Despite large potential for improved energy efficiency in industrial small and medium-sized enterprises (SMEs), the full potential is not realized due to barriers to energy efficiency. Two primary ways to realize the potential are to deploy energy management practices and conduct energy audits. However, such energy management practices are underdeveloped in non-energy intensive SMEs and only half of the measures in an energy audit are implemented. To address this problem, energy efficiency networks (EENs) provide vital services and support for SMEs, and may double the implementation rate of energy efficiency measures and the achieved energy efficiency, compared with an energy audit.

This thesis studies regional energy policy programs for industrial SMEs, and EENs in particular. The results show that despite EEN participation, the potential in the production processes is left untapped and energy management is still underdeveloped in the SMEs. The results also show that EEN participation reduces some of the common barriers to energy efficiency, but is insufficient in reducing all of them. The methodology, using the theory of barriers to evaluate the network process, can be used for future evaluations where it is recommended to apply the process evaluation while the EEN is operating, to assess the performance of the functions. 

From the top barriers to and drivers for energy management, organizational aspects seem to be of high importance, followed by barriers/drivers related to economy and knowledge. The major barriers to energy management seem to be more organizational in nature than the barriers to energy efficiency measures. 

The main contributions are a model for designing energy efficiency policy programs for SMEs, and a model for evaluation of policy programs in general, and EENs specifically. The thesis provides insights on key processes of operation of EEN programs for SMEs. The EEN model and its functions need to be further developed to improve energy management and also target production processes in the SMEs.

Trots stor potential för förbättrad energieffektivisering i industriella små och medelstora företag (SMF) förverkligas inte den fulla potentialen på grund av ett antal hinder för energieffektivisering. Ett primärt sätt att förverkliga den fulla potentialen är att arbeta med energiledning och genomföra energikartläggningar. Energiledningen är dock underutvecklad i icke-energiintensiva SMF och endast hälften av åtgärderna i en energikartläggning genomförs. För att lösa detta problem bistår energieffektiviseringsnätverk (EEN) med viktiga tjänster och stöd till SMF vilket kan fördubbla implementeringsgraden av åtgärder såväl som den uppnådda energieffektiviteten, jämfört med en energikartläggning.

Denna avhandling studerar regionala styrmedel för energieffektivisering i industriella SMF, och specifikt EEN. Resultaten visar att, trots deltagande i EEN, så förverkligas inte potentialen i produktionsprocesserna och energiledningen är fortfarande underutvecklad i SMF. Resultaten visar också att EEN minskar några av de vanligaste hindren för energieffektivisering, men är otillräckligt för att minska dem alla. Metodiken, att med hjälp av hinderteori utvärdera nätverksprocessen, kan användas för framtida utvärderingar där det rekommenderas att tillämpa processutvärderingen medan EEN är i drift, för att bedöma funktionernas prestanda.

Från de främsta hindren mot och drivkrafter för energiledning verkar organisatoriska aspekter vara av stor betydelse, följt av hinder/drivkrafter relaterade till ekonomi och kunskap. Hindren för energiledning verkar vara mer av organisatorisk form än hindren för energieffektiviseringsåtgärder.

De huvudsakliga bidragen är en modell för utformning av energiprogram för energieffektivisering i SMF, samt en modell för utvärdering av energiprogram i allmänhet, och EEN specifikt. Dessutom ger avhandlingen insikter om nyckelprocesser för driften av EEN-program för SMF. Nätverksmodellen och dess funktioner behöver vidareutvecklas för att förbättra energiledningen och även nå produktionsprocesserna i SMF.

A substantial share of energy efficiency (EE) potential remains unrealized due to persistent barriers, especially among Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Energy Efficiency Networks (EENs), as policy instruments, support SMEs through audits and knowledge exchange. Compared to standalone audits, EENs can double the implementation rate of Energy Efficiency Measures (EEMs), particularly in support processes. However, these programs often follow a technology-driven approach and need to evolve toward management- and knowledge-driven approaches.

