Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egna

undervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det är

här de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes även

vara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,

vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogisk

forskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skapar

planering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna i

skolan för undervisningen behövs aktuella studier.

Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolor

söktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer de

upplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val.

Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade att

planeringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer av

kontexter. I det teoretiska perspektivet i studien presenterades olika didaktiska

teorimodeller med syfte att hjälpa läraren att ta beslut i valsituationer. Fokus för dessa var

stoff, målformulering och reflektion över den egna praktiken.

Metoden som tillämpades i studien hade en kvalitativ ansats och karaktäriserades

som multipel fallstudie. Denna metod valdes för att få en fyllig redogörelse av lärarnas

undervisningsplanering samt tillgång till subjektiva faktorer (tankar, känslor och

önskningar) och en bredd av information.

Resultatet visade att dessa lärare inte använde sig av några specifika modeller för

att skapa sin undervisningsplanering. Anledningar till detta var den vikt lärarna lade vid

flexibilitet i planeringen då en stor påverkansfaktor utgjordes av eleverna och deras

socioekonomiska och kulturella miljö. Även lärarnas bedömning av elevers mognad och

dess samband med ålder spelade stor roll för utformningen av planeringen. Lärarna

påverkades även av en slags inre styrning då de resonemang de förde kring

undervisningsplanering var färgade av deras egna värderingar och personliga

erfarenheter. En övergripande slutsats utifrån undersökningen var att lärarens egen

personliga kontext utgjorde en stor påverkansfaktor i konstruktionen av

undervisningsplaneringen.