Purpose: The purpose of this study is to examine how unemployed individuals in different gender groups experience and value their mental health. 

Method: The paper explores unemployment in relation to the sense of coherence (SOC) theory by Antonovsky (1996), Jahoda's deprivation model (1982) and Marmot’s (2015) discussion on the health gap that exists in society. A survey was used to measure how men and women assess and experience their good mental well-being and mental disorder during their time of unemployment. The statistical software SPSS was used to analyze the data where a Mann-Whitney U test was conducted. 

Results: The result showed no statistically significant difference for good mental well-being or mental disorder for unemployed men or women. However, the result showed statistically significant differences with good mental well-being and mental disorder grouped by marital status (single and other), economic stability (yes and no) and for mental disorder grouped by age (above 30 and below 30) for both unemployed men and women. 

Conclusion: Although only statistically significant differences were found for both men and women, it cannot be ruled out that men and women valued their mental health and well-being differently.

Syfte: Att undersöka hur arbetslösa kvinnor och män upplever och värderar sin psykiska hälsa.

Metod: Uppsatsen utforskade arbetslöshet i relation till teorin för känsla av sammanhang (KASAM) av Antonovsky (1996), Jahodas deprivationsmodell (1982) och Marmots (2015) diskussion om den hälsoklyfta som finns i samhället. En enkät användes för att mäta hur män och kvinnor värderar och upplever gott psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning under sin arbetslöshetstid. Datorprogram för statistisk analys SPSS användes för att analysera data där ett Mann-Whitney U test utfördes.

Resultat: Ingen statistiskt säkerställd skillnad påvisades för gott psykiskt välbefinnande eller för psykisk påfrestning för arbetslösa män eller kvinnor. Resultatet påvisade dock statistiskt signifikanta skillnader för gott psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning grupperade efter civilstånd (singel och annan), ekonomisk stabilitet (ja och nej) och för psykisk påfrestning grupperad efter ålder (över 30 och under 30) för både arbetslösa män och kvinnor.

Slutsats: Även om endast statistiskt signifikanta skillnader hittades för både män och kvinnor, så kan det inte uteslutas att män och kvinnor värderade sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande olika.