Med utgångspunkt i den didaktiska triangeln där relationer mellan lärare, innehåll och elev utgör sidorna är syftet med denna artikel att visa på rumsliga och relationella perspektivs bidrag till förståelsen av utbildningspraktiker. En genomgång av forskning och teorier följs av empiriska exempel från forskningsprojektet ”Skolans mellanrum” där didaktiska relationers samt rumsliga och relationella aspekters sammanvävningar illustreras. Här påvisas hur utbildningens innehåll griper in och villkorar undervisningsrelationer i utbildningsmiljön, eftersom det finns ständigt närvarande som en riktningsgivare för verksamheten, hur indirekt den än är i olika slags relationer i skolan. Dessutom indikeras materiella faktorers betydelse för relationer i skolan, och de gränsland som uppstår i mellanrummen. Lärar-elevrelationen är inbäddad i strukturella och lokala villkor i form av till exempel resurser och lokaliteter vilka möjliggör och begränsar hur relationerna tar form, i en praktik i ständig rörelse.