Artikeln vill genom denna fallstudie lämna ett bidrag till forskningen om de moderna mediernas betydelse för de militära frivilligrörelserna under nittonhundratalet. I Tysklands angrepp på Sovjetunionen juni 1941 deltog tusentals frivilliga soldater från olika länder i Europa på Östfronten. Från Spanien kom den blå divisionen med 47 000 frivilliga som ställde sig på tysk sida i kampen mot bolsjevismen. Rekryteringen kommunicerades genom den statskontrollerade radion och pressen. I Sverige skedde rekryteringen till Waffen-SS i hemlighet via det ockuperade Norge genom icke-officiella kanaler. Rekryteringenger en sammansatt bild av motiven att delta i kriget. Patriotism, idealism och sociala förhållanden vävdes samman med politisk propaganda.

I artikeln jämförs två lokaltidningar i mellansverige, Arbetarbladet (socialdemokratisk, 1902 ) och Gefle Dagblad (liberal, 1898 –) med avseende på deras bevakning av Spanska inbördeskriget 1936-1939. En kvantitativ analys av nyheterna (news) under sex veckor visar att Arbetarbladet publicerade fler bilder och artiklar med relevans för kriget än Gefle Dagblad. I analysen av innehållet (views) tydliggörs Arbetarbladets följsamhet visavi den svenska socialdemokratiska regeringen, som gav stöd till den demokratiskt valda regeringen i Spanien. Gefle Dagblad vinnlade sig däremot om att förhålla sig neutral. Bägge tidningarna anslöt sig i huvudsak till svenska regeringens positiva inställning i noninterventions frågan. Gefle Dagblads inställning låg fast, Sverige skulle hålla sig utanför kriget, det var också Arbetarbladets inställning, men man menade samtidigt att folkfrontens behov av vapen för att försvara sig var legitimt. Frågan som tydligast skiljer tidningarna åt rörde de spanien frivilliga. Arbetarbladet lyfte genomgående fram dem som hjältemodiga försvarare av demokratin medan Gefle Dagblad i en ledare ifrågasatte frivilligheten och därmed dess grund i ideologiska övertygelser.

När Jönköpingstypografen Bror Yngve Larsson förprecis hundra år sedan grundade Smålänningens förlag var den programförklaring han formulerat för sin nya rörelse tydlig, klar och präglad av ett slags fosterländskt demokratisk bildningssyn. Han skulle ge ut tidningar med texter skrivna av svenska författare och riktade tilldet arbetande folket. Det löftet höll både han och hans efterträdare. En av hans publikationer – Smålänningens Jul – är fortfarande vid liv. Och det kommer den, kan Eva Åsén Ekstrand rapportera, att förbli.

Betydelserna av begreppen "svenskhet" och "svensk", liksom "folket" har skiftat historiskt i medierna och i den allmänna debatten. I den här studien av den årligen utgivna tidningen Smålänningens Jul (1924-), undersöker jag hur begreppen framställdes de första trettio åren, med betoning på beredskapstiden. Studien är begränsad till en visuell och intertextuell analys av omslagen och juldikterna. Konklusionen är att "en svensk" framställs som en person från Småland, som här förstås som metonym för Sverige. Svenskarna är fria, ärliga och hårt arbetande samt firar jul på landet, inte i staden. I juletid bevarar "folket" familjetraditionerna framför firandet av Jesu födelse. Orostiderna i världen och andra världskriget framställs som en avlägsen katastrof. De krigförande länderna omnämns inte och inte heller orsakerna till kriget. Max Webers heuristiska begrepp idealtyp föreslås som verktyg för att undersöka begreppen i media idag.

Betydelserna av begreppen "svenskhet" och "svensk", liksom "folket" har skiftat historiskt i mediernaoch i den allmänna debatten. I den här studien av den årligen utgivna tidningen Smålänningens Jul (1924-), undersökerjag hur begreppen framställdes de första trettio åren, med betoning på beredskapstiden. Studien är begränsad till envisuell och intertextuell analys av omslagen och juldikterna. Konklusionen är att "en svensk" framställs som en personfrån Småland, som här förstås som metonym för Sverige. Svenskarna är fria, ärliga och hårt arbetande samt firar jul pålandet, inte i staden. I juletid bevarar "folket" familjetraditionerna framför firandet av Jesu födelse. Orostiderna i världenoch andra världskriget framställs som en avlägsen katastrof. De krigförande länderna omnämns inte och inte heller orsakerna till kriget. Max Webers heuristiska begrepp idealtyp föreslås som verktyg för att undersöka begreppen i media idag.

The meanings of the concepts "Swedishness" and "Swedish", as well as "the people" have changed historically in the media and in the general debate. In this study of the annually published magazine Smålänningens Jul (1924-), I examine how the concepts were presented in its first thirty years, with an emphasis on the war time period. The study is limited to a visual and intertextual analysis of the covers and the Christmas poems. The conclusion is that "a Swede" is portrayed as a person who preferably comes from the landscape Småland, which is perceived as a metonymy for the country of Sweden. Swedes are free, honest and hardworking and celebrate Christmas in the countryside, not in the city. At Christmas time, the "people" preserve the family traditions before the celebration of the birth of Jesus. The times of unrest and WWII is described as a distant catastrophe. The warring countries are not mentioned, nor are the causes of the war. Max Weber's heuristic concept of ideal type is proposed as a tool for examining the concepts in the media today.

Collective memories of Chernobyl in Gävle, Sweden Eva Aasen Ekstrand Department of humanities, University of Gävle, Sweden, Eva.Ekstrand@hig.se Abstract Collective memories of past environmental disasters, which could possibly anticipate and prevent similar future accidents, according to the saying 'never again', can be assumed to stimulate advocacy. But when and in what way is it relevant at all to speak of collective memory? In April 1986 the Swedish town of Gävle suffered a rainstorm which carried Cecium 134 and 137 from the damaged nuclear power plant in Chernobyl, Ukraine. An area of 30 kilometers around Gävle was severely contaminated. Residents were informed by the authorities through media, although it took a few days for the residents to realize that they were exposed to invisible but dangerous radiation. The headlines wrote in large black letters on the casualties and that Sweden was threatened by disaster. This study is a synthesis of the results of a focus group doing “memory work” (Frigga Haug 1983) twentyseven years after the accident and analyses of oral and written memories that were collected by local players, the press and the local theater for the 25 year commemoration of the accident. In line with e.g. Witte’s Extended Parallel Process the memories act as witness to the lack of control over both the danger itself and of the respondents´ own fears. In the light of a broader historical and social context - of a dissolving industrial society- a collective memory begins to crystallize: of the residents as victims, of silent anxiety and of learned helplessness. The study's knowledge contribution is to recognize that collective memories as a potential counterforce requires some form of perceived efficacy. Keywords: Identity, learned helplessness, fear, storytelling, empowerment