Syftet med studien var att undersöka hur psykisk ohälsa hos barn och unga framställdes i fyra rikstäckande tidningar i Sverige. För att besvara syftet användes diskursanalys som teori och metod samt ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Psykisk ohälsa hos barn och unga framställdes i tidningsartiklarna i flera olika sammanhang, som i diskussioner kring bristande resurser och politiska åtgärder. Det framställs även i diskussioner kring att ämnet ska komma till tals för att göra det mindre stigmatiserat samt att det är vuxnas ansvar att förebygga psykisk ohälsa och fånga upp de barn och unga som mår dåligt. Psykisk ohälsa identifierades ofta med ensamkommande barn, unga tjejer, självmord och/eller olika diagnoser. Tidningarna använde ett empatiskt språk och förmedlade en bild av att barnen och de unga var sårbara, samtidigt som de använde ett alarmerande språk och hade ett kritiskt förhållningssätt mot samhället.