I Sverige står bostads- och servicesektorn för cirka 40 % av den totala energi- användningen, varav cirka 90 % av går till bostäder och lokaler. År 2018 fastställde EU ett mål om att energianvändningen ska vara minst 32,5 % lägre år 2030 jämfört med de prognoser som finns nu för 2030. För att nå detta krävs att byggnader förses med energieffektiva lösningar för att minska dess värme- och kylanvändning. Ett effektivt sätt att minska kylanvändningen i en byggnad är att undvika övertemperaturer genom att skärma av solinstrålningen innan den tar sig in i byggnaden. I denna rapport jämförs två fastigheter med olika typ av sol- avskärmning, ena byggnaden är försedd med invändiga automatiskt styrda rull- gardiner i kombination med fönster med låga g-värden. Den andra byggnaden är för-sedd med utvändiga vertikalmarkiser av screenväv. Syftet var att ta reda på om det via loggade kyleffekter i utvalda kontorslandskap gick att se tecken på vilken av byggnaderna som har störst påverkan av solvärmelast, samt att via loggade kyl- effekter och kompletterande simuleringar försöka fastställa vilken av byggnadernas solavskärmning som presterar bäst gällande minskad kylanvändning och kyleffektbe-hov.Loggade kyleffekter samlades in för fem utvalda arbetsveckor, vilka valdes då de identifierats som extra varma under åren 2019 och 2020. Studien koncentrerades till fyra utvalda kontorslandskap, ett i varje väderstreck i respektive byggnad. För att ta reda på om skillnader i kyleffektbehov uppstod under dagen beroende på solens position. Datat samanställdes i Excel och ritades upp i diagram för vidare analys. Arbetet fortsatte sedan med kompletterande studier i simuleringsprogrammen IDA ICE och ESBO. Ett våningsplan per byggnad byggdes i IDA ICE, samma kontorslandskap som tidigare simulerades för samma perioder och högsta kyleffekter per kvadratmeter golvyta sammanställdes. Slutligen byggdes testrum i ESBO, med solavskärmning och fönster likt de verkliga byggnaderna simulerades testrummen i de fyra väderstrecken.Studerade kyleffekter för kontorslandskapen tyder på att byggnaden med invändig solavskärmning är mer utsatt för solvärmelaster än byggnaden med utvändig sol- avskärmning. Då de högsta kyleffekterna för kontorslandskapen med invändig sol- avskärmning verkar följa solens position, så som att det västra kontorslandskapet har högre kyleffekt under senare del av dagen, detta ses inte i kontorslandskapen med utvändig solavskärmning. Resultaten från simuleringsstudierna pekar också mot att den utvändiga solavskärmningen presterar bättre gällande minskat behov av kyla.