Till den svenska gymnasieskolans uppdrag hör att anlägga ett historiskt perspektiv i undervisningen (Skolverket u.å.a). Inom svenskämnetkonkretiseras detta perspektiv bland annat genom följande centrala innehåll i gymnasiekursen Svenska 3: ”Det svenska språketsursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.” (Skolverket u.å.b). Det kunskapskrav som utgår frånovanstående innehåll uttrycker att eleven översiktligt (betyget E), utförligt (C) respektive utförligt och nyanserat (A) ska kunna ”redogöraför några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling” (ibid.). För betyget A ska eleven därutöverkunna ”dra relevanta generella slutsatser om språkförändring” (ibid.).
Mot bakgrund av kunskapskravet och innebörden i dess progressionsuttryck avser föreliggande undersökning att redogöra för vad etturval av läroböcker utformade för Svenska 3 behandlar i sina språkhistoriekapitel samt hur de olika delinnehållen framställs avseendeförklaringsdjup. De frågor som undersökningen söker besvara är dessa:
För att besvara den första frågeställningen används en kvalitativ innehållsanalys (Boréus & Kohl 2018) där språkhistoriekapitlens innehållavgränsas i analysenheter som kodas och sammanställs. För att besvara den andra frågeställningen kategoriseras analysenheternautifrån Ammerts (2011) typologi för hur läromedelsinnehåll kan förmedlas: konstaterande, förklarande, reflekterande/analyseranderespektive normativ framställningstyp.
Presentationen redovisar undersökningens tentativa alternativt definitiva resultat. Resultaten kan ligga till grund för en diskussion omspråkhistoriekapitlens innehåll i relation till forskning om läroböckers varierande roll i undervisningen, exempelvis där läroboken utgör denhuvudsakliga kunskapskällan och betraktas som en försäkran om att kunskapskraven uppfylls, eller där läroboken genom sitt stoffurvalanvänds för att stödja och strukturera undervisningen, eller där läroboken används som referens och komplement till annatundervisningsmaterial (se t.ex. Englund 2006, Svensson 2011).