Forskning visar att förutsättningarna för många ekosystemtjänster har försämrats radikalt. Detta trots att det finns stora vinster, för såväl fastighetsägare som samhället i stort, med att stärka tillhandahållandet av ekosystemtjänster. Det finns ett relativt stort engagemang från myndigheters och kommuners sida när det gäller arbete för att stärka och bevara ekosystemtjänster, men gällande implementering finns det mycket kvar att göra. Exempelvis är kravställningarna inte harmonierade och saknar ”botten upp-perspektiv” där fastighetsägare kan se sig som naturliga aktörer. Denna förstudie har genomförts för att skapa bättre förutsättningar för en marknadsdriven utveckling av ekosystemtjänster i fastighetsbranschen. I studien har ett konkret fastighetsperspektiv kopplats till åtgärder för ekosystemtjänster. I arbetet har följande fem typer av koncepttak för främjande av ekosystemtjänster utvecklats: 

• Vattentaket
• Odlingstaket
• Energitaket'
• Biologisk mångfaldstaket
• Rekreationstaket

För vart och ett av dessa fem koncepttak har en analys genomförts avseende tillhandahållandet av ekosystemtjänster, drivkrafter och hinder för fastighetsägare samt vilka ekologiska och ekonomiska bidrag taken kan ge. Den ekonomiska analysen har fokuserat på såväl ekosystemtjänsternas samhällsekonomiska bidrag som deras inverkan på fastighetsekonomiska aspekter  Analysen av ekosystemtjänsternas samhällsekonomiska bidrag genomfördes med hjälp av en bred litteraturgenomgång av tidigare studier på området. Såväl publicerat material som information från företag och branschorganisationer undersöktes. Litteraturgenomgången resulterade i en kartläggning av befintliga skattningar och schablonvärden som kan användas för att värdera samhällsnyttan från ekosystemtjänster i ekonomiska termer, både för de fem koncepttaken, men också i andra analyser av ekosystemtjänster på gröna tak.  Utöver detta har en fallstudie för kvarteret Siv i centrala Uppsala genomförts. Här ska en ny byggnad med en kombination av kontor och hotell byggas, och ett förslag på grönt tak baserat på de fem koncepttak som har utvecklats inom projektet har arbetats fram. För att visa på värdet av den nytta som takets ekosystemtjänster väntas generera har resultaten från litteraturgenomgången använts. Nyttorna relaterar bl.a. till undvikta kostnader från föroreningar i dagvatten, minskade kostnader för klimatkyla för lokaler och ökat välbefinnande för människor genom socialt umgänge och ”stadsgrönt”. Resultaten visar att lågt skattat ligger ekosystemtjänsternas samhällsekonomiska värde för denna fallstudie i intervallet 1,5 - 6,5 miljoner kronor per år (inklusive ett engångbelopp på upp till 0,5 miljoner kronor). Anledningen till att värdet är lågt skattat är att många ekosystemtjänster inte helt eller delvis har kunnat värderas i ekonomiska termer. Den fastighetsekonomiska analysen genomfördes baserat på intervjuer med aktörer i bygg- och fastighetsbranschen. Fokus för analysen var att undersöka hur anläggning av gröna tak i allmänhet, men för de fem koncepttaken i synnerhet, påverkar fastighetsekonomiska aspekter såsom byggkalkyler, projektering och finansiell avkastning. En central slutsats i analysen är att det är viktigt att planera för gröna tak tidigt i byggprocessen samt att inkludera den kunskap som behövs. Gröna tak kräver i regel multidisciplinära arbetsteam som kombinerar kompetenser inom konstruktion, arkitektur, landskapsarkitektur, biologi, fastighetsekonomi m.m. Med en tidig planering kan de merkostnader som är förknippade med gröna tak minskas eller helt elimineras.  