiG och skolhuvudmän ses som mycket betydelsefulla för att skapa positiva relationer och på så vis kunna skapa fördjupade samarbeten där exempelvis praktiknära forskning är ett betydelsefullt inslag. 

This work describes the process of implementing a particular kind of multi-agent system called Deontic Action-Logic-based Multi-Agent Systems, DALMAS, in Prolog. The DALMAS is regulated by a normative system which is based on the Kanger-Lindahl theory of normative positions. The algebraic model for the DALMAS is inspected and instrumentalized through an executable logic program. In particular, important issues in the transition from a set-theoretical description to a Prolog implementation are discussed. Results include a general-level Prolog implementation, which may be freely used to implement specific systems. Two such systems have already been implemented and tested, and are described and discussed here.

Many multi-agent systems are naturally viewed as transition systems, in which the transitions between states are connected to the actions of the agents in the system. The behaviour of the individual agents can be regulated by a normative system in which norms are formulated in terms of permissible or prohibited state transitions. This report examines the set of types of such transitions, and their connection to different interpretations of the Kanger-Lindahl theory of normative positions. A refinement of Lindahl's system of one-agent types of normative positions is presented and discussed, and is put in relation to another refinement by Jones and Sergot. It is shown in the report that, based on different interpretations of the action operator Do, each of these refinements can be given an interpretation within the context of norm-regulated Dalmas (a class of transition systems regulated by conditional norms based on the theory of normative positions) and other similar systems.

