Klyftan mellan vardagsspråket och språkbruket i en naturvetenskaplig disciplin, som t.ex. fysik, kan upplevas problematisk av den som inte har tillägnat sig det aktuella vetenskapliga språket. Detta blir extra tydligt om vi utökar definitionen av ”språk” till att också innefatta andra semiotiska resurser än talad och skriven text, som t.ex figurer, grafer, ekvationer och andra ”artefakter” såsom laboratorieutrustning. Olika semiotiska resurser kan antas ha olika styrkor, och lämna kompletterande information. Från ett lärandeperspektiv är det viktigt att veta hur den nämnda språkklyftan kan överbryggas, särskilt när nya fenomen ska introduceras i undervisningen. Finns det för ett visst fenomen någon semiotisk resurs (läs språngbräda) som är särskilt viktig för förståelsen av de vetenskapliga förklaringarna?

Refraktion är ett fysikaliskt fenomen som innebär att exempelvis ljus ändrar riktning, bryts, när det går från ett medium till ett annat, i vilka ljushastigheterna är olika. Denna riktningsändring ger upphov till att en rak pinne som är delvis i luften och delvis nedsänkt i vatten, ser ut att böjas vid vattenytan. Detta fenomen kan beskrivas av en rad olika semiotiska resurser, som olika typer av diagram och ekvationer. I denna undersökning har jag tittat på vilka semiotiska resurser som används när tre fysikstudenter diskuterar hur de skulle förklara upplevelsen att en pinne delvis nedsänkt i vatten ser ut att böjas vid vattenytan för dels en icke fysik-studerande, dels en kurskamrat i en fysikkurs. Diskussionen har videofilmats och transkriberats. Ytterligare material har insamlats från liknande gruppdiskussioner, där deltagarna fått anteckna sina resultat på papper. Data har analyserats efter vilka semiotiska resurser som förekommer, och vilken betydelse de haft för diskussionen.

Resultatet av undersökningen kommer att presenteras i form av en poster, där bilder på de använda semiotiska resurserna visas. Den pågående analysen antyder att en viss typ av diagram, som utnyttjar ljusets vågnatur, är av särskild vikt för förståelsen av detta fenomen, och en möjlig nyckel till djupare förståelse av fenomenet.