Detta examensarbete undersöker implementeringen av brottsförebyggande åtgärder genom miljödesign i Umeå och Gävle, kommuner belägna i norra Sverige. Studien använder sig av en deduktiv ansats och utnyttjar en strukturerad kategoriseringsmatris för att undersöka både det manifesta och latenta innehållen i kommunernas översiktsplaner. Innehållsanalysen visar att långsiktig planering tar ett holistiskt grepp om brottsförebyggande design. Intervjuer med nyckelaktörer inom stadsplanering ger värdefulla insikter om den praktiska tillämpningen av brottsförebyggande strategier. Resultaten lyfter fram vikten av tydliga ansvarsområden och samarbeten för att skapa säkrare och mer hållbara städer. Betydande utmaningar för kommunernas utvecklingsarbete är bristen på en enhetlig kunskapsbas och utgångspunkt samt begränsade resurser. Sammantaget bidrar denna studie till en djupare förståelse för hur stadsdesign kan bidra till brottsprevention och förbättra kvaliteten på stadsmiljöer.

This thesis investigates the implementation of crime prevention through environmental design measures in Umeå and Gävle, municipalities located in northern Sweden. The study adopts a deductive approach, utilizing a structured categorization matrix to examine both the manifest and latent content of the municipalities comprehensive plan. The content analysis shows that the long–term planning takes a holistic approach of crime prevention design. Interviews with key stakeholders in urban planning provide valuable insights into the practical application of crime prevention strategies. The findings highlight the importance of clear responsibilities and collaborations in creating safer and more sustainable cities. Notable challenges for the municipalities development work is the absence of a unified knowledge foundation and starting point, alongside limited resources. Overall, this study provides a deeper understanding of how urban design can contribute to crime prevention and enhance the quality of urban environments.