With the use of a discourse psychology approach, this study has intended to highlight and analyze the nature of the Swedish digitalized football fan culture on Instagram, which previously hasn't been studied within the field of research in Sweden. The collection of data has been gathered through a non-participatory netnographic approach, from which comments of hate speech are expressed on Instagram, regarding the first 6 rounds of the 2024 season of Allsvenskan. The three discourses (1) to discriminate, (2) fans authenticity, and (3) masculinity, has been the base of the analysis. The results demonstrate that the terms stooge, hobo, and bastard, are the three characteristics that are particularly important regards to maintaining and reinforce the use of hate speech, as well as the use of GIFs and likes. Football fans' utilization of superiority, subordination, and the othering of opposing fans, have proven to permeate the comments, especially in protecting one's fandom and team. Moreover, the results indicate Instagram as a platform which furthers online hate speech opportunities. Lastly, the study's theoretical framework has been proven to be of relevance for the results.

Studien har nyttjat ett diskurspsykologiskt angreppsätt i syfte att belysa och analysera den digitaliserade svenska fotbollssupporterkulturen på Instagram, något som inte tidigare gjorts inom det svenska forskningsfältet. Studiens datainsamlingsmetod består av en icke- deltagande netnografisk ansats, där kommentarer som gett uttryck för hat på Instagram, rörande Allsvenskans första sex omgångar under säsongen 2024, har inhämtats för en diskurs-psykologisk analys. Analysen har utgått ifrån de tre diskurserna (1) att diskriminera, (2) supportrars äkthet, och (3) maskulinitet. Resultaten visar på att de tre benämningarna dräng, luffare och horunge är synnerligen utmärkande för upprätthållandet och förstärkande av studiens hatuttryck, likaså brukandet av GIFs och gilla-markeringar. Supportrars markerande av över- och underordningar liksom andrafiering av motståndssupportrar har påvisat vara genomsyrande i kommentarerna, i synnerhet i termer av att skydda sitt supporterskap och tillhörande fotbollslag. Därtill indikerar även resultaten på att Instagram som plattform främjar tillfällen för hatuttryck online. Slutligen har de teoretiska utgångspunkterna konstaterats ha en betydande förklaringskraft för resultaten.