Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg hos publika företag i Norden. Forskningsfrågorna som skulle besvaras var om det finns samband mellan ESG, dess dimensioner, och kreditbetyg, samt om det finns skillnader i dessa samband mellan sektorer och länder. Då kreditbetyg kan bedömas utifrån hela populationen av företag globalt, Credit combined global rank, eller baserat på sektortillhörighet, Credit combined sector rank, har dessa kreditbetyg undersökts, då det förekommer skillnader i betyggraderingen.

Metod: Studien utgick från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien var kvantitativ och urvalet var 311 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige med data för året 2021. Sekundärdata inhämtades från Refinitiv Eikon och analyserades i IBM SPSS Statistics. ESG och de tre dimensionerna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning testades i regressionsanalyser mot kreditbetygen.

Resultat & slutsats: Resultaten visade ett positivt samband mellan ESG-betyg, dimensionerna miljö och socialt ansvar med båda kreditbetygen. Sektorerna i grupp ett; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials och energy hade ingen effekt på sambandet mellan ESG och kreditbetygen. Sektorerna i grupp två; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals och utilities hade effekt på båda kreditbetygen. En viss skillnad kunde även observeras mellan länderna, då Sverige visade samband mellan det kombinerade ESG-betyget och båda kreditbetygen, vilket inte kunde ses i grupp två som bestod av Danmark, Norge och Finland. Studien kunde även bekräfta att de båda kreditbetygen skiljer sig i gradering varav det sektorbaserade visade högre värden än det globala kreditbetyget.

Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur ESG-betyg och kreditbetyg relaterar till varandra, samt skillnader mellan sektorer och länder. Resultaten kan motivera företag att aktivt förbättra sitt hållbarhetsarbete för att uppnå högre ESG-betyg. Studien på de enskilda dimensionerna i ESG kan ge företag en indikation på vilka delar som är viktiga. Kunskapen som studiens resultat bidrar med kan vara en viktig faktor i företags beslutfattande och skapa långsiktigt värde för intressenter.

Förslag till fortsatt forskning: Då finansiella företag exkluderades från studien, är det relevant att undersöka även denna sektor för att jämföra med Norden som helhet och finansiella företag i andra geografiska regioner. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod skulle kunna bredda studien om samband mellan ESG och kreditbetyg ytterligare.

Aim: The aim was to study if there is a connection between ESG score and credit score in public nordic companies. The questions to answer were if there is a connection between ESG, the dimensions, and credit ratings, and if there are differences in these connections depending on sectors and countries. Credit rank can be calculated for companies globally, Credit combined global rank, or calculated based on company sector, Credit combined sector rank. Both ranks were included in this study, based on their divergence.  

Method: This study engaged a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study had a quantitative strategy and studied 311 public nordic companies in Denmark, Finland, Norway and Sweden regarding the year 2021. Secondary data was collected from Refinitiv Eikon and analyzed with IBM SPSS Statistics. The ESG combined score and the three dimensions environmental, social and governance was tested in regression analysis against credit rank. 

Results & conclusions: The results revealed a positive connection between ESG combined score, the dimensions environmental and social, with both credit ratings. The sectors in group one; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials and energy showed no effect on the connection between ESG, the dimensions, and credit rank. The sectors in group two; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals and utilities showed an effect for both credit ranks. A difference between countries was confirmed when Swedish companies showed a connection between the combined ESG score and both credit ranks, that could not be observed in the other group of countries; Denmark, Norway and Finland. The study could also confirm a difference between the credit ranks, as the sector-based showed higher ranks generally than the global rank.  

Contribution of the thesis: This study has contributed with an awareness about the connection between ESG score and credit rank, and differences between sectors and countries. The results can motivate companies to actively improve their sustainability to achieve higher ESG score. The study on the dimensions of ESG can also give companies indications on which pillars are more important. This knowledge could be an important factor in company’s decision making and create long term value för stakeholders.  

Suggestions for future research: This study excluded financial companies, therefore it would be an interesting aim for further studies in this concept, to be able to compare this sector with other Nordic companies but also financial industries in other geographic regions. Another approach is to combine qualitative and quantitative strategy to make the study on the connection between ESG score and credit rank wider.