Denna rapport beskriver värdering av byggnaders innemiljöer enligt EcoEffectmetoden. Innemiljövärderingen ingår som en del i EcoEffect-metoden som syftar till att utgöra en förhållandevis heltäckande metodik för värdering av fastigheters miljöpåverkan. De övriga värderingsområdena inom EcoEffectmetoden är energianvändning, materialanvändning, utemiljö och livscykelkostnader. Energi- och materialanvändning ger upphov till det vi kallar extern miljöpåverkan medan fastigheters inne- respektive utemiljöer kan ge upphov i intern miljöpåverkan. Med andra ord, påverkan på de människor som vistas på den fastighet som värderas. För att kunna genomföra värdering av sådan intern miljöpåverkan på fastigheten utnyttjas i EcoEffect-metodiken en kriteriebaserad metod. Metoden är uppbyggd på likartat sätt för värdering av inne- respektive utemiljöer. Denna rapport beskriver dock enbart EcoEffects värderingsmetodik för byggnaders innemiljöer vilken till stor del bygger på Marie Hults doktorsavhandling. En grundpelare i EcoEffect-metoden har varit att redovisa de miljöproblem som byggnader kan ge upphov till. Under projektets gång har fokus förskjutits till att redovisa dessa problem som problem för människor, det som i metodiken kallas för slutproblem. Vid värdering av innemiljöer utgörs dessa slutproblem av innemiljöproblem vilka alltså utgörs av byggnadsrelaterade problem för människor som kan orsakas av fysiska förhållanden i innemiljön. Innemiljöproblem kan vara komfortproblem, dvs. problemet upphör då exponering för bidragande fysiska förhållanden upphör, eller hälsoproblem som är av mer bestående karaktär. EcoEffect-metodiken behandlar för närvarande följande övergripande innemiljöproblem: komfortproblem relaterade till dålig sensorisk luftkvalitet, SBSsyndrom, allergi, lungcancer på grund av radon, legionärssjuka/luftfuktarfeber, termiska komfortproblem, förvärrade ledbesvär på grund av kyla/drag, komfortproblem relaterade till störande ljud, sömnsvårigheter/ koncentrationssvårigheter på grund av buller, komfortproblem relaterade till solljus/dagsljus/elbelysning, ögon/synproblem på grund av dålig belysning, elkänslighet, barnleukemi samt problem med statisk elektricitet. De problem som behandlas i metodiken har valts utifrån dagens kunskap om vilka byggnadsrelaterade problem i innemiljöer som bedöms vara de mest allvarliga och de mest förekommande. Dylika problem i innemiljön uppkommer till följd av onormala fysiska förhållanden i byggnader, innemiljöpåverkan. De enskilda förhållanden inomhus som påverkar människor kallas i metodiken för innemiljöfaktorer. De övergripande innemiljöfaktorer som behandlas i värderingsmetodiken är: luftkvalitet, termiskt klimat, ljudförhållanden, ljusförhållanden och elmiljö. Dessa kan sedan delas upp i mer specifika och detaljerade faktorer som kan ge upphov till innemiljöproblem. Vid redovisning av en värdering av en byggnads innemiljö med hjälp av Eco- Effect-metodiken erhålls ett omdöme på den mest aggregerade nivån i tre diaEcoEffect Innemiljövärdering 7 gram; Hus och hälsa (hälsoproblem), innemiljöfaktorer och övergripande komfortproblem. Diagrammet för hälsoproblem tar av olika skäl dock enbart upp ett begränsat antal hälsoproblem (SBS, allergi, ledbesvär och sömnsvårigheter). Övriga innemiljöproblem redovisas indirekt via diagrammet för innemiljöfaktorer. I EcoEffects datorprogram finns en transparens på så sätt att man sedan kan stega sig nedåt från staplarna i dessa diagram för att se vad som ligger bakom omdömet. Man kan där stega sig ned ända till de specifika indata som utgör grund för värderingen. Därigenom är det också enkelt att få förståelse för vilka faktorer och i vilken grad de bidrar till olika typer av innemiljöproblem. Metodiken är kriteriebaserad vilket innebär att kvantitativa data samlas om en byggnad och räknas sedan om till ett s.k. belastningsvärde utifrån en given skala. Belastningsvärdena representerar fyra kvalitetsnivåer; 0, 1, 2 eller 3. En 2:a motsvarar vad som är ”normalt”, exempelvis utifrån rådande normer och gränsvärden. Belastningsvärde 3 motsvarar ”sämre än normalt”, 1 ”bättre än normalt” och 0 ”mycket bättre än normalt. Olika givna indata är hierarkiskt grupperade i metodiken i sk. trädstrukturer, dvs. många indata räknas samman på olika nivåer för att slutligen ge ett aggregerat belastningsvärde mellan 0-3 för exempelvis ljudförhållanden i diagrammet för innemiljöfaktorer. Detta innebär att belastningsvärden från flera olika indata måste viktas ihop. De vikter som utnyttjas i detta förfarande i datorprogrammet har satts genom professionell bedömning av Marie Hult och bygger på hur vanliga olika problem är och, i den mån kunskap om orsakssamband finns, på den betydelse olika detaljerade faktorer har för ett visst problem. Under projektets gång har emellertid också en alternativ metod tagits fram för att sätta vikter som bygger på hur problemet upplevs och hur allvarligt det är för människan. EcoEffects innemiljövärdering kan göras av befintliga byggnader samt av planerade om- eller nybyggnader i program- respektive projekteringsskede. I synnerhet de olika komfortproblemen är i metodiken uppdelade på ett större antal mer detaljerade innemiljöproblem. Exempel är avloppslukt, ljud från ventilationen och drag från fönster. Dessa detaljerade innemiljöproblem har en central roll i metodikens struktur då de utgör en länk mellan innemiljöfaktorer vid värdering i förvaltningsskede och de ställda mål och prestandakrav som utnyttjas som indata vid värdering i program- respektive projekteringsskedet. Det innebär att EcoEffect-metoden kan vara ett verktyg både för att formulera miljömål i programskedet, diskutera vilka prestandakrav som bör ställas för att uppnå målen i projekteringsskedet och för att slutligen utvärdera målen i den färdiga byggnaden. Den väsentliga skillnaden mellan värdering i olika skeden är att den bygger på olika indata. I programskedet utgörs indata av mål eller krav som ställs genom mätbara parametrar för en mängd givna kriterier. Dessa kriterier finns samlade i en tabell (PM 1) som byggherren går igenom. Beroende på vilka värden på dessa parametrar man tror sig kunna ställa krav på erhåller varje kriterium ett belastningsvärde 0, 1, 2 eller 3 utifrån den skala som framgår av tabellen. Dessa belastningsvärden matas sedan in i EcoEffects datorprogram och profiler beräknas. Profilerna kan användas för att formulera målsättningar i den färdiga byggnaden och ger således feedback till byggherren med avseende på enskilda EcoEffect Innemiljövärdering 8 kriterier som måste vara uppfyllda för att mer övergripande mål skall ha en möjlighet att uppnås. I projekteringsskedet finns en motsvarande tabell (PM 2) som fylles i av projektören. I detta skede kan mer detaljerade krav börja ställas inför byggprocessen med avseende på byggvarors och byggdelars prestanda, på olika installationer, produktionsresultat och kvalitetskrav över lag. Indata i detta skede utgörs av kriterier i form av sådana prestandakrav som på samma sätt som i programskedet räknas om till belastningsvärden enligt den givna skalan som framgår av tabellen. Dessa värden matas sedan in i datorprogrammet och profiler beräknas. På samma sätt som tidigare kan projektören då få feedback på möjligheterna att uppnå ställda mål i programskedet utifrån de prestandakrav man ställt. Om målen inte verkar uppnås kan man lätt testa att ändra olika detaljerade krav och beräkna nya profiler. Värdering av befintliga byggnader kan sedan göras för att utvärdera hur väl den färdiga byggnaden lever upp till de miljömål man ställt i program- och projekteringsskedet. Men värdering i förvaltningsskedet kan också göras för att ta fram en innemiljödeklaration för en befintlig byggnad. En sådan deklaration kan användas av förvaltaren för att arbeta med förbättringar av byggnadsbeståndet men också gentemot hyresgäster, myndigheter eller i köp/säljsituationer. De indata som krävs för en innemiljövärdering enligt Eco- Effect av befintliga byggnader erhålls i synnerhet med hjälp av en särskild brukarenkät. I denna ombeds byggnadens brukare att svara på sin upplevelse av alla de potentiella detaljerade innemiljöproblem och innemiljöfaktorer som man kan uppleva med sina sinnen. En särskild enkät har utvecklats inom projektet för detta syfte vilken bygger på den sk. Stockholmsenkäten. Enkäten finns framtagen för bostäder, kontor och skolor. Då vissa innemiljöproblem inte går att uppleva med människans sinnen krävs också ett fåtal kompletterande mätningar; av radonhalt, varmvattentemperaturer och elektromagnetiska fält. Mätresultat och besvärsfrekvenser från enkäten matas direkt in i datorprogrammet som räknar om respektive indata till ett belastningsvärde 0, 1, 2 eller 3. Därefter beräknas profiler som kan användas som innemiljödeklarationer eller för att ställa miljömål i förvaltningsskedet. I datorprogrammet går det också att få fram de visuella profilerna i ”siffror”. Dessa belastningsvärden kan utnyttjas som innemiljöindikatorer för olika syften

