hig.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 30 of 30
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bengtsson, Bengt
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Från filmhistoriskt vindsarkiv till digital databas på Internet: svenska filmarkiv och filmens status som konst2013In: Spår och spridning: perspektiv på internet / [ed] Bengt Bengtsson & Eva Åsén Ekstrand, Gävle: Gävle University Press , 2013, p. 69-91Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Bengtsson, Bengt
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Åsén Ekstrand, EvaUniversity of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Media and communication studies.
    Spår och spridning: perspektiv på internet2013Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det tog 50 år innan internet började att mer allmänt användas. Femtio år tog det också för radion och televisionen. Hur skall man få en överblick och distans till det globala fenomen som just nu pågår och som vi alla är en del av? Ett sätt är att placera de nuvarande händelserna i ett längre perspektiv. Att dra trådarna bakåt och försöka se internet i ett något större sammanhang, för att både kunna upptäcka vad som är gemensamt med äldre medier och vad som är unikt för just internet.

    Spår och spridning är de två nyckelord som fångar de olika perspektiv som författarna representerar. Humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv, samtida och flydda tiders medieanvändning, i arkiv, film och i pressen. Nätet som både politisk arena och vardaglig förströelse. Hur ska vi se på det fenomen som vi kallar internet?

  • 3.
    Rönnberg, Margareta
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Barn ärver tyvärr sällan andra barn...: Om föräldragenerationers förslösade kulturarv – och barns reludiering!2011In: Kulturarvingarna, typ!: Vad ska barnen ärva och varför? / [ed] Banér, Anne, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning , 2011, 1, p. 169-196Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Rönnberg, Margareta
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Barnkvinnan - vems ideal?: En självetnografisk essä om betydelsen av klass, genus och ålder vid filmreception2010In: Motsträviga synsätt: Om rörliga bilder som bjuder motstånd / [ed] Margareta Rönnberg & Karolina Westling, Visby: Filmförlaget , 2010, 1, p. 63-86Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Filmforskare skriver vanligtvis om sina älsklingsfilmer och mästerverk, eller om filmer som de själva av oklar anledning har svårt för. I det senare fallet uttalar de sig om estetiska brister eller förment farlighet för någon i deras ögon mer lättpåverkad publikgrupp. Det är

    sällan någon som vill erkänna några skadliga effekter på sig själv. Jag tänker förmedla mina försök att värja mig mot det dåliga inflytandet från två konkreta filmer.

    Här följer en delvis självanalyserande betraktelse över mina personliga reaktioner på de kvinnliga huvudfigurerna i filmerna Lili (1953) och Amélie från Montmartre (Le fabuleux destin d’Amélie Poulain, 2001). Varför kommer jag – 50 år senare – fortfarande ihåg en speciell scen i Lili? Hur kan en arbetarklassfödd kvinnlig filmvetare och barnkulturforskare tycka så illa om just dessa filmer?

     

     

  • 5.
    Rönnberg, Margareta
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Barns rätt till sin röst: Om de yngstas politiska och kommunikativa rättigheter2014 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Varför är barn förvägrade rätten att rösta?

    Svaret är så ”självklart”, att frågan vanligtvis inte ens anses behöva ställas – än mindre besva­ras. Här skärskådas dock argumenten mot rösträtt för barn och (den absurda?) slutsatsen blir: det finns inga håll­­bara skäl för att barn inte ska ses som samhällsmedborgare, med samma rätt som vuxna att delta i allmänna och lika val.

    Och varför får barn så sällan komma till tals i tv- och tidningsdebatter och nyhets­­­sänd­ningar i frågor som i högsta grad rör (även) dem:

         - Varför handlar bara 7% av Rapports och Aktuellts 392 inslag i januari valåret 2014 om något som direkt anknyter till barn? Och varför får barn endast uttala sig i 2,3%? Då mest om snön...

         - Varför har Barnombudsmannen enbart ett dis­kussionsforum för tjänstemän och poli­ti­ker, men inget för barn?

