SAMMANFATTNING
Detta pilotprojekt har utförts under våren 2010 på Arlandas terminal 4 av en ergonom (Eva Bergsten) vid Högskolan i Gävle, Centrum för Belastningsskadeforskning (CBF), på uppdrag av Transports yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Projektet var en förstudie till det större huvudprojektet "Skadefria flygplanslastare" som TYA under våren sökte och sedermera beviljades pengar för att genomföra.
Huvudprojektets övergripande syfte är att kartlägga och beskriva flygplanslastarnas arbetsförhållanden utifrån ett ergonomiskt helhetsperspektiv med hänsyn tagen till fysiska, psykosociala, tekniska, organisatoriska och kognitiva faktorer vid ramp och sorteringsarbete.
Syftet med pilotprojektet var att inför huvudprojektet
- göra en litteratursammanställning på området: vad har man redan beforskat när det gäller flygplanslastning i Sverige och internationellt?
- ta fram och testa frågeformulär och observationsmetoder för den större datainsamlingen i huvudprojektet
- ta reda på vilka företagsdata som kan och bör samlas in i huvudprojektet
En genomgång av publicerade artiklar och så kallad grå litteratur (ej vetskapligt granskade artiklar och rapporter) gjordes för att se vilken kunskap som redan finns på området, och för att identifiera kunskapsluckor inför den skarpa planeringen av huvudprojektet. En styrgrupp, en projektledare och en projektgrupp samt fyra mindre arbetsgrupper var redan tillsatta av TYA och Transportfacken med namngivna personer vilket underlättade uppdraget.
Utifrån telefonkontakter, möten och intervjuer med nyckelpersoner i handlingbolag, på Transport, AFA, försäkringskassan och arbetsmiljöverket kunde väsentlig information inhämtas som fick ligga till grund för att sammanställa ett frågeformulär angående flygplanslastarnas fysiska och psykosociala arbetsförhållanden, baserat på vetenskapliga grunder. Frågeformuläret testades på ett 20-tal personer, lastare, skyddsombud, huvudskyddsombud och ombudsmän på Transport och reviderades därefter. Mycket och värdefull information om vilka relevanta företagsdata som finns tillgängliga och hos vilken aktör, och vilka som inte kan påräknas i huvudstudien, har också kunnat kartläggas.
En genomgång av vetenskapliga observationsmetoder gjordes och en valdes ut för att testas vid lastning av en narrow body aircraft som metodmässigt bedömdes vara ett svårt arbetsmoment att observera och studera.
Pilotprojektet har resulterat i basen till ett frågeformulär som dock fortfarande kan revideras om det vid samtal med de fyra arbetsgrupperna uppkommer relevanta tillägg. Observation av lastning och lossning av narrow body aircraft samt dokumentation med videokamera visade sig vara möjligt, och metoden som testades (REBA) kan användas för att komplettera de i huvudprojektet planerade heldagsmätningarna med teknisk utrustning av arbetsställningar.
Litteraturgenomgången av 17 artiklar/rapporter som lokaliserats i en omfattande sökning visade att de största belastningsergonomiska riskerna i arbetet verkar uppstå i samband med att lasta och lossa en narrow body aircraft och det på grund av de trånga lastutrymmena som tvingar lastarna till ogynnsamma arbetsställningar. Det finns också några få studier som styrker att vissa hjälpmedel och arbetsmetoder skulle kunna minska antalet dåliga arbetsställningar, muskulär belastning, kompressionskrafter i ryggen och fysiologisk ansträngning, och att bagagets vikt har betydelse för belastningen. Däremot kan man inte i litteraturen finna några studier av hur olika organisatoriska lösningar påverkar lastarnas arbetsställningar och den belastning de i övrigt utsätts för. Enskilda arbetsmoment har studerats men ingen har tittat på hur belastningsmönstret ser ut för lastarna under ett helt arbetsskift.
Besvärsfrekvensen bland flygplanslastare är, enligt den funna litteraturen hög vad gäller rygg, nacke, axlar och knän. Någon större kartläggning av detta eller hur sjukfrånvaron ser ut har inte gjorts i Sverige. Inte heller har man i Sverige eller något annat land tittat på psykosociala faktorer och dess betydelse för flygplanslastares arbetsförhållanden.
Resultaten av det här pilotprojektet ligger till grund för de "kunskapsluckor" som vi rekommenderar (i Kapitel 4) att huvudstudien arbetar vidare med, i överensstämmelse med dess övergripande målsättning och den projektplan som tagits fram av projektgruppen.