Rapportens syfte är att undersöka hur högstadieungdomar och skolanställda uppfattar fenomenet anlagd brand. I undersökningen intervjuades 13 skolanställda och 32 ungdomar om anlagd brand. De flesta ungdomar ser anlagd brand som en allvarlig men relativt ovanlig företeelse. Istället ansågs eldande i skolan vara vanligt förekommande. Särskilt nämndes att elever eldar med tändare. De flesta ungdomar ansåg att det var lika många flickor som pojkar som eldar i skolan. Majoriteten har haft utbildning från räddningstjänsten och de flesta har en positiv bild av räddningstjänstens arbete. Ungdomarna säger sig ha relativt goda kunskaper om eldhantering, hur man släcker en brand och hur man larmar. Flera skolanställda berättar också om att det förekommer eller har förekommit att elever eldar i skolan. Även skolpersonalen har en positiv inställning till räddningstjänstens arbete och har goda kunskaper om eldhantering, hur man släcker en brand och hur man larmar. Ett problem som lyftes fram av skolpersonalen var "tidsbristen" i det förebyggande arbetet mot anlagda bränder.

Det är i många fall viktigt att skilja mellan deskriptiva begrepp som används för att uttrycka fakta och normativa begrepp som används för att formulera värderingar och normer. Men det gäller inte att alla begrepp antingen är enbart deskriptiva el. normativa. Istället kan många begrepp sägas vara både och, vilket innebär att de ”ligger mellan” de deskriptiva och de normativa. Dylika mellanbegrepp, också kallade kopplingstermer (på engelska intermediate concepts el. intermediaries), är vanligt förekommande i samband med många mänskliga aktiviteter, t.ex. vid utvärdering, beslutsfattande och regelstyrning. Det hävdas inte sällan att inom juridiken är huvuddelen av de intressanta begreppen mellanbegrepp och i Skandinavien fördes på 40- och 50-talen en djuplodande rättsfilosofisk diskussion om mellanbegreppens funktion vid utformningen av lagar och andra regelsystem. Inte minst diskuterades äganderättsbegreppet.