This thesis aims to advance the understanding of EE, energy management, and EENs beyond a purely technical focus. A qualitative multiple case study approach was applied, using interviews, questionnaires, observations, document analysis, and secondary data.

The findings indicate that EENs can address certain barriers, such as the “lack of technical experts,” but they often fall short in tackling organizational and knowledgerelated barriers. SMEs typically display low maturity in energy management. Notably, knowledge appears more dominant as a barrier than as a driver, especially the “lack of internal competence,” which signals a weakness in the current network structure adopted in Sweden and other countries, which advocates for advancing how EEis understood and applied.

The first key contribution introduces Lean-based EENs as a more advanced model. Integrating Lean principles enhanced both efficiency and effectiveness. Participants developed the capacity to improve production and support processes independently, with a positive correlation found between EE gains and knowledge creation phases (externalization, combination, internalization, socialization) to transform explicit knowledge into tacit knowledge, where tacit knowledge is expected to generate competitive advantage and sustain the impact of Lean programs, which is usually overlooked. However, no firm reached the socialization phase.

The second advancement brings the lens of social construction in understanding EE, energy management, and multiple energy benefits (MEBs). However, MEBs are rarely treated as social constructions and have been excluded from current EE culture frameworks. This research demonstrates that both EEMs and MEBs operate within shared cultural levels at macro, meso, and micro levels, and examines how regional policy shapes the perception of MEBs across six European Union regions. A key insight is that the most valued benefit across participants was “improved understanding of the company’s energy use.” Despite the presence of supportive policies in all regions, there appears to be a tendency to prioritize certain types of benefits over others.

Finally, this thesis suggests advancing the approach to policy evaluation that integrates technology-, management-, and knowledge-driven perspectives.

En betydande del av energieffektiviseringspotentialen hos små och medelstora företag(SMF) förblir outnyttjad på grund av formella hinder och förlegade traditioner. Energieffektiviseringsnätverk (EEN) kan användas som politiska styrmedel för att stödja SMF genom energikartläggningar och kunskapsutbyte. Jämfört med enskilda kartläggningar kan EEN fördubbla genomförandet av energieffektiviseringsåtgärder (EEÅ), särskilt i stödprocesser. Befintliga program är dock ofta teknikdrivna och behöver utvecklas mot lednings- och kunskapsdrivna angreppssätt.

Syftet med denna avhandling är att utveckla förståelsen för energieffektivisering, energiledning och EEN bortom ett rent tekniskt perspektiv. En kvalitativ metod baserad på multipla fallstudier har använts, där såväl intervjuer, enkäter, observationer, dokumentanalys, som sekundärdata ingår.

Resultaten visar att EEN kan minska vissa hinder, såsom bristen på teknisk kompetens, men har begränsad effekt på organisatoriska och kunskapsrelaterade hinder. SMF har ofta låg mognadsgrad i energiledning. Kunskap framträder mer som ett hinder än en drivkraft, och särskilt bristen på intern kompetens pekar på svagheter i den nuvarande nätverksstrukturen i Sverige och andra länder.

Avhandlingens första bidrag introducerar Lean-baserade EEN som en mer avancerad modell. Genom att integrera Lean-principer stärks både effektiviteten och förbättringsförmågan i produktion och stödprocesser. En positiv koppling upptäcktes mellan förbättrad energieffektivitet och nya kunskaper om externalisering, kombination, internalisering och socialisering, där särskilt tyst kunskap förväntas bidra tilllångsiktiga konkurrensfördelar. Inget av de studerade företagen nådde dock socialiseringsfasen.

Det andra bidraget belyser energifrågor ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, inklusive multipla energirelaterade nyttor (MEB). Studien visar att både EEÅ och MEB påverkas av kulturella nivåer (makro, meso, mikro) och att regional politik påverkar hur dessa nyttor uppfattas. Den mest värderade nyttan var en ökad förståelse för företagets energianvändning.

Avslutningsvis föreslås en mer integrerad modell för policyutvärdering som kombinerarteknik-, lednings- och kunskapsdrivna perspektiv.