Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsoarbetet fungerat vid kommunala gymnasieskolor under covid-19 pandemin. Metoden var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innefattade totalt fyra personer, varav två var skolsköterskor och två var skolkuratorer. Samtliga var anställda vid kommunala gymnasieskolor i en mellansvensk kommun. Data från intervjuerna analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultatet av analysen ledde till de fyra huvudkategorierna Flexibelt arbete, Kontakt och tillgänglighet, Elevhälsans insats och Hur arbetet fungerade. Huvudresultatet visade att elevhälsoarbetet krävde mer planering och i lägre grad innefattade elevkontakt. Att tillgodose elevers behov var en större utmaning än normalt och somliga insatser inte kunde genomföras. Det fanns både positiva och negativa aspekter i arbetet under perioden, men det fungerade bättre än förväntat. Resultatet visade även att det var svårare att upptäcka elever som mådde dåligt, att elevhälsans tillgänglighet kunde uppfattas olika av olika elever samt att distansundervisningen uppfattades ha en betydande negativ påverkan på majoriteten eleverna. Studiens slutsats var att det finns brister i elevhälsoarbetet under distans-undervisning även om det fungerade bättre än förväntat. Hindren som uppstått kan ha lett till att elever inte kontaktat elevhälsan och att hjälpen varit mindre effektiv än normalt. Eftersom skolan är en viktig arena för folkhälso- och hållbarhetsarbete behöver ämnet studeras vidare för att utveckla ett bättre fungerade digitalt elevhälsoarbete.

The purpose of this study was to investigate school nurses’ and school counselors’ experiences of the impact of distance education on student health service during the covid-19 pandemic. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample included a total of four people, two of whom were school nurses and two were school curators. All were employed at municipal upper secondary schools in a central Swedish municipality. The data from the interviews was analyzed through conventional content analysis. The results showed that that the student health work required more planning and to a lesser extent included student contact, meeting students’ needs was a bigger challenge than usual, and some efforts could not be implemented. The informants experience was, however, that it worked out better than expected. In conclusion, the result showed that there are shortcomings in how student health services function during distance education even if it worked out better than expected. As school is an important arena for public health and sustainability work, further research on the subject is required to develop the functionality of digital student health work.