I denna rapport presenteras en teori om mellanbegrepp. Enligt denna har mellanbegrepp två sidor, en grundsida som vetter mot det deskriptiva och en följdsida som vetter mot det normativa. Dessa begrepp har därför funktionen att koppla ihop deskriptivt med normativt och har karaktären av en sorts mellanstationer i begreppsbildningen. Som grund för framställningen ligger en logisk och formaliserad teoribildning, men syftet med rapporten är beskriva teorin utan att förutsätta speciella logisk-matematiska förkunskaper. Framställningen fokuserar därför på tillämpning inom ett speciellt problemområde, nämligen arbetsvärdering med fokus på begreppet 'likvärdigt arbete' och därmed sammanhängande begrepp. Rapporten är således avsedd att vara en introducerande framställning av teorin om mellanbegrepp exemplifierad med problemområdet arbetsvärdering. Läsaren kan sedan tillämpa teorin på andra problemområden. Ett tema som berörs i rapporten med relevans för diskussionen om mellanbegrepp är det ofta missförstådda förhållandet mellan mätning och värdering.

Om man förbiser att ett begrepp egentligen är ett mellanbegrepp så kan det leda till allvarliga begreppsliga och teoretiska oklarheter. När begreppet 'likvärdigt arbete' missförstås i detta avseende leder det till missuppfattning av vad arbetsvärderingsmetoder egentligen är och hur de kan användas. Gällande 'likvärdigt arbete' föreligger inte bara en gängse uppfattning av likvärdigt arbete som är felaktig utan det tycks föreligga minst två vanliga uppfattningar av 'likvärdigt arbete' som är helt olika men båda felaktiga. Den ena uppfattningen skulle kunna kallas realism- el. deskriptivism-misstaget och den andra relativism- el. subjektivism-misstaget. Ett av syftena med denna rapport är att visa att vissa missförstånd gällande 'likvärdigt arbete' och många andra begrepp upplöses om man förstår dem som mellanbegrepp, dvs. begrepp som kopplar deskriptiva grunder till normativa följder.

Tillståndsprövning av vindkraft är en omfattande process med många aktörer och ofta förekommer som en del av processen komplicerade avvägningar och sammanvägningar av olika intressen. I denna rapport presenteras några verktyg som kan användas vid avvägningar och sammanvägningar och vidare illustreras och diskuteras hur de kan användas i tillståndsprocesser. Verktygen är av teoretiskt slag, det är fråga om modeller, begreppssystem, formella metoder m.m. och har sin teoretiska grund inom begrepps- och beslutsanalys samt mätningsteori. Dessa discipliner har i sin tur en del av sin teoretiska grundval inom modern logik och diskret matematik, och det kommer alltså sekundärt att gälla också de här behandlade verktygen. Det är dock inte möjligt att inom ramen för denna rapport bygga en sådan rigorös matematisk-logisk grund som egentligen vore önskvärt utan framställningen får i detta avseende bli mer översiktlig oc hkompletteras med referenser till litteraturen. Förhoppningen är att framställningen ska kunna läsas utan förkunskaper i logik och diskret matematik, men en läsare som saknar sådana får räkna med att läsningen kräver tålamod och ansträngning.

I rapporten utvecklas och analyseras också bl.a. resonemangsmodeller för intresseavvägning. En av modellerna fokuserar på vad som är tillräckligt för att kunna acceptera en ansökan medan en annan fokuserar på vad som är nödvändigt för att acceptera denna. Den senare modellen utvecklas till en stegvis process där varje steg innebär att undersöka om det finns tillräckliga skäl att avslå ansökan. Om detta inte är fallet så bifalles den.

