Mediernas makt över dagordningen i ett samhälle är en viktig fråga och i stora stycken en fråga om påverkan och på vilket sätt medierna bestämmer vad vi ska tänka på, och hur vi ska göra det. Med detta övergripande perspektiv begrundar studien 5 stora tidningars ledarsidor och deras framställning av den växande gruppen av unga människor med psykisk ohälsa. Med hjälp av en modell (FIMPUS) framtagen ur empirin analyseras tidningarnas dispositionsregimer i relation till ämnet med fem års mellanrum, med start 1996 och avslut tjugo år senare - 2016.

Med tanke på att det är framtiden som sitter med vånda i väntrummet och var femte ung kvinna mellan 18-24 år i Stockholms län har en psykiatrisk diagnos skulle man kanske ha förväntat sig ett större engagemang eller kunskapsdjup i frågan hos de mäktiga opinionsbildarna. Av studien framgår dock att ämnet varken är omhuldat på ledarplats eller särskilt dynamiskt problematiserat. Det magra material som stått att finna kan således i någon mening betraktas som ett allvarsamt och oroväckande bidrag till forskningen om dagordningar – eller den besynnerliga frånvaron av dem. I det här fallet i en onekligen betydande och viktiga samhällsfråga.