Syftet med den här studien var att undersöka möjligheten till hälsofrämjande insatser under Covid-19 pandemin i tre regioner i Sverige. Studien var en kvalitativ explorativ intervjustudie. Studien baseras på strategiskt urval och antalet i urvalet blev totalt fem informanter, vilket var strateger från tre regioner i Sverige. Vid datainsamling användes semi-strukturerade intervjuer som genomfördes digitalt och med en frågeguide. Innehållsanalys användes för att analysera materialet. Huvudresultatet i studien visade att strategerna har upplevt förändring i arbetssättet under pandemin. Strategerna upplevde att de har haft stöd i organisationen. De har uppfattat att intresset för frågor om folkhälsa har ökat. Deras synsätt på hälsofrämjande arbete uppfattade strategerna för egen del varit oföränderlig, då det har varit lika viktigt med det hälsofrämjande. Strategerna upplevde stundvis att de har varit beroende av att verksamheterna runt om varit i gång under pandemin, inför samverkan. I det fall där samverkanspartners varit tvungna att omprioritera arbetena har detta resulterat i att samverkan försämrades. 

Slutsatsen är att strategerna uppfattade begränsning i vad som kunde göras under pandemin. Strukturen i sättet regionerna arbetar med insatser och samverkan uppfattades vara detsamma som innan pandemin. De uppfattade att samverkan kunde utvecklas till det sämre, när parter runt om varit tvungna att prioritera om på grund av pandemin.

The aim of this study was to examine the possibilities to health promotion efforts during the Covid-19 pandemic in three regions in Sweden. This study was a qualitative exploratory interview study. The data in this study were gathered through purposeful sampling, the sample contained five strategists from three regions in Sweden. The study’s data collection method was semi-structured interviews with an interview guide. To analyze the data, content analysis was used. The results of this study showed that the strategists experienced a change in working methods during the pandemic. During the pandemic, the strategists experienced that they had support from their management. Interest in public health and health promotion was perceived to have increased during the Covid-19 pandemic. The strategists' approach to health promotion work was perceived as unchanged. With regards to collaboration, the strategists perceived that in some cases they have been dependent on other actors around them, and their possibilities to continue their collaborative work during the pandemic. When this was not possible, it was perceived that collaboration deteriorated. The conclusion was that a limitation was expressed in which health-promoting initiatives could be implemented. The structure for efforts and collaboration was perceived to be unchanged. Collaboration deteriorated when different actors were unable to implement interventions and activities due to the pandemic.