I denna uppsats har mitt syfte varit att undersöka hur behandlingsassistenter inom missbruksvården förhåller sig till frågor rörande religion, existentiella frågeställningar och vilken signifikans detta har i det arbete som de bedriver. Vidare undersöker jag också vilka förståelsegrunder som arbetet med missbruks bedrivs utifrån.Min metod har varit kvalitativa intervjuer. Jag har totalt intervjuat fyra behandlingsassister från två olika verksamheter inom kommunal missbruksvård, dessa intervjuer har jag sedan analyserat med hjälp av symbolisk interaktionism. Mina resultat visar att det bland behandlingsassistenterna råder en stor osäkerhet till frågor rörande religion och existentiella frågor och att dessa teman inte är verkar vara förankrade i arbetsgruppernas helhet. Vidare visar också mitt resultat att behandlingsassistenternas förståelsegrunder för hur arbetet med missbruk bedrivs inte kan konkretiseras. I min undersökning är det endast en respondent som tydligt kan redogöra för på vilka vetenskapliga förståelsegrunder arbetet bedrivs. Utifrån min undersökning drar jag slutsatsen att mer forskning bör göras där dessa frågor uppmärksammas utifrån ett större helhetsperspektiv.