         - Varför har Statens medieråd, som enligt förordningen särskilt ”ska tillvarata barns och ungas egna erfarenheter”, inga Unga röster på sin sajt – men uppemot 400 vuxna åsikter?

         - Varför hörs ramaskrin så fort ledsna barn syns och tillåts yttra sig i tv om vuxna?

    Kan det bero på barns avsaknad av rösträtt såväl som  myndighets­mode­­re­­rade diskussionsforum öppna för barn enbart, barnjournalister och Barnens egen nyhetsbyrå? Eller hänger barns minskade hör­­barhet i media – para­doxalt nog – kanske samman med FN:s konvention om barnets rättigheter, som i år firar sin 25-års­dag?

  • 6.
    Rönnberg, Margareta
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Bra eller dåligt, det avgör givetvis barnen!: Estetiskt värde är viktigare än estetisk kvalitet2014In: Mycket väl godkänd: Vad är kvalitet i barnkulturen? / [ed] Karin Helander, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet , 2014, p. 117-126Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Rönnberg, Margareta
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Från Barnjournalen via Lilla Aktuellt - till Häxan Surtants Rapport?: Om barn, tv-nyheter, politik och medborgarskap2010 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 8.
    Rönnberg, Margareta
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Les stéréotypes, c´est bon pour les enfants!: Quelques malentendus à propos des enfants, des médias et du genre2010In: Nordiques, ISSN 1761-7677, no 21, p. 49-62Article in journal (Refereed)
  • 9.
    Rönnberg, Margareta
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    ”Lilla hjärtat är en mullvad” – ”Nä, pengvin!”: En studie av kontroversen kring Stina Wirséns filmfigur2013 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Här granskas skriverierna hösten 2012 om Stina Wirséns förment rasistiska filmfigur Lilla Hjärtat och upptäcks en trojansk mullvad, såväl som en sentida variant av Kejsarens nya kläder. Denna gång ropar barnen dock inte att kejsaren är naken, utan att det över huvud taget inte rör sig om någon kejsare...

     

    Boken handlar framför allt om vux­nas oförmåga att förstå bilder för barn. Alter­nativt: deras avsaknad av mod att ha tillit till sin synförmåga och intuitiva för­ståelse. Hur kunde ett dussin aktivis­ter få sådant osed­van­ligt genomslag? Vilka ytt­ra­­de sig? Vilka var tysta? Vilka glömdes bort? Vad gällde frågan egentligen och hur löd rasism­argumenten? Håller de? Och mot vilka riktades omsorgen respektive föraktet?

     

    Texten berör också s.k. sociala mediers påverkansmöjligheter, men även hur dags- och kvälls­tidnings­journa­listi­ken dras med ned i de mörka bråd­djupen av offentliga dagboks­skrivare och kvittrare.

     

    En central fråga blir: ”Hur kan en för­blindande ’ögon­öp­pnare’ som talet om ett blackface vara så framgångsrik och indi­vi­der förvandlas till skock?” Inte minst ska dock adulto-normati­vi­teten bakom dessa vux­nas fram­gångs­rika kidnappning av vad som faktiskt är en kul­tur­produkt för små­barn för­söka begripas.

  • 10.
    Rönnberg, Margareta
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Mediet är fortfarande budskapet: men är Internet verkligen ett medium?2013In: Spår och spridning: perspektiv på internet / [ed] Bengt Bengtsson & Eva Åsén Ekstrand, Gävle: Gävle University Press , 2013, p. 115-151Chapter in book (Other academic)
  • 11.
    Rönnberg, Margareta
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Vänstervridna? Pedagogiska? Av högre kvalitet?: 70-talets barnteveprogram och barnfilmer kontra dagens2012 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Här fås det envisa spökandet runt 70-talets påstått vänstervridna barnprogram i ”den röda stats­televisionen” (och då särskilt TV2) att blekna: på sin höjd 3 procent av barnpro­grams­utbudet lutade åt vänster. 1970-talet var inte vänstervridet utan barnvridet. Mångfalden var större, trots endast en tiondel så lång sändningstid jämfört med dagens SVTB. Vänsterspöket används idag i helt andra syften än till att beskriva barn-tv.

