Problemformulering: Kunskap om ledarskapets inverkan på riskbeteende och genusföreställningar som framträder i det riskförebyggande arbetet är begränsad och flera studier föreslår att forskningen ska utökas. Genom att undersöka första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden för att se vilka föreställningar om kvinnor och män som framträder kan en ökad förståelse nås för hur chefer själva upplever att de påverkar, upprätthåller eller förändrar riskbeteenden i arbetsmiljön i förhållande till genus och maskulinitetsnormer. Studien kan ge viktiga implikationer för chefer att arbeta med ur ett genusmedvetet perspektiv för att främja en trygg säkerhetskultur inom mansdominerade branscher.

Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva, ur ett genusperspektiv, första linjen-chefers uppfattningar av riskbeteenden inom yrket fordonsmekaniker och -reparatörer.

Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio första linjen-chefer inom fordonsmekaniker och -reparatörbranschen. Datainsamlingen analyserades med en fenomenografisk analys.

Huvudresultat: Analysen resulterade i sex beskrivningskategorier som gemensamt beskriver första linjen-chefernas uppfattningar av riskbeteenden inom branschen ur ett genusperspektiv. Chefernas uppfattning var att informella ledare, jargong och kvinnors riskbeteende påverkar riskbeteende och därmed säkerhetskultur i branschen. Chefernas uppfattning var också att de påverkar riskbeteenden och säkerhetskultur genom att vara förebilder och ledare samt genom att använda informella ledare som hjälp.

Slutsats: Det framgår av resultatet att cheferna beskriver en situation där riskbeteenden påverkas av informella ledares riskbeteenden och där kvinnor och mäns riskbeteenden beskrivs bero på det biologiska könet. Arbetsmiljöarbete med ett genusperspektiv kan bidra med kunskap om att genus är socialt konstruerat och att män och kvinnor inte beter oss olika för att vi har biologiskt olika kön, utan på grund av socialt konstruerade förväntningar på hur vi bör bete oss. Resultatet går i linje med studiens teoretiska ramverk, att kvinnor och mäns riskbeteende beskrivs som olika på grund av det biologiska könet vilket kan påverka riskbeteende.

Aim: The aim was to investigate and describe, from a gender perspective, first-line managers' conceptions of risk behavior in the profession of automotive mechanics and repairers.

Method: A semi-structured interview study was conducted on ten first-line managers. The data collection was analyzed with a phenomenographic analysis.

Main results: The analysis resulted in six description categories: The managers' conceptions were that informal leaders, jargon and women's risk behaviour affect risk behaviour and thus safety culture. Managers also believed that they influence risk behaviors and safety culture by being role models and leaders, and by using informal leaders for help.

Conclusion: Managers describe a situation where risk behaviours in the industry are mostly affected by the risk behaviours of informal leaders and where women and men's risk behaviours are described as due to the biological sex. Promoting occupational health from a gender perspective in male dominated industries can contribute with knowledge that risk behaviour is affected by socially constructed expectations of how we should behave.