Denna studie handlar om vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång utifrån ett lärarperspektiv. Om lärare ska kunna lyckas i sin lärarroll krävs det ett bra föräldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). Läraren är den som har skyldighet att ha kontakt med vårdnadshavare. De är även de som har störst möjlighet att kunna påverka relationen till både barnet och vårdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001).

Syftet med studien är att undersöka om lärare i dagsläget uppfattar några hinder för att engagera vårdnadshavare i barnens skolgång samt tydliggöra vad lärare vill att vårdnadshavare ska ha engagemang i gällande sina barns skolgång. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes på tre olika grundskolor i en kommun i mellersta Sverige. Skolorna som valdes har inte någon form av inriktning på sin skola. Sammanlagt har trettiotre klasslärare i år 1-6 på de tre grundskolorna deltagit i undersökningen. Svarsfrekvensen från enkäten var 62,5 %.

Övergripande slutsatser som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade lärarna anser att de har stöd av sina elevers vårdnadshavare i arbetet som lärare. De flesta tillfrågade lärarna vill att vårdnadshavare är engagerade i sina barns läxor, deras uppförande i skolan, möten/utvecklingssamtal, sina barns individuella skolarbete och uppnående av målen. Svaren på enkäten visar att lärarnas svar blev jämt fördelade mellan svarsalternativet gällande att det finns hinder och svarsalternativet att det inte finns hinder för att engagera vårdnadshavare i sina barn skolgång. Alla de tillfrågade lärarna som anser att det finns hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång anser att brist på tid hos vårdnadshavare är ett hinder. Utöver det hindret visar enkätundersökningen att annat modersmål, vårdnadshavare som anser att de inte är insatta i skolans fackspråk, skilda åsikter mellan lärare och vårdnadshavare samt att vårdnadshavare inte vill vara engagerad är andra vanliga hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång. Den stora skillnaden mellan litteraturstudien och enkätundersökningen är att i litteraturstudien menar författarna att hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång beror på både lärares och vårdnadshavares begränsningar (Alfakir, 2004; Andersson, 2004; Bouakaz, 2007; Eriksson, Flising & Kärrby, 1979; Flaugher, 2006; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Flising & Kärrby, 1983; Fransson & Morberg, 2001; Fredriksson, 1991; Graham – Clay, 2005; Gustafson, 1990; Ivarson – Jansson, 2001; Kocken & Lindholm – Larsson, 1996; Lund – Nilsson & Nilsson, 1992; Lärarförbundet, 2004; Persson, 1994; Sandberg & Vuorinen, 2007; Stewart, 2007; Ståhle, 2000; Tallberg – Broman, 1998). Resultatet i enkätundersökningen visar dock att lärarna anser att hindren nästan enbart beror på vårdnadshavares begränsningar.