Miljözoner har uppkommit som ett styrmedel för att minska trafikrelaterade luftföroreningar. Eftersom det primära målet syftar till förbättrad luftkvalitet, har utbredningen av miljözoner i Europa främst skett i storstäder. Denna studie behandlade ett perspektiv som generellt saknas i forskningen, nämligen att utifrån medelstora svenska kommuner, undersöka hur miljözoner kan implementeras för att bidra till klimatneutralitet. Vidare var ambitionen att analysera och diskutera sambandet mellan miljözoner och god livsmiljö för människor i den urbana miljön. Studien avgränsades till Gävle kommun med mål om att utreda vilka effekter, med tillhörande möjligheter och utmaningar, en miljözon kan leda till i Gävles stadskärna. Dessutom togs en karta över en föreslagen miljözon fram. Metoderna som användes var en typologi och innehållsanalys av miljözoner i Europa, intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med miljözoner och en enkätundersökning med kommunala samhällsplanerare i medelstora kommuner. Med utgångspunkt i Gävle kommun gjordes en dokumentstudie av styrdokument och strategier samt datainsamling för att ta fram kriterier som användes för att skapa en karta över en föreslagen miljözon. I resultatet framkom att miljözoner har potential att ge effekter som påverkar människors beteenden att välja hållbara transportmedel och att miljözonen i kombination med andra åtgärder kan förändra gaturummet och staden till att bli trivsammare för människor att vistas i. För att få en övergripande bild av kommunala samhällsplanerares inställningar till miljözoner gjordes en enkätundersökning som visade att majoriteten av samhällsplanerarna är positivt inställda till att införa miljözoner i deras kommuner. Studien identifierade även ett flertal utmaningar, exempelvis att effekterna av miljözoner är svåra att härleda och beror på platsens specifika förutsättningar samt att det i Sverige saknas fungerande övervakning för att kontrollera regelefterlevnad. I Gävle kommun finns både styrdokument som föreslår miljözoner och högt satta klimatmål som ännu saknar tillräckligt effektiva åtgärder. Studiens slutsats var att miljözoner kan implementeras i Gävles stadskärna tillsammans med åtgärder inom Mobility Management för att begränsa genomfartstrafik och få människor att välja hållbara färdmedel. På så vis minskas både trafikrelaterade föroreningar och främjar en god och trivsam livsmiljö för människorna i Gävle. Miljözoner kan således vara ett första steg för medelstora kommuner att komma vidare i målet om klimatneutralitet. 

Low emission zones have emerged as a policy measure to reduce traffic-related air pollution. As the primary objective is to improve air quality, the distribution of low emission zones in Europe has mainly occurred in large cities. This study attended a perspective that is generally absent in research, namely from medium-sized Swedish municipalities, examine how low emission zones can be implemented to contribute to climate neutrality. Furthermore, the ambition was to analyse and discuss the relationship between low emission zones and a good living environment for people in urban areas. The study was restricted to the municipality of Gävle, with the goal to explore what effects, with related opportunities and challenges, a low emission zone can lead to in Gävle's city centre. A map of a proposed low emission zone was also produced. The methods used were a typology and content analysis of low emission zones in Europe, interviews with officials who work with low emission zones and a survey with municipal planners in medium-sized municipalities. With focus on Gävle municipality, a document study of strategies was conducted, as well as data collection to produce criteria in order to create a map of a proposed low emission zone in Gävle's city centre. The results showed that low emission zones have the potential to attain effects that influence people's behaviour in choosing sustainable means of transport, and that the zone in combination with other measures can change the streetscape and the city to become more pleasant for people to reside in. The survey showed that most of the planners have a positive attitude towards introducing low emission zones in their municipalities. The study also identified several challenges, for instance that the effects of low emission zones are difficult to derive and vary due to the location’s specific circumstances, and that there is an absence of functional monitoring to supervise compliance with the rules in Sweden. Furthermore, the policy documents in Gävle municipality propose low emission zones, and ambitious climate targets still lack sufficiently effective measures. The study's conclusion was that a low emission zone can be implemented in Gävle's city centre together with measures of Mobility Management to limit through traffic and to promote sustainable means of transport. Consequently, traffic-related pollution is reduced and a good living environment for the people in Gävle is encouraged. Low emission zones can thus be a first step for medium-sized municipalities to advance in the goal of climate neutrality.