En annan viktig slutsats från detta projekt är att investerings- och underhållskostnaderna varierar mycket beroende på vilken typ av grönt tak som anläggs. För vattentaket som har ett tjockt substratlager och inslag av dammar krävs t.ex. en kraftigare byggnadskonstruktion för att klara de ökade lasterna, medan andra typer av tak inte har detta krav. På motsvarande sätt innebär tillgängliga tak ökade kostnader för underhåll och säkerhetsanordningar såsom räcken, medan icke-tillgängliga tak inte medför denna kostnad. Vid beslut om vilken typ av grönt tak som ska anläggas bör inte bara kostnader utan även respektive taks bidrag till fastighetsekonomisk lönsamhet vägas in, t.ex. uppfyllande av krav på dagvattenfördröjning, attraktivare kontorslokaler eller lägenheter med möjlighet att ta ut högre hyra samt marknadsföringsmässiga värden. Många gröna tak innebär s.k. delade incitament (”split incentives”), dvs. de genererar nytta för såväl den enskilda fastighetsägaren som samhället i stort. Detta bör ses som ett ytterligare argument för att anlägga gröna tak, snarare än ett hinder. Genom att flera fastighetsägare samplanerar sina tak kan även synergieffekter skapas där nyttorna ”spiller över” fastighetsägarna emellan, och de resulterande ekosystemtjänster ökar mer än proportionellt mot arean om flera gröna tak anläggs inom samma område. Beroende på varje enskild byggnads förutsättningar och fastighetsägarens vision finns ett eller flera optimala gröna tak med tillhörande ekosystemtjänster. Det behövs emellertid mer kunskap och verktyg för att öka etableringstakten och skapa en marknadsdriven utveckling av gröna tak. Baserat på de analyser som har gjorts i detta projekt ges flera rekommendationer som ska kunna bidra till att åstadkomma en sådan utveckling. För att öka kunskapen på området rekommenderas ett forum där fastighetsägare och andra relevanta aktörer kan dela med sig av sina kunskaper om planering och anläggning av gröna tak, t.ex. organiserat genom en offentlig aktör. Detta skulle även bidra till ökad samplanering och möjligheter för att skapa synergieffekter. Genom att arbeta vidare med att undersöka hyresgästers preferenser för de ekosystemtjänster som gröna tak tillhandahåller samt att bygga upp kunskap kring dess samhälls- och fastighetsekonomiska värde möjliggörs även för att inkludera värdet av ekosystemtjänster i planering och kalkyler.  Ökad kunskap om vilken typ av värden som genereras med gröna tak kan också skapas med olika former av visualisering. En fördel med en visuell modell är att den även kan tydliggöra sådana värden som inte kan beräknas eller redovisas i monetära termer. I detta projekt har två olika visualiseringsmodeller exemplifierats, en enklare variant i form så kallade ”spindeldiagram” i Excel och en mer avancerad modell med hjälp av verktyget Tableau. Det förslag till grönt tak som inom projektet har arbetats fram för byggnaden i kvarteret Siv i Uppsala har ”omvandlats” till en interaktiv Tableau-illustration där takets olika element och objekt går att klicka på för att få ytterligare information om dessa. Information om de ekosystemtjänster som levereras på de olika delarna av taket fås också genom att klicka på informations-ikonerna på respektive takyta. Digitalisering av information om vilka värden som kan skapas med gröna tak kan underlätta för fastighetsägare att både planera för gröna tak och att göra fastighetsekonomiska och samhällsekonomiska uppskattningar av effekten av att anlägga gröna tak. Digitala verktyg för att synliggöra vilka tak som skulle kunna ha särskilt stor nytta att göras gröna skulle också kunna vara användbara för kommuner och länsstyrelser, exempelvis för att visa var viktiga grönstrukturer och spridningskorridorer finns eller saknas, eller hur mycket gröna tak kan bidra med ekosystemtjänster. För att förenkla för fastighetsägare att arbeta med planering av gröna tak och ekosystemtjänster rekommenderas att ett digitaliserat ”checklistverktyg” tas fram. 

Verktyget ska kunna användas av fastighetsägare som själv ska kunna laborera med olika typer av gröna tak. Genom att i ett sådant verktyg kunna kombinera olika ”byggklossar”, dvs. koncepttak med olika element, skulle enskilda fastighetsägare kunna se vilka ekosystemtjänster som kan levereras samt vad de fastighetsekonomiska effekterna skulle bli för deras byggnader. Det underlag som har tagits fram inom detta projekt, fem olika koncepttak, analys av bidrag till ekosystemtjänster och fastighetsekonomi och visualiseringsmöjligheter, kan utgöra en startpunkt för utvecklingen av ett sådant digitalt verktyg eller komplement till något redan befintligt verktyg.