           Tidigare än de flesta agerade barnpro­grammakarna utifrån ett barnperspektiv och särskilt TV1 gjorde då några öppet politiserande och problemati­serande barnprogram: Ville, Valle och Viktor upp­täcker Sverige, Barnjournalen, Från A till Ö, Galaxer i mina braxer, sa Kapten Zoom, doku­mentärer om orättvisor m.m. Den mytomspunna barnredaktionen på TV2 var inte ens rosa, utan arbetade snarare på ”den pedagogiska kanalen”, med program som Mumlan, Fem myror är fler än fyra elefanter, Sant och sånt, Maten och kroppen, Urcellen Ellen etc.

           Andra hjärnspöken tar dock fortfarande energi från en välbehövlig diskussion om dagens utbud. Talet om 70-talet som barnteves guldålder t.ex. Utbudet var långt ifrån så ”peda­go­giskt” eller högkvalitativt som häv­dats – av dem som själv jobbade i företaget... Heller inte så fantasilöst och trist som kritiker hävdat. Sagor och tecknad film var ingen brist­vara. Inte heller var barnfilmerna på biograferna av högre kvalitet än dagens. Däremot var barnfilms­kritiken det.

           Men var­för detta ständiga nostalgiska återblickande, istället för att ta en titt på de kultur­pro­dukter som idag tar upp flest minuter av barns fritid: tv-program och videofilmer? Dock sällan tid lagd på tittande på några av Svenska Filminstitutet stödda barnfilmer... Varför inte?

         Svensk barnteve- och barnfilmshisto­ria måste m.a.o. revideras: se punkterna på s. 287-291! De viktiga frågorna återstår dock att diskutera: varför ska vissa vuxnas preferenser automa­tiskt tas som ”naturlig” måttstock? Varför har förment kloka vuxna så svårt att se bortom sitt eget perspektiv? Hur kan den skandal förklaras, att ingen i media idag orkar bevaka barn-tv?

     

  • 12.
    Rönnberg, Margareta
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Westling, KarolinaInstitutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
    Motsträviga synsätt: Om rörliga bilder som bjuder motstånd : en vänbok till Olle Sjögren2010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad har Ingmar Bergman, Roy Andersson, Nelly Kaplan, Michael Haneke och Todd Haynes gemensamt med filmer som Ronja Rövardotter, Romance, Amélie från Montmartre, Män som hatar kvinnor och tv-serier som South Park och House?

    I Motsträviga synsätt skriver 15 forskare om olika sorters motstånd i film och tv-serier. Här analyseras samhällskritiska filmskapare, men även motspänstiga rollfigurer och åskådares motreaktioner. Författarna diskuterar hur humor, kroppar och sex kan användas som motvapen. I antologin ges nya perspektiv på folkhemmets upplösning, ungas medieumgänge och film från Asien och Afrika. Här behandlas fenomen som postkolonialism och postpornografi vid sidan av självetnografi och intermedialitet, filmisk endoskopi och medial genomlysning.

    Dessa texter utmanar vårt filmiska vaneseende med en blandning av kritisk klarsyn och lekfull humor, på samma sätt som filmmediet har använts för att göra motstånd mot överheten. Antologin är en vänbok till Olle Sjögren.

