Makroalger har pekats ut som ett livsmedel med god potential att bidra till ökad hållbarhet för livsmedelsförsörjning såväl globalt som nationellt i Sverige, och den svenska västkusten erbjuder goda förutsättningar för odling av dessa. I framförallt asiatiska delar av världen är makroalger ett sedan länge etablerat livsmedel, men inom svensk matkultur saknar det förankring. Under den senaste tioårsperioden har dock odling och livsmedelskonsumtion av makroalger genererat ett ökat intresse och idag befinner sig systemet för produktion och livsmedelskonsumtion av makroalger i Sverige i startfasen på sin utvecklingskurva. Att etablera nya livsmedel är beroende av flera faktorer, och bristfällig hantering av dessa riskerar att resultera i att produkten aldrig slår igenom på marknaden. För att möjliggöra fortsatt utveckling av makroalger som livsmedel i Sverige är det därför av vikt att synliggöra och hantera utmaningar i ett tidigt skede.

I studien applicerades ramverket Teknologiska innovationssystem (TIS), för att kartlägga systemet för produktion och livsmedelskonsumtion av makroalger i Sverige och identifiera vilka blockeringsmekanismer som behöver adresseras för att möjliggöra fortsatt utveckling. Information inhämtades via en kombination av dokumentstudie och personlig kommunikation med relevanta aktörer inom systemet. Resultatet visar att bristande efterfrågan från konsumenter utgör den mest betydande blockeringsmekanismen för systemets utveckling och att denna kan härledas till brist på incitament för konsumtion snarare än negativa attityder, samt att rådande norm för köttkonsumtion är en extern faktor med avgörande betydelse för bristen på incitament. För att genom systeminterna insatser öka efterfrågan presenteras åtgärdsförslag i form av exempelvis ekonomiska styrmedel samt ökad närvaro av makroalgbaserade livsmedel i offentliga måltider. För hantering av de externa faktorerna rörande normer och konsumtionsvanor är dock TIS-ramverket ett trubbigt verktyg, och därför rekommenderas vidare studier med andra metoder.

Seaweed has been acknowledged for its promising potential in relation to sustainable food consumption, both globally and nationally in Sweden. The Swedish west coast offers suitable conditions for large scale cultivation of several edible seaweed species, but the current production volume remains limited. In some parts of the world, seaweed has been a well-established food source for many years, but it has yet to be widely introduced into Swedish food culture. However, over the last ten years, there has been a growing interest in seaweed as food in Sweden, and today the system for producing and consuming seaweed is considered to be in a take-off development stage. Achieving success for new food products depends on several factors, and poor management of these may lead to market failure. To enable the continued development of macroalgae as food in Sweden, it is therefore important to identify and address challenges at an early stage.

In this study the Technological innovation system framework (TIS), was applied to map out the system and to identify which blocking mechanisms need to be addressed to facilitate its further development. Information was gathered through a combination of document reviews and personal communication with relevant actors within the system. The results show that the most influential blocking mechanism was the lack of consumer demand for seaweed foods, which is more due to insufficient incentives than negative attitudes toward seaweed consumption. This can be linked to the strong norm of meat consumption prevalent in many Western countries, including Sweden. Interventions such as the use of economic instruments and inclusion of seaweed foods in the Swedish free-meal services provided in schools and preschools are suggested to address the internal barriers within the system. However, the TIS framework has limitations as a tool for addressing external barriers related to norms and habits of food consumption. Therefore, further studies on these aspects are recommended.