Den 1 juli 2019 fick digitalisering en ny innebörd med förtydligade mål i den reviderade utgåvan av Läroplan för förskolan. I och med denna implementering är syftet med studien att undersöka hur verksam personal gördigitaliseringspolicy i verksamheten och vilka svårigheter de kan finna med arbetet inom ämnet. Policy enactment-teorin har varit utgångspunkten i studien, som på svenska översatts till “att göra policy”.  Studien utgår från en kvantitativ undersökning i form av enkäter som har skickats ut till verksam personal på förskolor runt om i Sverige där 239 personer deltagit. Enkätsvaren har kategoriserats och analyserats efter tre olika idealtyper som benämns som troende, ambivalenta, och icke troende. Majoriteten av respondenterna ställer sig positiva till digitalisering i förskolan, men trots detta kan de flesta sätta ord på någon eller några nackdelar med ämnet. Resultaten visar på en mångfald i görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, bland annat på grund av personalens eget intresse och personliga värderingar kring ämnet. Resultatet visar även på att kompetensbrist hos personal kan stå som hinder för görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, vilket kan skapa en stor variation i hur digitala medel används i förskolor runt om i Sverige. Detta kan leda till ett glapp i undervisningen, och gör att barn kan bli påverkade av personalens egna personliga värderingar och åsikter, vilket är någonting som Läroplan för förskolan inte förespråkar.