The main purpose of this thesis is introducing and proposing perceived accessibility as an important and so far overseen complement to conventional, objective accessibility in sustainable transport. Perceived accessibility is defined as the possibilities and ease of engaging in preferred activities using different transport modes. Implications for sustainable transport planning along with possible social outcomes related to perceived accessibility are also discussed.

The thesis comprises two empirical studies. In Study I a psychometric measure (PAC) that captures perceived accessibility was developed and validated in three different datasets by exploratory and confirmatory factor analyses. All data was collected in Karlstad, Sweden in 2013 and 2014 with a total of 750 participants (bus travelers). Perceived accessibility is suggested as a complement to objective accessibility by contributing with the traveler perspective.  Study II aimed at examining determinants of perceived accessibility focusing on service quality aspects, feelings of safety, age, and trip frequency. Study II used the same data as Study I in a conditional process model to look at the relations between perceived accessibility and its proposed determinants. Service quality and feelings of safety were found important predictors of perceived accessibility, and safety also explains part of the effect of quality on perceived accessibility. These relationships were not dependent on trip frequency (as in how often one travels by public transport). Age also predicted perceived accessibility, and a follow-up cluster analysis showed that elderly and people in their thirties experience significantly lower perceived accessibility than other age groups.

Denna licentiatuppsats behandlar upplevd tillgänglighet, det vill säga resenärsperspektivet på tillgänglighet, som ett viktigt komplement till konventionell (objektiv) tillgänglighet inom hållbart resande. Uppsatsen introducerar upplevd tillgänglighet och dess nytta och plats i forskningen samt implikationer för planering och utvärdering av hållbara transporter. Vidare behandlas påverkansfaktorer för upplevd tillgänglighet samt relaterade individuella utfall som subjektivt välbefinnande och social exkludering/inkludering utifrån teori och empiri.

Uppsatsen innefattar två empiriska studier. Studie I utvecklar och testar ett psykometriskt mätinstrument för upplevd tillgänglighet med data från tre enkät-tillfällen (n= 750) i Karlstad. Dataset 1 analyserades med explorativ faktoranalys för att få fram ett instrument som fångar upplevd tillgänglighet (PAC) och validerades därefter i två dataset. Studie II avsåg att undersöka vad som bidrar till upplevd tillgänglighet med fokus på kvalitetsattribut i resan (service quality), resenärens upplevda trygghet, samt ålder och resvana. Samma data som i studie I användes i en conditional process model för att undersöka sambanden, samt i en klusteranalys för att ytterligare undersöka skillnader i resultatet mellan olika grupper av resenärer. Resultatet visar att upplevd tillgänglighet kan ha betydelse som komplement till befintliga mätningar och utvärderingar av tillgänglighet genom att bidra med resenärsperspektivet. Ett antal påverkansfaktorer för upplevd tillgänglighet kan konstateras, däribland kvalitet samt resenärens upplevda känsla av trygghet. Betydelsen av kvalitet för tillgänglighet är densamma oavsett hur ofta man reser, däremot upplever de som reser ofta en signifikant högre tillgänglighet än de som reser sällan. Äldre resenärer och resenärer i 30-årsåldern påvisar signifikant lägre upplevd tillgänglighet.

This thesis proposes perceived accessibility as a complement to conventional accessibility in sustainable transport planning and evaluation. Perceived accessibility is defined as the possibilities and ease of engaging in preferred activities using different transport modes and captures the traveller experience and perspective of accessibility. The thesis introduces an instrument for measuring perceived accessibility (PAC) along with determinants for perceived accessibility, such as feelings of safety, age, and perceived quality. Related social outcomes such as social inclusion and subjective well-being are discussed, along with possible implications for transport planning and suggestions for future research.