     

  • 13.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Arkivvärde, programvärde, marknadsvärde2012In: "Skosmörja eller arkivdokument": Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien / [ed] Mats Jönsson, Pelle Snickars, Stockholm: Kungliga biblioteket , 2012, p. 49-66Chapter in book (Refereed)
  • 14.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Arkivvärde, programvärde, marknadsvärde: Svenska filmarkiv i en medial brytningstid2011Conference paper (Other academic)
  • 15.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Att värdera filmen som historisk källa2011Conference paper (Other academic)
  • 16.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Dear Harry/Dear Paul – Selling the Concept of European Art Cinema in the 1960s2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Dear Harry/Dear Paul – Selling the Concept of European Art Cinema in the 1960s 

     

    In a letter written in August 1966 to Harry Schein (1924-2006), head of the Swedish Film Institute, the prominent Hollywood agent Paul Kohner (1902 -1988) asks for advices. He wants to take over the foreign distribution of the leading Swedish film producer Svensk filmindustri (SF), and wants Schein to help him. This letter is picked out from a long-standing correspondence between Schein and Kohner (lasting from 1960 to 1984) on economical matters concerning Swedish cinema in general, especially in relation to the careers of Ingmar Bergman and Ingrid Thulin.

    The 627 letters exchanged between Schein and Kohner (deposed in the personal archive of Harry Schein) are a source not only to the life and work of ceratin filmmakers and actors. The correspondence can also shed some light on strategies for the promotion of European art cinema in the US in the 1960s. Furthermore, the dialogue between Schein and Kohner represents discourses and attitudes regarding film as an art and as a medium in a time when the different institutions of cinema (criticism, production and governmental subsidies etc.) were changing rapidly.  

     

    Key words: Film distribution, marketing strategies, national film politics, art cinema, 

     

    References:

    Citizen Schein (ed: Lars Ilshammar, Pelle Snickars & Per Vesterlund) (Stockholm: Kungliga biblioteket, 2010)

    Elsaesser, Thomas, European Cinema: Face to Face With Hollywood (Amsterdam: Amsterdam University Press, 2005)

    Gomery, Douglas, Shared Pleasures: A History of Movie Presentation in the United States (Madison: University of Wisconsin Press, 1992)

    Kohner, Fredrick, The Magician of Sunset Boulevard: The improbable life of Paul Kohner, Hollywood Agent (Palos Verdes: Morgan Press, 1977)

    Staiger, Janet, Interpreting Films: Studies in the Reception of American Cinema (Princeton: Princeton University Press, 1992)

    Transnational Cinema in a Global North: Nordic Cinema in Transition, ed. Andrew Nestingen & Trevor G. Elkington (Detroit: Wayne State University Press, 2005) 

  • 17.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Drömmen om verkligheten: Filmkritikern Harry Schein2010In: Citizen Schein / [ed] Lars Ilshammar, Pelle Snickars, Per Vesterlund, Stockholm: Kungliga biblioteket , 2010, p. 140-157Chapter in book (Refereed)
  • 18.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Eastern Connections: A brief overview of the film companies of the Swedish Labour Movement and their film trade over the Iron Curtain in the 1950s2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    By the end of the 1940s the Swedish Labour Movement (The Social Democratic Party, the major trade unions, the co-operative union, etc.) owned two film companies – Nordisk Tonefilm and Filmo. Nordisk Tonefilm was for a few years one of the majors within the Swedish film and cinema market, fully integrated with theatres, distribution and production. 

    Films from Nordisk Tonefilm also gained some international success. Hon dansade en sommar (One Summer of Happiness) directed Arne Mattsson in 1951 makes one example of a worldwide box office hit by the company. It was particular successful in DDR. This was not a coincidence. The Archive of Nordisk Tonefilm (as well as the one of Filmo) bares witness of an intense interaction with Eastern Europe. The two companies exported films to the countries behind the Iron Curtain, participated in festivals like the one in Karlo Vary, and regularly imported films from Soviet, Yugoslavia or other socialist states.

    In my paper I give examples of this international interaction during the 1950s,  related to the film policy of The Social Democracy of Sweden in general.

