Folkteatern Gävleborg har sedan 80-talet haft som uppdrag att samverka tillsammans med länets befolkning. Och, som regionalt finansierad länsteater arbetar Folkteatern Gävleborg för att nå ut till den breda publiken och indirekt stärka den sociala hållbarheten. Alla ska kunna ta del av verksamhetens aktiviteter. Samtidigt har verksamheten haft svårt att knyta till sig den ovana teaterpubliken. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur vi kan arbeta för att stärka Folkteatern Gävleborgs roll i samhället genom att knyta till sig nya och oinvigda teaterbesökare, på besökarnas villkor, samtidigt som teatern tillåts att utöva sin specifika konstform. Arbetet inkluderar tjänstedesign som ses ur ett tvärvetenskapligt perspektiv och involverar beteendevetenskap.

Genom intervjuer, enkäter och litteraturstudier kunde vi se att den ovana publiken såg teater som någonting spännande och lyxigt, men i vissa fall även tidskrävande och kostsamt. En välarbetad föreställning skulle inte ge den presumtiva besökaren relevans nog att köpa biljett. Det blev därför tydligt att den ovana besökarens preferenser behövde implementeras tidigt i idéarbetet.

Eftersom konstnärlig frihet var grunden och motivationen hos verksamheten, samtidigt som debatten om ”en armlängds avstånd” i det politiska styret diskuterades flitigt, var det av största vikt att detta arbete kom att resultera i ett verktyg som Folkteatern Gävleborg kunde styra och vidareutveckla själva. Resultatet: en förenklad och skräddarsydd tjänstedesignprocess baserad på vår primärdata, kombinerad med beteendevetenskapens Cognitive bias. Detta presenterat i åtta diskussionskort som väcker tankar om den ovana besökarens perspektiv och människans tendens att ta beslut och agera.