De verktyg som presenteras i rapporten kan, när de vidareutvecklats, systematiserats och strukturerats, utgöra grunden för ett beslutsanalytiskt datorstöd. Resultatet blir naturligtvis självt ett verktyg: den beslutsanalytiska teoribildningen uttryckt i en kraftfull logisk ram, datalogiskt implementerad och sedan slutligen formulerad med användarvänligt gränssnitt i ett lämpligt programmeringsspråk. Beslutsstödet kan hjälpa beslutsfattaren att hantera fakta och värderingar av relevans för beslutet på ett rationellt sätt. Syftet är inte att ersätta beslutsfattaren utan förse beslutsfattaren med metoder och verktyg som kan leda till mer genomtänkt och välgrundad hantering av beslutsfattandet. Den datavetenskapliga implementeringen av verktygen behandlas inte i denna rapport utan är ett tema för fortsatt forskning.

Den forskning som redovisas i denna rapport har som övergripande utgångspunkt att det beslutsanalytiska språket är en verktygslåda för rationell hantering av beslutsproblem (se avsnitt 2.3.8). I rapporten fokuseras verktygslådans användning på utformning av några teoretiska verktyg med syfte att bl.a. kunna användas vid tillståndsprövning av vindkraft. För Del 1 är temat resonemangsmodeller och deras tillämpning vid beslutsfattande och beslutsanalys. Huvudsakligen behandlas resonemangsmodeller gällande aggregering, framför allt villkorsbaserade modeller. Den abstrakta resonemangsmodellen VBS karakteriseras i Kapitel 2 och den kan ses som ett begreppssystem (ett språk) för att uttrycka villkorsbaserad aggregering. Inom ramen för den formalism som utvecklas kan olika modeller konstrueras. I Kapitel 3 ges några exempel.

I Del 2 behandlas resonemangsmodellers roll i samband med legala regelsystem och policyer. Begreppet ’policy’ges i denna rapport en vid tolkning. En policy är ett regelsystem som styr beslutsfattande, beteenden och olika former av handlingar. Policyer och resonemangsmodeller hänger samman. En policy kan innehålla en eller flera resonemangsmodeller och en resonemangsmodell kan få status som en policy. En resonemangsmodell kan också i viss mening innehålla en eller flera policyer.

I Del 1 används här och var fragment av predikatlogik, inte minst i avsnitt 2.2 med syftet att göra framställningen av villkorsbaserad sammanvägning kortare och mer entydig. I Del 2 används predikatlogik på en annan typ av frågeställning, nämligen för att representera vissa typer av rättsliga regler. Predikatlogisk formalisering är en form av representation, nämligen av språkliga utsagor med utsagor i predikatlogiken. Det är inte meningen att fullständigt formalisera de rättsliga reglerna utan användningen av predikatlogiken är informell.

Två vanliga omständigheter som åberopas vid överklagande av tillstånd för lokalisering av vindkraftverk är störande buller och påverkan på kungsörns-populationen. Genom utredningar, myndigheters ställningstaganden och utslag i olika domstolar har det utvecklats riktlinjer för hur buller resp. kungsörnspåverkan ska bedömas och dessa riktlinjer konstituerar en praxis för bedömningen av dessa aspekter. I avsnitt 1.3.5 diskuteras buller kortfattat och i Del 2 studeras hänsynstagande till kungsörn. I Kapitel 5 skisseras det juridiska regelverket för skydd av kungsörnar vid lokalisering av vindkraftverk. Om det finns något man skulle kunna kalla en "kungsörnspolicy" för tillståndsbeslut gällande vindkraftslokalisering och vad den i så fall kan tänkas innehålla diskuteras i Kapitel 6. Det är viktigt att notera att störande buller och påverkan på kungsörnspopulationen är här enbart tillämpningsexempel för att antyda hur vissa teoretiska verktyg skulle kunna användas praktiskt och konkret och utgör inte någon detaljerad analys av dessa aspekter.

Since 2009, it has been an obligation in Sweden to offer parental support to all parents with children under 18. Various parenting educational programs are used within municipalities and in Gävle municipality and the Swedish Church Gävle parish the Circle of Security is used. Based on the lack of scientific studies on the program, Gävle municipality and Swedish Church wanted Circle of Security evaluated.

The aim of the study was to investigate parents’ experiences of participating in the parenting support program Circle of Security and whether their well-being has been affected, and it was chosen to conduct interviews with parents who had participated the program. The data was analyzed using qualitative content analysis. In this work, the authors also received the Swedish Church already collected questionnaires, which were also analyzed.

