Forskning visar att det finns en könsskillnad gällande ADHD-symptoms uttryck och att problematiken i lägre utsträckning uppmärksammas hos flickor. Processen till en diagnos är även längre för flickor. Syftet med denna studie var därför att undersöka förutsättningar för flickor som har ADHD att diagnostiseras samt vilka åtgärder som kan främja dessa förutsättningar. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju personer som arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Materialet har kodats och analyserats genom en tematisk analys för att hitta mönster i informanternas berättelser. Resultatet visade att det finns könsskillnader gällande hur omgivningen uppfattar symptom på ADHD vilket beror på kunskapsbrist hos skolan, föräldrar och samhället i stort. Stärkande faktorer för att förbättra flickors förutsättningar att få rätt diagnos kan enligt studiens resultat vara ökad kunskap, mer forskning samt samverkan mellan olika aktörer som deltar i utrednings- och diagnostiseringsprocessen.

Research has shown gender differences between how girls and boys exhibit  ADHD-symptoms and that girls are less likely to be noticed. The process leading up to a diagnosis is also longer for girls. The purpose of this study was to examine the conditions for girls with ADHD to get the accurate diagnosis as well as what might benefit their conditions. The study was conducted through semistructured interviews with seven individuals working in child and adolescent psychiatry. The material was analyzed using a thematic analysis focusing on patterns in the participants' reports. The result showed that there are gender differences regarding how society perceives ADHD-symptoms which is caused due to lack of knowledge in school, parents and society as a whole. Factors that might strengthen girls' conditions to get the accurate diagnosis is better knowledge, more research and cooperation between different instances that are part of the mapping and diagnostic process.