  • 19.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Elsa Brita Marcussen and Gerd Osten - Two leading film critics in post-war Sweden2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Elsa Brita Marcussen and Gerd Osten - Two leading film critics in post-war Sweden

    Per Vesterlund, University of Gävle. Sweden

    In the years following World War II, the national Swedish cinema experienced an intense debate on the role that the medium of film should play in the society. Two distinct discursive practices among Swedish film critics can be identified in the period from 1945 to the early 1950s. An intriguing fact is that the two of the most explicit advocates of each camp in this public conversation were women. Gerd Osten (1914-1974, mother of hailed director Suzanne Osten) was an aesthetic and artistic ideal, concentrating her writing on style and thematic features in the work of important auteurs of the time. Elsa Brita Marcussen (1919-2006, daughter of social democratic prime minister Per Albin Hansson) was on the other hand more concerned about the function of film from a sociological point of view, pleading foremost for a national production of documentary film in the tradition of John Grierson, and of fiction films with an overt political tendency. This paper will deal with the writings of Marcusen and Osten respectively, and discuss their position in relation to the otherwise patriarchal sphere of film criticism in the 1940s.    

  • 20.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    National Film Policy as a Media Event2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    National Film Policy as a National Media Event

    The Swedish “film reform” of 1963 – i.e. the founding of the Swedish Film Institute (SFI) and the national system of film subsidies – has generally been associated with changes in the strategies of national film production, or with a more general institutionalization of national film culture and art cinema values.

    The effects and the political principles of the reform are well known. Less attention has been paid to study the overwhelming media coverage of the film reform. This was not at least due to the celebrity impact of Harry Schein, the first chief executive of the SFI and also the architect of the actual reform. The new film policy made headlines, and the doings of Schein was throughout the 1960s a recurrent topic in newspapers, radio and TV. The film policy was synonymous with Swedish modernity, but also frequently attacked. SFI was a place for elegance, scandals and political progression.

    In this paper I will discuss these hitherto less studied medial dimensions of the Swedish film reform of 1963.

    References:

    Roger Blomgren, Staten och filmen: svensk filmpolitik 1909-1993 (1998)

    Celebrity Culture Reader, ed. P.David Marshal (2006) 

    Citizen Schein, ed. Lars Ilshammar, Pelle Snickars & Per Vesterlund (2010)

    Daniel Dayan & Elihu Katz, Media events : the live broadcasting of history, (1992)

  • 21.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    När medier blev vetenskap: Om tre nordiska massmediekonferenser 1972-19742014In: Återkopplingar / [ed] Cronqvist, Marie, Lundell, Patrik & Snickars, Pelle, Lund: Mediehistoriskt Arkiv, Lunds universitet , 2014, p. 51-70Chapter in book (Refereed)
  • 22.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    När medier blev vetenskap: tre nordiska massmediekonferenser 1972-19742013Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    På framsidan till foldern till konferensen Video och Nya Media 74, som hölls i Stockholm i juni 1974, presenteras en rad prominenta deltagare med bild. Marshall McLuhan, Jörn Donner, H.M. Konungen Carl XVI Gustaf, Harry Schein och Christina Jutterström tillhör de mer celebra. Mindre kända idag är kanske IBM-chefen Jim Damon, Esseltes VD Carl M:son Mannerfeldt, konsortiet Nord-Videos ordförande Arne Byskov eller Gyldendals VD Brikt Jensen. Konferensen anordnades av EBAV (Esselte Bonnier Audio Visual). Deltagarlistans mix av journalister, författare, förläggare, medieentreprenörer, forskare och politiker är högst symptomatisk för sin tid vad gäller det offentliga samtalet kring massmediernas då så snabba utveckling. Från sina olika kontexter deltog de alla i en institutionsöverskridande kamp om såväl planering som begreppsliggörande av massmediernas föreställda framtid. Denna mångfald vad gäller mediedebattens och mediepolitikens aktörer är väl långt ifrån unik för det tidiga 1970-talet, som mer uppseendeväckande framstår i efterhand snarare den intensitet och dignitet som präglade debatten. I just detta dokument främst manifesterat genom konungens närvaro.