The results show that the parents feel that the Circle of Security has given them the tools they need in their everyday life to better care for their children. They describe a reduced number of conflicts, repaired relationships with their children and how they talk to their children about their feelings and that they can more easily see the child’s needs and respond to them. The fact that their parenting has been strengthened has also given them a sense of security and calm in being a parent, with a reduced experience of stress. The Circle of Security has given them a competence that has increased their well-being.The Circle of Security gave the parents what they needed, deepened their knowledge of children’s needs, a group community and felt strengthened in their role as parents, and that is the very purpose of parenting support.

A cost-effective parenting educational program is one that both strengthens parenting skills and promotes health, which the Circle of Security is shown to do in this study.

Domestic violence is a wide-spread problem in Swedish society (Frenzel, 2014). Despite its gravity, there is a lack of knowledge regarding the usefulness of preventive methods (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Huskurage is a method to prevent, inhibit and discontinue men’s violence against women and domestic violence. The method is used in residential areas throughout Sweden. Important aspects of the method are to increase public awareness of domestic violence and the readiness to act on suspicions of violence in one’s vicinity. During 2020, Huskurage was implemented in three parts of Gävle city (Nordost/Norr, Gävle Strand/Alderholmen and Öster).  The work of implementing and disseminating Huskurage is done by the city of Gävle in co-operation with the housing company and some other actors. The University of Gävle conducted a research project to monitor the implementation and evaluate its impact. The purpose of the project was to examine how the implementation of Huskurage was carried out in these three parts of the city, and thereby identify successful aspects, challenges and suggestions for improvement. The project also aimed to examine changes in awareness and attitudes toward domestic violence, readiness to act on suspicion of violence toward a neighbour, and perceptions of safety in one’s residential area following the implementation of Huskurage. Another aim was to examine whether attitudes toward domestic violence and readiness to act on suspicion of violence are associated with an individual’s gender and extent of prosocialness. Qualitative interviews were conducted with individuals who worked with the implementation. A quantitative study was conducted that targeted the beliefs of the residents in the three areas. One questionnaire was sent out to all adult (18+ years) residents before the implementation of Huskurage, and a follow-up questionnaire was sent out 6 months later. Documents such as meeting minutes and email correspondence was also gathered. The results illuminate how different aspects regarding cooperation, commitment and communication can enhance work practices. The results also indicate that Huskurage can contribute to an increased readiness to act on suspicions of violence in one’s residential area. Furthermore, there are gender differences in attitudes toward domestic violence and the method Huskurage.

Syftet med kartläggningen var att undersöka förekomsten av utsatthet för olika typer av våld i nära relationer bland invånarna i Gävle kommun, med hänsyn till variabler som de utsattas kön och ålder, förövarens kön samt de utsattas relation till förövaren. Kartläggningen syftade även till att undersöka i vilken grad utsatta upplevt olika former av konsekvenser av våldet, gjort polisanmälan eller sökt stöd, samt om det funnits barn med i bilden.

En enkätundersökning med personer folkbokförda i Gävle kommun genomfördes. Urvalet bestod av totalt 3000 slumpmässigt utvalda kvinnor och män, jämnt fördelade i åldersgrupperna 18-33, 34-46, 47-59, 60-72 och 73-85 år. Enkätfrågorna mätte bland annat utsatthet för psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt och latent våld. Totalt 886 personer besvarade enkäten och svarsfrekvensen var 30%. Deskriptiv statistik i form av andelen utsatta för olika typer av våld i olika grupper beräknades. För att analysera skillnader mellan exempelvis kvinnor och män och olika åldersgrupper beräknades konfidensintervall, z-test och t-test. Samband mellan olika variabler samt prediktioner analyserades genom regressionsanalys.

Resultatet visade att omkring var tredje svarande hade varit utsatt för våld i nära relationer under det vuxna livet. Personer i åldrarna 18-35 år hade i högre grad varit utsatta för våld i nära relationer jämfört med personer i åldrarna 36-85 år. Det var vanligast att ha varit utsatt av en partner i en tidigare relation och tre fjärdedelar av allt rapporterat våld hade utövats av män.

