Syftet med studien var att se i vilken utsträckning mellantvånget tillämpades i Sverige och om det fanns några samband gällande tillämpning, kunskap och/eller ställningstagande kring mellantvånget. Studien utgår från en kvantitativ metod genom en webbenkät som besvarades av 109 socialsekreterare. Den insamlade data analyserades utifrån teorin om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visade att majoriteten av socialsekreterarna aldrig hade tillämpat mellantvånget. Det erhölls signifikanta samband gällande socialsekreterarnas tillämpning, kunskap och ställningstagande kring mellantvånget. Socialsekreterarna hade bristfällig kunskap om mellantvånget och ett önskat behov om ett förändrat mellantvång, vilket gav en indikation på varför det tillämpades i den utsträckning det gör. Tidigare forskning belyste vikten av tidiga insatser i form av mellantvånget för att tillgodose barnets rättigheter och förebygga att de far illa.

The aim of this study was to analyze how frequent coercive measures were applied in Sweden and if there were any connections regarding practice, knowledge and/or their standpoint. A quantitative method was used with a web survey which 109 social workers answered. The collected data was analyzed based on the theory of street-level bureaucrats. The result showed that the majority of the social workers never had applied coercive measures. There were significant connections regarding the social workers application, knowledge or their standpoint regarding coercive measures. The social worker's knowledge of coercive measures was inadequate and indicated that they desired to increase it. That gave an indication of why it is applied to the extent that it does. Previous research illuminated that early action is needed to cater the child’s rights and prevent them from getting hurt.