hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bellman, Lina
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Gebert Persson, Sabine
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Kulander, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Nationalekonomi.
    Lind, Hans
    KTH, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Boende för äldre: en studie av 10 kommuner2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre personer i det svenska samhället ökar. I Sverige finns boendeformer som på olika sätt är anpassade efter äldres behov. Hur utbudet av dessa för äldre individer anpassade boendeformer ser ut och vilken information kommuner ger till äldre kan ses som viktiga för att förstå om äldre väljer att bo kvar eller flytta.  I denna rapport kartläggs hur nuvarande utbud av de tre boendeformerna vård- och omsorgsboende, trygghetsbostäder och seniorbostäder ser ut på bostadsmarknaden vad gäller den äldre befolkningen i tio utvalda kommuner. I rapporten ligger tonvikten på kommunala företrädares uppfattningar och på kommunernas planer. För att få en större förståelse görs jämförelser med siffror från samtliga kommuner hämtade från Boverkets Bostadsmarknadsenkät (2014). Denna rapport är den första delen av en större studie som syftar till att undersöka push- och pullfaktorer som påverkar äldres val av boende. Av kartläggningen framgår att bostadsutbudet i de olika kommunerna skiljer sig åt, där vissa har bostadsöverskott medan andra har bostadsunderskott men där majoriteten av kommunerna erbjuder de tre olika boendeformerna. I storstadsregionen och i de större städerna finns ett utbud av samtliga tre boendeformer medan flera av glesbygdskommunerna saknar trygghetsbostäder. Rådgivning i de flesta kommuner är reaktiv snarare än proaktiv. I rapporten väcks frågan om hur vi ska se på boendet för de äldsta.                      

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Gebert Persson, Sabine
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Bellman, Lina
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik. (CER).
    Kulander, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Nationalekonomi.
    Lind, Hans
    KTH, Bygg- och fastighetsekonomi.
    Vad påverkar äldres val av boendeform: Slutrapport2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet har varit att belysa vilka push- respektive pullfaktorer som inverkar på äldres val av boende. För att få en förståelse för den kontext som kan påverka push- och pullfaktorer undersöktes även kommuners utbud av och information om bostäder för äldre. Utbudet av och information om seniorbostäder, trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboende skiljer sig mellan kommuner och en samstämmighet kring synen på bostadsformer saknas. Detta återspeglas även i den kunskap som finns bland 55-84 åringar kring olika bostadsformer. Det finns vissa skillnader i hur pull- och push- faktorer påverkar vid olika åldrar men skillnaderna var mindre än förväntat.

  • 3.
    Kulander, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för ekonomi, Ämnesavdelningen för nationalekonomi. Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Lind, Hans
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Lundström, Stellan
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Hur skulle hyresmarknaden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning?2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Lind, Hans
    et al.
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Kulander, Maria
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Belåningsgrader och lånevillkor: en studie av husköpare våren 20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den internationella utvecklingen när det gäller huspriser och en kraftig ökning av antalet hushåll som tvingas sälja sin bostad leder naturligtvis till frågan om samma sak kommer att hända här. Utifrån den negativa internationella bilden kan man säga att resultaten av denna studie i huvudsak ger skäl till en mer optimistisk bild av situationen:- Den genomsnittliga belåningsgraden är relativt låg (drygt 60%) , även om det var en fjärdedel som hade en belåningsgrad på över 88%.- En mycket liten grupp av hushållen oroar sig för inte klara sina boendekostnader. Endast 2% kände en stor oro och förklaringen är rimligen att inkomstnivå är relativt hög bland de hushåll som köpt bostad under den aktuella tiden. I media har rapporterats att det skett en kraftig procentuell ökning av antalet exekutiva auktioner, men det är viktigt att notera att detta räknas från en mycket låg nivå i absoluta tal och därför motsäger inte detta resultatet i denna studie som pekar på att enbart en mycket liten grupp av hushåll kommer att drabbas av detta. Även om det är en tragedi i det enskilda falletär det därför inte troligt att det blir ett stort samhällsekonomiskt problem eller att det blir storakreditförluster för bankerna.Ska man peka på några oroande drag är det:- Många hushåll har alla lån på rörlig ränta vilket kan ge stora utgiftsökningar om räntorna stiger. Eftersom räntehöjningar normalt sker i uppåtgående konjunkturer kan det dock mycket väl vara så att hushållen klarar dessa höjningar.- Många hushåll amorterar inget och det gör att den långsiktiga belåningsgraden kan bli ett problem. Även om huspriserna inte fallit nämnvärt hittills, bedömer de flesta experter att huspriserna även i Sverige långsiktigt kommer att falla och då kan amorteringsbehovet öka. Avslutningsvis kan man säga att en orsak till husköparnas relativt goda ekonomiska situation är att man har gjort en "boendekarriär". De allra flesta har ägt en bostadsrätt eller egnahem redan innan och prisökningarna under de sista 5-10 åren har rimligen bidragit till att denna grupp har kunna bygga upp ett betydande eget kapital. Samtidigt har naturligtvis denna utveckling gjort det svårare att ta steget från hyresrätt till ägd bostad.

  • 5.
    Lind, Hans
    et al.
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Kulander, Maria
    Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm, Sweden.
    Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska fastighetsbeskattningen har flera olika komponenter. När man talar omfastighetsskatt är det i första hand den löpande beskattningen som åsyftas, men det finns ocksåskatter som är knutna till själva transaktionen, främst realisationsvinstbeskattning ochstämpelskatten. I debatten har det lyfts fram att dessa skatter kan ha negativa konsekvensergenom att det uppstår inlåsningseffekter av olika slag.Syftet med denna rapport är i första hand att i detalj beräkna hur stora merkostnader somskattesystemet skapar i samband med en flytt. Kalkyler görs för- två städer med olika prisnivå (Stockholm resp Gävle)- för ett pensionärshushåll (som flyttar från en villa till en bostadsrätt) och för en barnfamilj(som flyttar från en bostadsrätt till en villa)- för pensionärshushållet görs en uppdelning efter hur länge man bott på orten- för barnfamiljen görs en uppdelning utifrån om man har uppskov på tidigarerealisationsvinstbeskattning eller ej.Detta ger totalt 8 olika fall.I samtliga fall antas att inkomsterna hos hushållen är sådan att inga särskilda bidrag utgår.Kalkylen är uppbyggt så att alla engångskostnader, t ex stämpelskatten, finansieras med lånoch det som redovisas är förändringen i hushållets löpande månadskostnad före respektiveefter flytten. I tabellerna nedan sammanfattas resultatet. Det antas att hushållen köper enbostad som kostar lika som det som de får för den som de säljer (5 miljoner i Stockholm,2 miljoner i Gävle).Översikt pensionärsalternativFörändring i månadsutgiftStockholm - bott länge +4618, varav amortering: 1 925Stockholm - bott ca 10 år + 1510, varav amortering: 550Gävle- bott länge +475, varav amortering: 92Gävle- bott ca 10 år +17, (ingen amortering pga inget lån)Översikt barnfamiljFörändring i månadsutgiftStockholm - inget tidigare uppskov +2405, varav amortering: 592Stockholm - tidigare uppskov +3369, varav amortering: 1203Gävle- - inget tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Gävle- tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Som framgår av tabellerna är det betydande kostnadsökningar pga de transaktionsrelateradeskatterna, särskilt vid höga prisnivåer som de som antogs i Stockholmsfallet. Den störstakostnadsökningen uppstår för pensionshushåll som bott länge i sitt hus och för barnfamiljersom redan tidigare har ett uppskov med en realisationsvinstskatt.

1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf