Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidslärare resonerar om elevers egenvalda aktiviteter, med fokus på fri lek. Frågeställningen som användes i studien var: vilken syn har fritidslärare på elevers egenvalda aktiviteter? Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem utbildade fritidslärare och fritidspedagoger.  Studiens empiri analyserades utifrån teorimodellen “Teachers Thinking”, som granskas av Kansanen (1993) och tematiserades i tre olika huvudkategorier. Studiens resultat visade att fritidslärare betraktar elevers egenvalda aktiviteter som centrala för deras lärande och utveckling, och ska initieras av eleverna själv, baserat på deras intressen och behov. Fritidslärarens roll framstod som stödjande, genom att vara närvarande och observant utan att direkt kliva in och styra leken. Deras närvaro ansågs även som avgörande för att främja en inkluderande och trygg lekmiljö. Utifrån både tidigare forskning och resultatet i denna studie blev slutsatsen att fritidslärare ska erbjuda elever möjligheter till att välja fritt, samtidigt som det var viktigt att ha ett balanserande tillvägagångssätt mellan fria och styrda aktiviteter, vilket kunde stärka elevers lärande och sociala utveckling.