Estetiska inslag är något som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. Frågan är hur verksamma lärare förhåller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke på att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete är av didaktisk karaktär eftersom det behandlar hur lärare tänker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, där vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan användas i skolans arbete av lärare. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur sju grundskollärare arbetar med de estetiska verksamheterna bild, musik, drama och rörelse i undervisningen och hur de förhåller sig till denna verksamhet. I litteraturgenomgången framkommer det att forskare menar att estetisk verksamhet innehar en forskningsbrist, att lärares syn på verksamheten skiljer sig bland annat när det gäller deras avsikt och förhållningssätt. Vidare innehåller denna del hur estetiska projekt som anordnas kan ha bristande sammanhang och uppföljning, vilket utrymme den kan ha och huruvida lärares utbildning kan vara av betydelse för verksamheten. Studien är kvalitativ och baserad på semi-strukturerade intervjuer. Urvalet består av sju grundskollärare. Intervjumaterialet har kodats i syfte att finna skillnader och likheter, därefter har innehållet tematiserats. Ett viktigt resultat som framkommit är att estetisk verksamhet har för avsikt att fungera som komplement för att göra övrig undervisning lustfylld och ge elever möjlighet att utvecklas på olika sätt. Resultatet visar att informanternas intresse avspeglas i deras förhållningssätt till verksamheten och är betydande för hur stort utrymme den får och hur undervisningen utformas. En gemensam riktning för den estetiska verksamheten finns inte hos de informanter som deltagit i vår undersökning och begreppet tolkas på olika sätt. Undersökningen visar vidare att informanterna finner verksamheten som något viktigt, men den övervägande delen har ingen tydlig motivering till varför. En slutsats som kan dras utifrån detta arbete är att estetisk verksamhet framhålls som något positivt och viktigt, men trots detta får verksamheten inte det utrymme och den status som den borde med tanke på entusiasmen kring den.