    Vad som kanske är än mer intressant är den formativa betydelsen dessa olika aktiviteter kan ha ur ett medievetenskapligt perspektiv. Det är under 1970-talets början som grunden för det senare etablerade ämnet Medie– och kommunikationsvetenskap läggs. I offentliga utredningar, debattartiklar och även i mindre offentliga politiska sammanhang upprepas behovet av forskning om massmedier som ett ständigt mantra. Kanske kan man finna en bakgrund till den svenska medieforskningens (och medieutbildningens) praktik i dessa tvärinstitutionella ambitioner att finna vägar att förhålla sig till en osäker (hotfull, effektiv eller lukrativ) medial framtid.

    Bristen på en självreflexiv historisering inom medieämnet har påtalats både ur internationellt (David W Park & Jefferson Pooley, 2008) och nationellt svenskt perspektiv (Lars Lundgren, 2011). Både Lundgren och Park & Pooley pekar bl.a. på en slarvig historieskrivning kring användandet av teorier och begrepp över tid. I detta paper kommer jag att med utgångspunkt i material från Harry Scheins personarkiv (särskilt från hans tid som sakkunnig inom Utbildningsdepartementet 1971-1976) att reflektera över hur aktörer från politik, akademi och näringsliv samverkat vad gäller att formulera frågor och modeller för medieforskning. Jag fokuserar inte specifikt på Scheins egen roll utan låter snarare hans efterlämnade papper (inbjudningar, abstracts, konferensprogram, utredningsmaterial) utgöra ett källmaterial.

    Som fallstudie undersöker jag primärt tre mediekonferenser: Intergovernmental Conference on Cultural Policies in Europe, Helsinki 19 -28 juni 1972; Nordisk Mediekonferens, Voksenåsen, 18-21 juni 1973; Video och Nya Media 74, Stockholm 1974. De tre konferenserna representerar var sin av de tre samverkande institutionella kontexterna. Konferensen i Helsinki anordnades av UNESCO och var en kulturpolitisk konferens med särskilt massmediefokus. Nordisk mediekonferens anordnades av Institutt for presseforskning vid Universitetet i Oslo och var ett första steg mot att samordna nordisk medieforskning (och också den första av de NORDICOM-konferenser som fortfarande ges). Konferensen i Stockholm 1974 anordnades av Esselte/Bonnier.

  • 23.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Pull Out the Cable!: The Public Reception of a Suggested National Politics on Audiovisual Media and Telecommunication in Sweden in 1972.2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In 1971 the Head of The Swedish Film Institute, Harry Schein, was given the task by the Ministries of Education to make an official governmental investigation on new audiovisual technologies. Influenced by mainly contemporary Canadian research (official reports like Instant World, 1971), Schein turned the investigation to focus on new telecommunication technology, cable television, pay television and satellite broadcasting. The investigation resulted in the book Inför en ny mediepolitik (“Heading a New Media Politics”) in 1972, where Schein described advanced technical solutions for the distribution of television that already existed, but also predicted a revolving future. Audiovisual media would challenge printed media, and an upcoming broadband technology would transform interpersonal as well as official communications. Mass media was, according to Schein, a phenomenon of the 20th century. The global village described by Marshal McLuhan would be succeeded by “the city of thousand ghettos”, a metaphor borrowed from Instant World. Schein suggested in his investigation that a national media politics would have to make common solutions for film, radio, television, telecommunications and printed media.

    This paper will focus on the intense public debates over new technologies and national media politics that the book initiated. 

     

  • 24.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Quality in the Welfare State: Some remarks on a document from the archive of Harry Schein2011In: Journal of Scandinavian Cinema, ISSN 2042-7891, E-ISSN 2042-7905, Vol. 1, no 1, p. 25-30Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This short article is a brief introduction to a document from the archive of Harry Schein (1924-2006), without question one of the most influential Swedish film and media politicians in the late twentieth century. In the reprinted document Schein and a number of prominent filmmakers, politicians and intellectuals make an appeal for a new quality-based film subsidy. The early date of the document (1951) suggests that the process that preceded the Swedish film reform of 1963 (where Schein as head of Swedish Film Institute was pivotal) was longer and more complex than previuosly noted.

