Aim: The overall aim was to examine facilitators and challenges towards and for an inclusive working life in Sweden for nurses educated in countries outside the EU/EEA and Switzerland, to examine and compare two paths to a Swedish nursing license – bridging program and validation – and to examine nurses’ perceived competence and well-being at work during the first year as nurses in Sweden. Methods: Data were collected through interviews and a longitudinal survey. This took place at three time points: the end of the licensure process, after three months, and after one year. Results: Both paths had been challenging and facilitating, albeit in different ways. The bridging program had been intensive, but also rewarding. The nurses had developed new knowledge, gained new relationships, improved their language and academic skills, and gained confidence to practice as a nurse in Sweden. The other path, through validation, had been a struggle due to uncertainty, loneliness, and considerable waiting. However, it was also facilitating because it enabled the nurses to work during the process. Support was important during recertification but was sometimes insufficient. At the end of recertification, no differences in self-rated competence, general self-efficacy, or thriving were found between those who had chosen the bridging program and those who had chosen validation. One year later, the choice of path to a nursing license was not related to the nurses’ perceived competence or well-being at work, however, current working conditions were. In addition, in interviews, previous education and working experiences were reported as facilitating factors during their first year as nurses in Sweden. Conclusions: Both paths to a Swedish nursing license were challenging but also facilitating and seemed to meet different needs. The choice of path did not determine how the nurses perceived their competence and well-being once practicing as a nurse in Sweden. Instead, previous education and working experiences and supportive working conditions were important factors.

Syfte: Att studera vad som underlättar respektive försvårar till ett inkluderande arbetsliv i Sverige för sjuksköterskor utbildade i länder utanför EU/EES och Schweiz, studera och jämföra två vägar till svensk sjuksköterskelegitimation – kompletteringsutbildning och validering, samt studera sjuksköterskors självskattade kompetens och välbefinnande i arbetet under deras första år som sjuksköterska i Sverige. Metod: Data samlades in med intervjuer och en longitudinell enkätundersökning. Insamling skedde vid tre tillfällen; i slutet av legitimationsprocessen, efter tre månader och efter ett år. Resultat: Båda vägarna till legitimation hade varit utmanande och underlättande, om än på olika sätt. Kompletteringsutbildningen hade varit intensiv, men också givande. Sjuksköterskorna hade utvecklat ny kunskap och nya relationer, förbättrat sina språkliga och akademiska färdigheter samt fått självförtroende att utöva professionen i Sverige. Den andra vägen, genom validering, hade varit påfrestande på grund av osäkerhet, ensamhet, och mycket väntan. Dock hade denna väg också upplevts underlättande eftersom sjuksköterskorna hade möjlighet att arbeta under processen. Stödet under legitimationsprocessen hade varit viktigt, men inte alltid tillräckligt. I slutet av legitimationsprocessen var det inga skillnader i självskattad kompetens, tro på egen förmåga eller thriving (vitalitet och lärande) mellan de två olika vägarna. Ett år senare var valet av väg inte relaterat till hur sjuksköterskorna skattade sin kompetens och välbefinnande på jobbet, istället var deras nuvarande arbetsförhållanden det. I intervjuer framkom det även att tidigare utbildning och arbetserfarenheter hade varit underlättande faktorer under första året som sjuksköterska i Sverige. Slutsatser: Båda vägarna till svensk sjuksköterskelegitimation beskrevs utmanande, men också underlättande och tycks uppfylla olika behov. Valet av väg predicerade inte hur sjuksköterskorna såg på sin kompetens och välbefinnande det första året de arbetar i Sverige. Däremot framkom tidigare utbildning och arbetserfarenheter samt stödjande arbetsförhållanden som betydande faktorer.