Open this publication in new window or tab >>Show others...
2025 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
Rapporten En egen plats bygger på en forskningsstudie genomförd av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet på uppdrag av Länsstyrelsen Gävleborg. Studien förenar flera perspektiv: den analyserar hur våld beaktas i socialtjänstens handläggning av ärenden om boende, belyser professionellas perspektiv på hinder och utvecklingsmöjligheter, och ger röst åt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av bostadslöshet och bostadsinstabilitet i spåren av våldet. Den omfattar även en kunskapsöverblick och en genomgång av lagstiftning och andra regelverk samt hur dessa kan användas för att stärka våldsutsattas faktiska tillgång till stadigvarande bostad.
Studien visar hur vägen från skydd till varaktig trygghet ofta bryts av juridiska, organisatoriska och strukturella hinder. Ansvarsförskjutning mellan myndigheter, brist på samordning och ojämlika förutsättningar mellan kommuner gör att skyddsbehov och långsiktig stabilitet i praktiken blir beroende av lokala tolkningar, organisationsstrukturer och förhållningssätt till våldsutsattas behov. Den nationella likvärdigheten brister, och våldsutsatta kvinnor och barn riskerar att stå utan tryggt och stadigvarande boende långt efter att de lämnat förövaren.
Resultaten av denna studie visar att brist på stadigvarande bostad inte endast är ett socialt problem, utan en förlängning av våldet. När kvinnor tvingas tillbaka till osäkra eller tillfälliga lösningar undergrävs såväl trygghet som återhämtning. Våldets konsekvenser följer dem i nya former – ekonomiska, juridiska och rumsliga. Bostaden framträder därmed som en del av våldets samhälleliga struktur, men också som en avgörande del av lösningen. Att tillgängliggöra stadigvarande bostäder med flexibla stödsystem blir inte en biståndsfråga, utan en investering i trygghet, våldsprevention och ett samhälle som håller samman.
Rapporten identifierar flera centrala utvecklingsområden. För det första synliggörs platsförlust som en central konsekvens av våldet. När kvinnor och barn tvingas lämna sina hem utan möjlighet att påverka situationen uppstår inte bara praktiska utan existentiella förluster – av minnen, identitet och tillhörighet. Att återuppbygga livet på en plats blir en del av återhämtningsprocessen vilket understryker behovet av stabilitet och egenmakt i boendelösningar.
För det andra framträder glesbygdens särskilda utmaningar. I mindre kommuner försvåras tillgången till skydd och stöd genom långa avstånd, brist på specialiserade verksamheter, svag anonymitet och av social kontroll. Trygghetsarbetet behöver därför anpassas efter geografiska och sociala förutsättningar för att säkerställa likvärdighet i hela landet.
Vidare visar resultaten att barns rättigheter riskerar att försvagas när boendefrågan hanteras som en tillfällig insats för tak över huvudet. Barnets rätt till kontinuitet, skolgång och trygghet behöver vara styrande i beslut om våldsutsattas tillgång till stadigvarande bostad efter våld, i enlighet med barnkonventionen som svensk lag. Barns återhämtning är beroende av stabila miljöer fria från våld, där trygga relationer och rutiner kan etableras och bevaras.
Ett annat återkommande mönster gäller bristande övergångar mellan kommuner. När kvinnor och barn behöver flytta till en annan kommun för att undkomma våld uppstår glapp i ansvar, insatser och samordning. Behovet av nationella riktlinjer för överlämning, överflyttning och gemensamt ekonomiskt ansvar är tydligt, för att säkerhet och skäliga levnadsvillkor inte ska äventyras av administrativa gränser, vilket ofta är fallet idag.
Studien i den här rapporten pekar på att bostaden är en våldspreventiv infrastruktur och en förutsättning för kvinnors och barns frihet och trygghet, och för social hållbarhet i linje med Agenda 2030. Den sociala hållbarheten i bostadspolitiken kan inte uppnås utan att frågan om könsrelaterat våld inkluderas. Våldets konsekvenser: ekonomiska och sociala, psykologiska och fysiska, följer kvinnor och barn långt efter separationen. Att säkerställa tillgång till stadigvarande bostad är därför en fråga om rättssäkerhet, folkhälsa och samhälleligt ansvar.
Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Nationellt Centrum för Kvinnofrid, 2025
Series
NCK-rapport, ISSN 1654-7195 ; 3
National Category
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:hig:diva-48849 (URN)
2025-11-262025-11-262025-11-26Bibliographically approved