Att handleda lärarstudenters examensarbeten kan på många sätt innebära komplexa undervisningssituationer. Handledning i sig pekas ofta ut som ett exempel på ’learning by doing’ (Wallström & Samuelsson 2023), där det är svårt att fungera som en bra handledare om man saknar handledarerfarenhet. För studenter är det inte heller alltid så tydligt vad som förväntas av dem (se t.ex. Blåsjö & Christensson 2018). Man kan dessutom fundera på vad examensarbetet inom lärarutbildningen egentligen ska fokusera mest på: yrkesförberedelse, vetenskaplighet, pedagogiska frågor, eller kanske alla dessa punkter (Erixon & Josephson 2017:15).

I den här presentationen kommer jag att fokusera på den konkreta handledningssituationen. Något som handledare av examensarbeten inom lärarutbildning kan ställas inför är engagerade studenter som snabbt vill ut i skolor för att intervjua lärare/elever och observera undervisning. Inte sällan brinner studenterna för någon aktuell fråga. När materialet sedan är insamlat och bearbetat kan analysarbetet ofta landa i en kvalitativ innehållsanalys av intervjumaterialet, där observationsmaterialet blir kontextuell kunskap som i bästa fall kan stödja tolkningar i innehållsanalysen.

Syftet är att undersöka och utvärdera hur lärarstudenter som vill göra fältarbete i skolvärlden kan använda ramverket medierad diskursanalys (MDA: Scollon 2001; Scollon & Scollon 2004) som ett hjälpmedel för att kombinera olika typer av data i strävan efter att förstå en större social fråga. MDA, som ockå kallas nexusanalys, är en handfast form av diskursanalys där människors agerande förstås i ljuset av deras tidigare erfarenheter, interpersonella relationer och de diskurser som är relevanta i handlingssituationen. Presentationen bygger dels på handledarerfarenheter och intervjuer med grundlärare som handletts i att använda olika delar av MDA i sina examensarbeten, dels på en nyutkommen handbok om ramverket (Blåsjö, Christensson & Hanell 2024).