Occupational physical demands in Swedish eldercare
2026 (English) Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Description
Abstract [en]
Background: Swedish eldercare faces high sickness absence and difficulties retaining workers. Interventions targeting heavy lifting and have been shown to reduce physical load, yet physical demands and sickness absence remain high. Thus, a task-specific focus may not capture the full workload. This thesis reviewed research on physical demands, examined demands and resources by employment form, physical behaviors by care setting, and associations with perceived exertion and need for recovery.
Methods: Study I was a systematic scoping review. Study II compared self-reported demands and resources by employment form. Studies III and IV used accelerometers, exposure variation analysis, and compositional data analysis to examine patterns of sitting and time on feet. Study III compared these patterns between settings; Study IV examined associations with perceived exertion and need for recovery.
Results: Study I found a research focus on self-reported demands and demanding care tasks. Perceived demands were high overall and for specific tasks, while spinal loads were high during lifts. Accelerometer and heart-rate data showed workers spent half to two-thirds of the workday on their feet, while average cardiovascular demands were low. No studies compared temporary and permanent workers; few compared care settings. Temporary workers reported lower demands, but no differences in resources. Homecare workers had less sitting time in long bouts relative to moderate and short bouts than nursing home workers. More sitting relative to time on feet was associated with lower perceived exertion, and more sitting in moderate relative to short bouts with lower need for recovery. More time on feet in long relative to moderate and short bouts was also associated with lower perceived exertion.
Conclusions: Previous research largely focused on perceived demands or specific tasks. The empirical findings suggest that the relative distribution and temporal patterns of sitting and time on feet are also important dimensions of physical demands in eldercare work. Differences by employment form and care setting suggest that both may be relevant contexts when examining physical demands. Intervention studies should examine if modifying the patterns of time on feet and sitting through changes in work organization can reduce perceived exertion or support recovery.
Abstract [sv]
Bakgrund: Svensk äldreomsorg har hög sjukfrånvaro och svårt att behålla personal. Interventioner riktade mot att minska den fysiska belastningen vid tunga lyft och förflyttningar har visat positiva resultat i studier, men i praktisk miljö är den fysiska belastningen och sjukfrånvaron fortsatt höga. Detta antyder att fokus på enbart arbetsuppgifter inte fångar hela den fysiska arbetsbelastningen. Denna avhandling sammanställde forskning om fysiska arbetskrav och undersökte krav och resurser mellan anställningsformer, aktivitetsmönster mellan omsorgsformer och samband med upplevd ansträngning och återhämtningsbehov.
Metod: Studie I var en systematisk översikt. Studie II jämförde självrapporterade krav och resurser mellan anställningsformer. Studie III och IV undersökte sittande och tid på fötterna med rörelsemätare, exponeringsvariationsanalys och kompositionell dataanalys. Studie III jämförde dessa mönster mellan omsorgsformer; Studie IV analyserade sambandet mellan upplevd ansträngning och återhämtningsbehov.
Resultat: Studie I visade att självrapporterade krav och fysiskt krävande uppgifter dominerade forskningen. Upplevda krav var höga generellt och vid specifika uppgifter, och belastningen på ryggen var hög vid lyft. Aktivitets- och pulsmätningar visade att personalen var på fötterna hälften till två tredjedelar av arbetsdagen, med låg genomsnittlig kardiovaskulär belastning. Inga studier jämförde fast och tillfällig personal och få jämförde omsorgsformer. Tillfälligt anställda rapporterade lägre krav, men utan skillnader i resurser. Hemtjänstpersonal hade mindre långvarigt sittande i förhållande till kortare sittperioder än personal i särskilt boende. Mer sittande i förhållande till tid på fötterna var associerat med lägre ansträngning och mer sittande i medellånga än korta perioder med lägre återhämtningsbehov. Mer tid på fötterna i långa än kortare perioder var också associerat med lägre ansträngning.
Slutsatser: Forskning inom äldreomsorgen har främst fokuserat på upplevda fysiska krav och krävande uppgifter. De empiriska fynden tyder på att även fördelningen och tidsmönstren av sittande och tid på fötterna är viktiga dimensioner av fysiska krav i äldreomsorgen. Även anställnings- och omsorgsform kan vara viktiga kontextuella faktorer att beakta. Interventionsstudier bör undersöka om arbetets organisering kan förändra mönstren av tid på fötterna och sittande och minska ansträngningen eller främja återhämtningen.
Place, publisher, year, edition, pages Gävle: Gävle University Press , 2026. , p. 68
Series
Doctoral thesis ; 80
Keywords [en]
Occupational physical activity, Accelerometry, Job demands, Zero-hour contract, Homecare, Nursing homes, Compositional data analysis
Keywords [sv]
Fysisk aktivitet i arbetet, Accelerometri, Arbetskrav, Timavlönad anställning, Hemtjänst, Särskilt boende, Kompositionsanalys
National Category
Occupational Health and Environmental Health
Research subject Health-Promoting Work
Identifiers URN: urn:nbn:se:hig:diva-50793 ISBN: 978-91-90111-07-9 (print) ISBN: 978-91-90111-08-6 (electronic) OAI: oai:DiVA.org:hig-50793 DiVA, id: diva2:2091736
Public defence
2026-10-23, 23:213, Högskolan i Gävle, 801 76, Gävle, 10:00
Opponent
Supervisors
2026-10-012026-08-122026-10-01
List of papers