Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur första och andra generationens invandrade kopter upplever att tro, religionsutövning och religiös identitet påverkas av att leva i Sverige, ett i mycket hög grad sekulariserat land. Jag begränsade mig till att intervjua sex representanter från två olika församlingar i Stockholmsområdet. Mitt teoretiska perspektiv är hermeneutiskt, och jag betraktar Sverige som post-sekulärt. 

I intervjuerna framkom att man har en mycket aktiv kyrka med omfattande barn- och ungdomsverksamhet, men att det samtidigt är en utmaning att behålla andra och tredje generationens kopter i kyrkan och att hjälpa dem hitta tron. Religionsutövningen skiljer sig inte så mycket från i Egypten – liturgin är densamma – men flera berättar att det är svårare att motivera sig att fasta, och att man kanske inte går i kyrkan lika ofta längre. Den religiösa identiteten är också förändrad; det koptiska har mindre utrymme i personernas identitet jämfört med i Egypten. 

Jag applicerade Antonovskys modell KASAM för att söka en förklaring på varför de unga i viss utsträckning lämnar kyrkan. Slutligen konstaterade jag att de unga kopter som upplever ett stigma kring att vara troende i Sverige, kanske själva utgör lösningen på problemet. Den ökade religiösa mångfalden leder till ändrade attityder till religion och andlighet i allmänhet.  

The purpose of this interview study is to investigate how first and second generation immigrant Copts perceive faith, religious practice and religious identity to be affected by living in Sweden, a highly secularized country. I limited myself to interviewing six representatives from two different congregations in the Stockholm area. My theoretical perspective is hermeneutic, and I consider Sweden to be post-secular.

The interviews revealed that there is a very active church with extensive children's and youth activities, but that at the same time it is a challenge to keep second and third generation immigrant Copts in the church and to help them to find the faith. Religious practice is not very different from in Egypt - the liturgy is the same - but some say that it is more difficult to motivate themselves to fast, and that they may not go to church as often anymore. Religious identity has also changed; being Coptic takes less space in people's identities compared to in Egypt.

I applied Antonovsky's KASAM model to suggest an explanation for why young people to some extent leave the church. Finally, I concluded that the young Copts who experience a stigma around being religious in Sweden may themselves be the solution to the problem. The increased religious diversity leads to changing attitudes towards religion and spirituality in general.