Syftet med denna studie var att se på de anvisade boendenas betydelse för integrationen av de ensamkommande barnen som kom till Sverige under 2015. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex av de idag (2024) vuxna som kom som ensamkommande barn 2015. Diaz integrationsmodell tillämpades för att analysera resultaten som framkom i studien. Resultaten visade att boendepersonalen, språket och känslan av trygghet utgjorde de viktigaste delarna av boendets betydelse för integrationen. Resultaten visade även hinder och möjligheter för integration. Hindren var bland annat brister på svenska relationer och att aktiviteter enbart utfördes med andra utlandsfödda. Möjligheterna var bland annat att de fick stöd för att lära sig om samhället och kulturen. Studiens resultat stämmer med tidigare forskning som visade att det var viktigt med stödjande funktioner och att ensamkommande barn upplevde att de var isolerade från resten av samhället.

The purpose of this study was to look at the designated housing´s importance for the integration of the unaccompanied minors who came to Sweden in 2015. This was done through semi-structured interviews with six of the current (2024) adults who arrived as unaccompanied minors in 2015. The Diaz integration model was applied to analyze the results. The results showed that the housing staff, language and the feeling of safety were the most important elements of the housing´s importance. The results also showed barriers and opportunities for integration. The obstacles included a lack of Swedish relationships and the fact that activities were only carried out with other foreign-born people. The opportunities included support in learning about the society and the culture. The results of the study are consistent with previous research that supportive functions are important and that unaccompanied children felt that they were isolated from the rest of society.