I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.

Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.

Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tre pedagoger. Samtliga var verksamma på den utvalda Reggio Emilia inspirerade förskolan. Pedagogernas yrkeserfarenhet varierade mellan tre till trettio år.

Studiens resultat visar att pedagogens arbete med pedagogisk dokumentation fångar barns lärandesituationer. Genom att pedagogen antecknar, fotograferar eller videofilmar i verksamheten kan pedagogerna få förståelse för förskolebarnen. Pedagogerna själva kan också få ökad insikt kring det de inte ser dvs. både barns och pedagogers handlande, tänkande och lärande. Utifrån dokumentationen reflekterar pedagogerna tillsammans för att få förståelse hur barn upplever och förstår saker och ting. Genom reflektion och efterarbete kring pedagogisk dokumentation får pedagogerna dessutom en ny syn på barn och barnens väg till kunskap.

Vad gäller dilemman och svårigheter med pedagogisk dokumentation framhåller pedagogerna att tiden är ett problem. Det tar tid att lära sig att arbeta med dokumentation och det tar tid att observera, dokumentera samt reflektera. Ytterligare ett dilemma kan vara att pedagogerna bedömer barnen i en dokumentation. Pedagogerna anser dock att bedömningsrisken är liten eftersom de är medvetna om detta.

Resultatet visar på likheter med den litteraturredovisning som gjorts. En slutsats i undersökningen är att detta examensarbete visar på vilken betydelse den pedagogiska dokumentationen kan ha för att synliggöra barns lärande och pedagogers förhållningssätt. Vidare kan pedagogisk dokumentation leda till ständig utveckling och förändring av i detta fall förskolan.