Boken rapporterar en undersökning om nordbors attityder till engelska. I Sverige har 1094 personer intervjuats. Påfallande är att könet tycks ha ganska litet att göra med våra attityder till engelska. Endast i en fråga är skillnaden signifikant så att män är positivare än kvinnor till engelska och det finns en tendens till män i högre grad än kvinnor använder engelska i arbetet. Däremot visar variabeln ålder flest signifikanta skillnader. Viktiga är också datorinnehav och utbildning. Det är de yngre, de mer utbildade och de mer datoriserade som i högre grad än andra är positiva till engelskan. Likaså tycks de som hyllar individuell frihet framför solidaritet och de med högre inkomst vara mer positiva till det engelska inflytandet på svenskan. Dock är man negativ till användningen av engelska som företagsspråk. Många svenska resultat stämmer också överens med resultaten från den övriga Norden.
Den klassiska statusläran erbjuder ett förbisett redskap för retorisk argumentationsanalys – ett redskap som kan användas för att beskriva och analysera offentlig oenighet av många olika slag. Inte minst kan den användas för att analysera kampen om vem som ska få tillskrivas värdeladdade begrepp som ”manlighet”, ”frihet” och ”demokrati”, men i förlängningen också kampen om hur dessa begrepp ska definieras. Artikeln syftar till att tydliggöra denna användbarhet i ett antal tänkta analysexempel, men avslutas också med en kort analys av ett verkligt fall: debatten om den svenska vänsterpartiledaren Lars Ohlys förhållande till demokratin i TV-programmet Uppdrag granskning.