Kvinnor hade i signifikant högre utsträckning än män varit utsatta för våld, och det gällde samtliga typer av våld. Våldet mot kvinnor var också i signifikant högre grad upprepat och bidragande till ständig rädsla och minskat livsutrymme hos den utsatta, jämfört med våldet mot män. Utsatta kvinnor upplevde också allvarligare konsekvenser av våldet jämfört med utsatta män.

En fjärdedel av de svarande hade varit utsatta för våld i nära relationer i barndomen och bland dem var det vanligare att även ha varit utsatta senare, under det vuxna livet. I hälften av fallen där utsatta personer hade barn, hade barnen varit närvarande när den svarande utsattes för våld, och i en tredjedel av fallen hade barnen också blivit utsatta för direkt våld av samma förövare. I nio av tio fall, där barn varit närvarande eller även utsatta för direkt våld, var förövaren en man.

Av de svarande som någon gång utsatts för våld hade en sjundedel varit i kontakt med någon myndighet eller annan enhet med anledning av våldet. Många utsatta beskrev att stödet de fått när de sökt hjälp var bristfälligt i förhållande till deras behov. Endast 6% av de utsatta hade någon gång polisanmält våldet.

Särskolan är en skolform för elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Forskning visar att elever i särskolan, trots olika insatser från olika aktörer, inte erbjuds full delaktighet i samhället. En god förståelse för dessa elevers skolgång är därför viktig för att arbeta för de ska få en så tillfredställande livssituation som möjligt. Syftet med projektet var att få ökad kunskap om vilka samband som finns mellan elevernas socioekonomiska bakgrund, sociodemografiska förhållanden, upplevelse av skolsituation samt deras egna skattningar av hälsa. Särskoleelevernas svar jämförs även med svar från elever i övrig skola. Data bygger på enkätundersökningar som genomförts bland 1320 särskoleelever i högstadium och gymnasium i olika kommuner åren 2003-2015. En jämförelse görs även mellan elever i särskolan och elever i övriga skolan i Stockholm för åren 2013-2015.

Tre frågor har formulerats: Hur upplever elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan sin skolsituation och hälsa? Vilka samband finns mellan särskoleelevernas socio-ekonomiska bakgrund, sociodemografiska förhållanden, upplevelse av skolsituation samt deras självskattade hälsa och egenrapporterade hälsobesvär. Finns det några skillnader mellan elever i särskolan och övrig skola avseende skolsituation och hälsa? Data visar att:

• Ungefär hälften av eleverna i särskolan skattar sin hälsa som mycket bra, ca 10 % anser att den är dålig.
• Majoriteten särskoleelever upplever skolklimatet som positivt med goda möjligheter till inlärning.
• Mer än hälften av eleverna i särskolan har förtroende för lärare
• För självskattad hälsa framträder inga signifikanta samband med utländsk bakgrund. Bland särskoleelever på högstadiet är psykiska besvär mindre vanliga bland invandrarungdomar. Elever i särskolan med utländsk bakgrund är överrepresenterade jämfört med motsvarande andel i grundskolan och gymnasieskolan.
• Resultaten visar att kön spelar roll. Ser vi till olika uppskattade hälsobesvär gäller genomgående att dessa är vanligare bland flickor. Detta gäller både särskola och övrig skola.
• Förtroende för föräldrar och skoltrivsel kan kopplas samman med självskattad hälsa både bland elever i särskolan och bland elever i övriga skolan. Ungdomar som har förtroende för föräldrar skattar sin hälsa högre. För skoltrivsel följer sambandet i huvudsak ett mönster där bättre skoltrivsel kopplas till bättre självskattad hälsa.
• Bland elever på högstadiet i övriga skolan finns en koppling till familjesituation och socioekonomisk bakgrund. Ungdomar som bor hos båda föräldrar eller har växelvis boende redovisar lägre förekomst av psykiska besvär än ungdomar i andra boenden.
• Bland eleverna i gymnasiesärskolan framträder ett klart samband med förtroende för lärare. De som inte angett att de har förtroende för lärare redovisar högre förekomst av besvär.

Det finns några skillnader mellan elever i särskolan och övrig skola avseende skolsituation och hälsa, men de grundläggande dragen är desamma. Sammantaget tyder resultaten på att det är samma faktorer som påverkar hälsa bland elever i särskolan och i övriga skolan. Det centrala är om eleverna har förtroende för sina föräldrar och hur de trivs i skolan.