  • 25.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Searching the origin of the Swedish “quality film”: The forgotten film critic Harry Schein and the national institution of art cinema2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Searching the origin of the Swedish “quality film” – The forgotten film critic Harry Schein and the national institution of art cinemaHarry Schein (1924-2006) was one of the most influential Swedish film and media politicians in the late 20th century. Gaining fame as the founder of the Swedish film institute (SFI) in 1963, Schein had also as leading film critic been a pivotal figure in the national film culture in the post-war years. His political work (head of SFI, head of National Investment Bank, etc.) and his frequent interaction with well-known names from the public/political sphere and the cultural field (Ingrid Thulin, Ingmar Bergman, Olof Palme etc.) strengthened his status as a celebrity, while making his achievement as a critic a forgotten part of his CV. As a major advocate of the concept ”quality film” – a central value in the discourse of national art cinema – Scheins criticism of the 1950s is a potential source when studying the official Swedish film politics from 1960 and onwards. This paper will deal with Scheins generally declared views on film criticism, as well as with his writing on contemporary films.Key words: Film criticism, national film politics, quality film, art cinema,References: Bordwell, David, Making Meaning: Inference and Rhetoric in the Interpretation of Cinema (Cambridge, Mass & London, England: Harvard Univ. Press, 1989) Elsaesser, Thomas, European Cinema: Face to Face With Hollywood (Amsterdam: Amsterdam University Press, 2005) Staiger, Janet, Interpreting Films: Studies in the Reception of American Cinema (Princeton: Princeton University Press, 1992) Transnational Cinema in a Global North: Nordic Cinema in Transition, ed. Andrew Nestingen & Trevor G. Elkington (Detroit: Wayne State University Press, 2005) Vesterlund, Per ” Drömmen om verkligheten – filmkritikern Harry Schein” i Citizen Schein: Texter om och av Harry Schein, ed. Lars Ilshammar, Pelle Snickars & Per Vesterlund (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, Kungliga biblioteket, 2010)

  • 26.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    "Stoppa kabel-TV!": det offentliga mottagandet av Harry Scheins utredning - Inför en ny mediapolitik, 19722013In: Spår och spridning: perspektiv på internet / [ed] Bengt Bengtsson & Eva Åsén Ekstrand, Gävle: Gävle University Press , 2013, p. 41-67Chapter in book (Other academic)
  • 27.
    Vesterlund, Per
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Vägen till filmavtalet: Harry Scheins filmpolitiska aktivitet innan 19632013In: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, Vol. 16, no 1, p. 45-67Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Harry Schein (1924–2006) is without question one of the most influential Swedish film and media politicians. His most famous achievement was the major Swedish film reform of 1963, when the state and the film industry came to an agreement on the financing and administration of a new film subsidy. The process that preceded the Swedish film reform of 1963 was longer and more complex than is usually noted. In the article this process is described and investigated through two interwoven narratives: one deals with the institutional and cultural conditions that preceded the reform, the other with the role of Harry Schein in the process. This is accomplished in the article by focusing on Harry Schein’s own writings and activities in the area of film politics from 1946 to 1962; the time when the film reform was initiated.

  • 28.
    Vesterlund, Per
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Andersson, Lars Gustaf
    Lunds universitet.
    Sundholm, John
    Karlstads universitet.
    Introduction2013In: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, Vol. 16, no 1, p. 5-8Article in journal (Other academic)
  • 29.
    Vesterlund, Per
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Snickars, PelleIlshammar, Lars
    Citizen Schein2010Collection (editor) (Refereed)
  • 30.
    Vesterlund, Per
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Film studies.
    Snickars, Pelle
    Ilshammar, Lars
    Citizen Schein: En introduktion2010In: Citizen Schein / [ed] Lars Ilshammar, Pelle Snickars, Per Vesterlund, Stockholm: Kungliga biblioteket , 2010, 1, p. 6-29Chapter in book (Refereed)
1 - 30 of 30
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf