Syfte: Syftet med den här studien var att kartlägga riskfaktorer för utvecklandet av träningsberoende hos motionärer.Metod: En strukturerad litteraturöversikt genomfördes för att sammanställa tidigare forskning och på så sätt skapa en bred överblick över området. Sökningen efter artiklar som svarade på studiens syfte utfördes i databasen Discovery. Sökningen genererade i att totalt 13 artiklar valdes ut för granskning. Resultat: I resultaten av de 13 artiklarna återfanns fem teman: kroppsideal och kroppsuppfattning, ätstörning, självkänsla, personlighet och övriga riskfaktorer. Dessa fem teman identifierades som riskfaktorer för utvecklandet av träningsberoende. Tre av de granskade studierna tog upp att strävan efter kroppsideal var en riskfaktor till utvecklandet av träningsberoende. Tre av de granskade studierna visade ett signifikant samband mellan negativ kroppsuppfattning och träningsberoende. Fyra av studierna visade ett samband mellan träningsberoende och ätstörning medan två artiklar inte kunde fastställa ett sådant samband. Fyra studier påvisade självkänsla som en riskfaktor för utvecklandet av träningsberoende medan en studie visade det motsatta, det vill säga att hög självkänsla kunde vara en riskfaktor. Det visade sig också att vissa personligheter hade ett positivt samband med träningsberoende. Slutligen visade det sig att stress, ångest och depression var riskfaktorer för träningsberoende. Slutsats: I den här studien kunde vi dra slutsatsen att det finns flera olika riskfaktorer till att utveckla träningsberoende vilket gör det till ett komplext forskningsområde. De identifierade riskfaktorerna till träningsberoende i den här studien var strävan efter att uppnå ett smalhetsideal samt en negativ kroppsuppfattning som till stor del grundade sig i påtryckningar från bland annat media. Vissa personligheter visade sig också ha en ökad risk för träningsberoende samt de individer som påvisade en ätstörning. Vad gäller självkänslan så visade det nuvarande forskningsläget en tvetydlig bild då både låg- och hög självkänsla identifierades som en riskfaktor för träningsberoende. Vi kan också dra slutsatsen att det behövs mer forskning på området över lag, men framför allt så behövs det fler studier med kvalitativ ansats för att skapa en djupare förståelse för riskfaktorerna. Det behövs också fler longitudinella studier för att öka trovärdigheten samt kvalitén på forskningen. 

Nyckelord: fysisk aktivitet, utseendekultur, ohälsa, sociala medier, överträning