Frekvensen och magnituden av naturkatastrofer, inklusive översvämningar, förväntas öka på grund av klimatförändringarna. Samtidigt tyder mönster på att allt fler bosätter sig i riskområden för översvämningar. Översvämningar förutspås bli mer återkommande i Sverige på många olika platser och riskerar att påverka samhällen negativt. Gävle kommun drabbades 2021 av kraftigt skyfall som orsakade stora skador (ca 3 600 fastigheter drabbades) och 2024 lades Gävle till på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps [MSB] lista som ett av de områdena i Sverige med betydande översvämningsrisk.

Studien fokuserar på områdena Hemlingby och Forsby som tidigare drabbats av översvämningar av olika karaktär. Syftet med studien är att undersöka hur en översvämningskarta kan påverka beslutsfattande och uppfattning av risk, respondenters självuppskattning av översvämningsrelaterad information, och vilka faktorer som påverkar riskuppfattning och beslutsfattande i översvämningsdrabbade områden. Studien syftar även till att utvärdera osäkerheter i översvämningsmodellering genom att jämföra och validera med data från en tidigare översvämning i Testeboån. Studien består av två delar: översvämningsmodellering och enkätundersökning. 

Översvämningsmodelleringen skapades över vattendraget Testeboån med det tvådimensionella modelleringsprogrammet CAESAR-Lisflood, vars resultat användes för att visualisera en översvämningskarta. Översvämningskartan användes i enkätundersökningen för att undersöka respondenternas uppfattning av översvämningsrisker samt respondenternas åsikter om olika översvämningskartor. Den simulerade översvämningen skiljer sig från referensdata i ett antal områden och flertalet parametrar konstaterades utgöra osäkerheter vid modellering, däribland Mannings n och höjdmodellens avgränsning.

Enkätundersökningen visade att män och kvinnor bedömer sina kunskaper och förmågor olika kring översvämningsrelaterade frågor. Det tydliggjordes en osäkerhet bland respondenterna gällande sannolikheten att drabbas av översvämningar i framtiden. De som bor i studieområdena påvisar dock förståelse för områdets exponering för översvämningsrisk. Resultatet visade att beslutsfattandet vid valet att stanna eller flytta ifrån översvämningsutsatta bostadsområden är komplext men att vissa faktorer har större påverkan. När tre översvämningskartor jämfördes ansågs en karta skapad av studenter vara mest pålitlig och föredrogs visuellt, samtidigt som respondenterna främst litade på MSB som kartskapare. Intresset för kartor var generellt svagt hos respondenterna; i stället efterfrågades fler konkreta åtgärder. En oro för framtiden och frustration gentemot beslutsfattare uttrycks av flertalet respondenter, samtidigt som intresset för att uppsöka information gällande översvämningsriskerna verkar vara bristande. Resultatet visade även att många respondenter fick en förändrad syn på översvämningsrisker samt var de kan tänka sig att bo efter de fått se översvämningskartan över Testeboån. 

Resultatet i studien styrker behovet av anpassat stöd i riskutsatta områden, men lyfter även bristerna i individers eget initiativtagande. Ett tydliggörande av ansvarsfördelning mellan offentliga aktörer och privatpersoner behöver skapas. Förståelsen av detta är av vikt och kan agera som stöd för att skapa en bättre riskhantering- och reducering i översvämningsutsatta bostadsområden, som därtill kan öka samhällets motståndskraft mot översvämningar. 

The frequency and magnitude of natural disasters, including floods, are expected to increase due to climate change. At the same time, trends indicate that more people are settling in flood-prone areas. Floods are predicted to become more frequent in various locations in Sweden, posing a risk of negative impacts on communities. In 2021, the municipality of Gävle was hit by a heavy cloudburst that caused extensive damage (approx. 3,600 properties were affected) and in 2024, Gävle was added to the Swedish Civil Contingencies Agency’s (MSB) list as one of the areas in Sweden with a significant flood risk.

The study is focused on the areas of Hemlingby and Forsby, which have previously been affected by floods of varying characteristics. The purpose of the study is to examine how a flood map can influence decision-making and risk perception, respondents' self-assessment of flood-related information, and which factors that affect risk perception and decision-making in flood-prone areas. The study also aims to evaluate uncertainties in flood modeling by comparing and validating with data from a previous flood in Testeboån. The study consists of two parts: flood modeling and a survey. 

The flood model was created over the Testeboån watercourse with the two-dimensional modeling program CAESAR-Lisflood, the results were used to visualize a flood map. The flood map was used in the survey to investigate respondents' interpretation and perception of flood risks, as well as their opinions on different flood maps. The simulated flood differs from the reference data in several areas, and multiple parameters were identified as uncertainties in the modeling, including Manning's n and the elevation model's delineation.

The survey showed that men and women assess their knowledge and abilities differently regarding flood-related issues. An uncertainty among the respondents regarding the likelihood of being affected by floods in the future was clarified. However, those who live in the study areas demonstrate an understanding of the areas' exposure to flood risk. The results established that the decision-making when choosing to stay or move from flood-prone residential areas is complex, but that certain factors have a greater impact than others. When three flood maps were compared, a map created by students was considered the most reliable and was visually preferred, while the respondents primarily trusted MSB as map creator. Interest in maps was generally weak among the respondents; instead, more concrete measures were requested. A concern for the future and frustration towards decision-makers was expressed by several of the respondents, whereas the interest in seeking out information regarding the flood risks appears to be insufficient. The results also showed that many respondents had a changed perception of flood risks and where they could consider living after seeing the flood map of Testeboån.

The results of the study confirm the need for adapted support in areas exposed to risk, but also highlight the shortcomings in individuals' own initiative. A clarification of the division of responsibilities between public authorities and private individuals needs to be established. Understanding this is important and can act as support for creating better risk management and reduction in flood-prone residential areas, which can also increase society's resilience to floods.